Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  loppört

Organismgrupp Kärlväxter Pulicaria vulgaris
Loppört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Loppört är en 1-årig, upp till ca 40 cm hög, korgblommig ört, med från basen grenig och upptill gleshårig stjälk. De 2,5–4 cm långa och högst 1 cm breda, elliptiska bladen har en vågig, helbräddad eller glest tandad kant och killik eller rundad bas. De talrika, 0,6–1,2 cm breda korgarna sitter i en gles kvastlik ställning och har tegellagda, glandelhåriga holkfjäll. Både diskblommorna och de korta, upprättstående strålblommorna är blekt gula. Arten förökar sig genom frön och blommar i juli-september. Strandloppört Pulicaria dysenterica, som närmast finns i Danmark, är flerårig, har mer än 1cm breda blad med hjärtformad bas och längre, gyllengula strålblommor. Släktet Pulicaria skiljer sig från det snarlika släktet Inula (krissla m fl) genom att nöten hos Pulicaria har en rad med hår och en yttre rad av fjäll. Inula har endast hårpensel.
Utbredning
Länsvis förekomst för loppört Observationer i  Sverige för loppört
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Loppört har påträffats på omkring 50 lokaler i södra Sverige. I Skåne ansågs den under mitten av 1800-talet vara relativt allmän i vissa delar av slättbygderna. Senast blev arten funnen vid Falsterbo 1908. Loppört påträffades som adventiv i Helsingborg 2003. I Blekinge har loppört varit känd från 5 socknar, men är ej sedd efter 1871. På Öland har den noterats från 5 socknar, senast vid Torslunda 1910. I Småland är den känd från Kalmartrakten och neremot Blekingegränsen, den anges som ymnig kring Kalmar ännu under 1800-talets senare del, senast belagd från Söderåkra 1904. I Halland betraktades den som allmän i de södra delarna under 1800-talet. På en lokal i norra Halland, Örmanäs i Ölmevalla, fanns arten kvar till 1959. Detta är det senaste fyndet av loppört i Sverige. Vid Örmanäs blev den första gången funnen så tidigt som 1788. Från Bohuslän finns en insamling av loppört som saknar närmare data. I Danmark föreligger omkring 60 fynd av loppört. För 100 år sedan ansågs den inte som sällsynt i de sydöstra delarna, men även i Danmark betraktas den numera som försvunnen. Senaste fyndet är från Lolland 1961. Loppört är inte känd från de övriga nordiska länderna. Växten har eller har haft en vid utbredning genom större delen av de västliga, sydliga och östra delarna av Europa. Därtill kommer spridda fynd från Nordafrika, Mindre Asien och Centralasien. Den betraktas numera som försvinnande över en stor del av sitt utbredningsområde. De nordiska förekomsterna har tillhört de nordligaste.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Arten har tidigare noterats från 50-tal lokaler i södra Sverige. Arten försvann främst på grund av förbättrad gödselhållning inom jordbruket. På en lokal i Halland fanns arten kvar fram till 1959. Några tillfälliga adventiva fynd har gjorts senare. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1959.
Ekologi
Loppört är en starkt kulturbunden art som växer på dyig, kväverik och tidvis översvämmad mark invid gårdar och byar. Den är konkurrenssvag och behöver öppen, gärna kreaturstrampad mark för sin överlevnad.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Pulicaria (loppörter), Art Pulicaria vulgaris Gaertn. - loppört Synonymer Pulicaria prostrata Asch., Inula pulicaria L.

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Arten har tidigare noterats från 50-tal lokaler i södra Sverige. Arten försvann främst på grund av förbättrad gödselhållning inom jordbruket. På en lokal i Halland fanns arten kvar fram till 1959. Några tillfälliga adventiva fynd har gjorts senare. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1959.
Loppört är en 1-årig, upp till ca 40 cm hög, korgblommig ört, med från basen grenig och upptill gleshårig stjälk. De 2,5–4 cm långa och högst 1 cm breda, elliptiska bladen har en vågig, helbräddad eller glest tandad kant och killik eller rundad bas. De talrika, 0,6–1,2 cm breda korgarna sitter i en gles kvastlik ställning och har tegellagda, glandelhåriga holkfjäll. Både diskblommorna och de korta, upprättstående strålblommorna är blekt gula. Arten förökar sig genom frön och blommar i juli-september. Strandloppört Pulicaria dysenterica, som närmast finns i Danmark, är flerårig, har mer än 1cm breda blad med hjärtformad bas och längre, gyllengula strålblommor. Släktet Pulicaria skiljer sig från det snarlika släktet Inula (krissla m fl) genom att nöten hos Pulicaria har en rad med hår och en yttre rad av fjäll. Inula har endast hårpensel.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för loppört

Länsvis förekomst och status för loppört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för loppört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Loppört har påträffats på omkring 50 lokaler i södra Sverige. I Skåne ansågs den under mitten av 1800-talet vara relativt allmän i vissa delar av slättbygderna. Senast blev arten funnen vid Falsterbo 1908. Loppört påträffades som adventiv i Helsingborg 2003. I Blekinge har loppört varit känd från 5 socknar, men är ej sedd efter 1871. På Öland har den noterats från 5 socknar, senast vid Torslunda 1910. I Småland är den känd från Kalmartrakten och neremot Blekingegränsen, den anges som ymnig kring Kalmar ännu under 1800-talets senare del, senast belagd från Söderåkra 1904. I Halland betraktades den som allmän i de södra delarna under 1800-talet. På en lokal i norra Halland, Örmanäs i Ölmevalla, fanns arten kvar till 1959. Detta är det senaste fyndet av loppört i Sverige. Vid Örmanäs blev den första gången funnen så tidigt som 1788. Från Bohuslän finns en insamling av loppört som saknar närmare data. I Danmark föreligger omkring 60 fynd av loppört. För 100 år sedan ansågs den inte som sällsynt i de sydöstra delarna, men även i Danmark betraktas den numera som försvunnen. Senaste fyndet är från Lolland 1961. Loppört är inte känd från de övriga nordiska länderna. Växten har eller har haft en vid utbredning genom större delen av de västliga, sydliga och östra delarna av Europa. Därtill kommer spridda fynd från Nordafrika, Mindre Asien och Centralasien. Den betraktas numera som försvinnande över en stor del av sitt utbredningsområde. De nordiska förekomsterna har tillhört de nordligaste.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Pulicaria - loppörter 
  • Art
    Pulicaria vulgarisGaertn. - loppört
    Synonymer
    Pulicaria prostrata Asch.
    Inula pulicaria L.

Loppört är en starkt kulturbunden art som växer på dyig, kväverik och tidvis översvämmad mark invid gårdar och byar. Den är konkurrenssvag och behöver öppen, gärna kreaturstrampad mark för sin överlevnad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Förbättrade hygieniska förhållanden kring gårdar och byar anges som en orsak till artens försvinnande. Bland annat förekommer knappast öppna gödselstäder längre. På den sista svenska lokalen försvann växten snabbt när gödselstaden den växte intill blev cementerad och försedd med kanter. Många av fynden av loppört i Norden har gjorts vid bydammar. När dessa i allt mindre utsträckning kom att användas för vattning av husdjur, minskade näringstillförseln till dammarna och dess kanter växte igen till följd av uteblivet tramp. Många sådana bydammar blev dessutom omgjorda till branddammar.
Om loppört skulle återfinnas (annat än tillfälligt) måste lokalen skötas på ett för arten gynnsamt sätt och den kan möjligen även odlas vid hembygdsgårdar och liknande.
Loppörten, och i synnerhet dess blommor, har en stark aromatisk doft. Växten användes tidigare upphettad för att röka bort loppor och annan ohyra. Utländska namn – NO: Loppeurt, DK: Almindelig Loppeurt, GB: Small Fleabane.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Hård av Segerstad, F. 1924. Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L. Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 49–63. Svensk Bot. Tidskr. 71: 205–224.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark (ekskl. Hieracium og Taraxacum). Bot. Tidsskr. 57: 81–289.

Svensson, Å. 2003. Ett fynd av loppört i Skåne. Botaniska Notiser 136 (4): 27–31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Pulicaria - loppörter 
  • Art
    Pulicaria vulgaris, Gaertn. - loppört
    Synonymer
    Pulicaria prostrata Asch.
    Inula pulicaria L.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.