Carex pulicaris
Loppstarr
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Carex (starrar), Art Carex pulicaris L. - loppstarr Synonymer
Kriterier A2ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Sårbar (VU)
-
2000 Livskraftig (LC)
Dokumentation Förekommer från Skåne upp till Dalarna och Gästrikland samt på Öland och Gotland. Loppstarr växer i fuktig mager mark på gränsen mellan våtmark och fastmark. Den förekommer både i naturliga vegetationstyper som kärrkanter och i slåtter- eller beteshävdade gräsmarker. I båda fallen oftast på översilad, källpåverkad eller växelfuktig mark med tunt torvtäcke där kalkrikt grundvatten finns nära markytan. Främsta hotet är upphörande hävd och igenväxning. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (300-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1750-2250) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2ac).
Länsvis förekomst och status för loppstarr baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Loppstarren är en europeisk art med svagt suboceanisk utbredning. Tyngdpunkten ligger i Västeuropa med nordliga förekomster efter Norges västkust. Den finns i stora delar av Danmark och Balticum men är mycket sällsynt och numera utgången i Finland. I Sverige finns loppstarren i alla landskap norrut till Dalarna och Gästrikland. Den förekommer fortfarande frekvent i många landskap och kalktrakter men har minskat starkt i områden där den är beroende av hävd. Minskningen är störst i Sydsverige. Även i nordöstra delen av utbredningsområdet bedöms arten minska i sina naturliga biotoper.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljCyperaceae - halvgräs
-
SläkteCarex - starrar
-
ArtCarex pulicarisL. - loppstarr
Loppstarren är starkt kalkgynnad och växer i fuktig mager mark på gränsen mellan våtmark och fastmark. Den förekommer både i naturliga vegetationstyper som kärrkanter och i slåtter- eller beteshävdade gräsmarker. I båda fallen oftast på översilad, källpåverkad eller växelfuktig mark med tunt torvtäcke där kalkrikt grundvatten finns nära markytan. Typiska växtplatser i skogslandskapet är små halvöppna skogskärr, ”kärrfönster” i kalkbarrskogar, örtrika fuktstråk och utströmningsområden i bergssluttningar samt kalkfuktängsfragment i anslutning till kraftledningsgator eller havsstränder. På västkusten växer den ofta i anslutning till skalgrus. Arten är starkt hävdgynnad. Ängar och beteshagar med loppstarr indikerar ofta lång kontinuitet av slåtter eller bete. I hävdade gräsmarker kan den också växa utan synbar kalkpåverkan t ex i fukthed. Den trivs både i gles skog och på öppen mark. I tät skog blir blomning och fruktsättning dålig. Arten är känslig för eutrofiering och igenväxning.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Skog
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
- Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
- Igenplantering (Viss negativ effekt)
Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötland flora. Lund.
Bratt, L., Edelsjö, J., Ljung, T., Nyström, S. & Lundqvist, R. 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.
Ekstam, U., Aronsson M. & Forshed, N. 1988 Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet. Stockholm.
Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.
Malmgren, U. 1982. Västmanlands Flora. Motala.
Rydberg, H & Wanntorp, H-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Sterner R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Andra reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Lund.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljCyperaceae - halvgräs
-
SläkteCarex - starrar
-
ArtCarex pulicaris, L. - loppstarr
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.