Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luddig stiftdynlav

Organismgrupp Lavar Micarea hedlundii
Luddig stiftdynlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Luddig stiftdynlav är en ofta steril skorplav med en mörkt olivgrön, finkornig bål vilken reagerar C-. Karaktäristiskt är de talrikt förekommande pykniden som är skaftade, ljust brunaktiga till gråvita och täckta av ett vitaktigt ludd. Apothecierna är 0,15–0,5 mm breda och bleka till gråbruna till mörkbruna. Arten kan möjligen förväxlas med vedstiftdynlav Micarea misella men denna har svarta pyknidskaft och en bål som reagerar C+ rött.
Utbredning
Länsvis förekomst för luddig stiftdynlav Observationer i  Sverige för luddig stiftdynlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från ett 40-tal lokaler från Uppland till Norrbotten. De flesta aktuella fynden är från norra Sverige. Antalet lokaler har sannolikt minskat, framför allt i södra delen av utbredningsområdet. I stort sett saknas fynd i de fjällnära granskogarna, trots att det är inom detta område som den största arealen gammelskog finns. Kanske begränsar kallare klimatiska faktorer artens utbredning i höjdled. Den förekommer i Norge och den finns en osäker rapport från Finland. Arten förekommer inom den boreala zonen i Europas bergstrakter, Europeiska Ryssland samt Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Växer på granstubbar i gamla mer eller mindre rena brandrefugiala boreala granskogar med hög luftfuktighet. Ett drygt 50-tal aktuella lokaler. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (200-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (50-1500). Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (200-6000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Luddig stiftdynlav växer vanligtvis på stubbar, undantagsvis lågor, som är luckert murkna. Ytveden ska vara hård och torr men tunn. Ofta är veden innanför fuktig, och så murken att det går att smula veden till mull mellan fingrarna. Växtplatsen är vanligtvis murkna stubbar av gran i mycket skuggiga och fuktiga lägen. Laven finner man bland mossor, på en ofta meterhög och grov stubbe. Arten är ljusskyende och den växer gärna på undersidan av svagt lutande stubbar där konkurrensen från mossor och lavar är låg. Om stubben är bildad genom avverkning eller är en naturlig stubbe spelar ingen roll. Faktum är att många av växtplatserna är på gamla, ofta vinteravverkade stubbar under dimensionsavverkningarna, i bestånd som aldrig blivit kalavverkade. Den förekommer i olika skogstyper men oftast i fuktig granskog, sumpgranskog, raviner, nedanför bergsbranter och i bäckdalar. Det är inte alltid växtplatsen ligger i naturskog. Flera av växtplatserna finns i genomhuggna granbestånd med ett glest skikt av gamla träd, men med ett tätt underskikt av yngre gran. Trots allt kan skogen ha lång skoglig kontinuitet och underskiktet av gran kan vara äldre än en genomsnittlig avverkningsmogen skog. I bördiga gamla granskogar blir träden grova, vilket gynnar luddig stiftdynlaven när träden faller och bildar stubbar och lågor. Inga fynd finns i yngre skogar, granplanteringar eller andra kulturskogar. Dess väldefinierade habitat gör arten lätt att söka. Tillsammans med luddig stiftdynlaven växer få och vanliga lavar som mjöllavar Lepraria, bägarlavar Cladonia och sällan några knappnålslavar. På de lokaler luddig stiftdynlav finns påträffas dock ofta flera andra rödlistade och sällsynta lavarter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· klibbal
· klibbal
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Pilocarpaceae, Släkte Micarea (dynlavar), Art Micarea hedlundii Coppins - luddig stiftdynlav Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på granstubbar i gamla mer eller mindre rena brandrefugiala boreala granskogar med hög luftfuktighet. Ett drygt 50-tal aktuella lokaler. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (200-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (50-1500). Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (200-6000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).
Luddig stiftdynlav är en ofta steril skorplav med en mörkt olivgrön, finkornig bål vilken reagerar C-. Karaktäristiskt är de talrikt förekommande pykniden som är skaftade, ljust brunaktiga till gråvita och täckta av ett vitaktigt ludd. Apothecierna är 0,15–0,5 mm breda och bleka till gråbruna till mörkbruna. Arten kan möjligen förväxlas med vedstiftdynlav Micarea misella men denna har svarta pyknidskaft och en bål som reagerar C+ rött.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för luddig stiftdynlav

Länsvis förekomst och status för luddig stiftdynlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luddig stiftdynlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från ett 40-tal lokaler från Uppland till Norrbotten. De flesta aktuella fynden är från norra Sverige. Antalet lokaler har sannolikt minskat, framför allt i södra delen av utbredningsområdet. I stort sett saknas fynd i de fjällnära granskogarna, trots att det är inom detta område som den största arealen gammelskog finns. Kanske begränsar kallare klimatiska faktorer artens utbredning i höjdled. Den förekommer i Norge och den finns en osäker rapport från Finland. Arten förekommer inom den boreala zonen i Europas bergstrakter, Europeiska Ryssland samt Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Pilocarpaceae  
  • Släkte
    Micarea - dynlavar 
  • Art
    Micarea hedlundiiCoppins - luddig stiftdynlav

Luddig stiftdynlav växer vanligtvis på stubbar, undantagsvis lågor, som är luckert murkna. Ytveden ska vara hård och torr men tunn. Ofta är veden innanför fuktig, och så murken att det går att smula veden till mull mellan fingrarna. Växtplatsen är vanligtvis murkna stubbar av gran i mycket skuggiga och fuktiga lägen. Laven finner man bland mossor, på en ofta meterhög och grov stubbe. Arten är ljusskyende och den växer gärna på undersidan av svagt lutande stubbar där konkurrensen från mossor och lavar är låg. Om stubben är bildad genom avverkning eller är en naturlig stubbe spelar ingen roll. Faktum är att många av växtplatserna är på gamla, ofta vinteravverkade stubbar under dimensionsavverkningarna, i bestånd som aldrig blivit kalavverkade. Den förekommer i olika skogstyper men oftast i fuktig granskog, sumpgranskog, raviner, nedanför bergsbranter och i bäckdalar. Det är inte alltid växtplatsen ligger i naturskog. Flera av växtplatserna finns i genomhuggna granbestånd med ett glest skikt av gamla träd, men med ett tätt underskikt av yngre gran. Trots allt kan skogen ha lång skoglig kontinuitet och underskiktet av gran kan vara äldre än en genomsnittlig avverkningsmogen skog. I bördiga gamla granskogar blir träden grova, vilket gynnar luddig stiftdynlaven när träden faller och bildar stubbar och lågor. Inga fynd finns i yngre skogar, granplanteringar eller andra kulturskogar. Dess väldefinierade habitat gör arten lätt att söka. Tillsammans med luddig stiftdynlaven växer få och vanliga lavar som mjöllavar Lepraria, bägarlavar Cladonia och sällan några knappnålslavar. På de lokaler luddig stiftdynlav finns påträffas dock ofta flera andra rödlistade och sällsynta lavarter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arealminskningen av bördiga gamla granskogar är kraftig och detta måste ha gjort att även luddig stiftdynlav har gått tillbaka. Slutavverkningar på växtplatserna eller i dess närhet hotar arten, sannolikt på grund av förändringar till ett torrare mikroklimat. Bristen på lämpliga substrat torde i framtiden göra möjligheten till spridning osäker. Många av de kända förekomsterna finns på grova höga stubbar som avverkades under dimensionsavverkningsepoken. De har i stor utsträckning fått ersätta de naturliga stubbarna i skogslandskapet. Sådana stubbar nybildas dock inte. I framtiden finns en risk att luddig stiftdynlav endast kommer att finnas kvar i reservat och i större hänsynsytor i skogslandskapet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Alla lokaler för luddig stiftdynlaven måste bevaras.

Coppins, B. J. 1983. A taxonomic study of the lichen genus Micarea in Europe. Bulletin of the British Museum (Natural History), Botany Series 11(2): 17–214.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Pilocarpaceae  
  • Släkte
    Micarea - dynlavar 
  • Art
    Micarea hedlundii, Coppins - luddig stiftdynlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.