Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luddkrisslemal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Digitivalva valeriella
Luddkrisslemal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten och ganska ljus mal vars framvinge har en fin nätteckning och ett otydligt tvärband. Larven lever på luddkrissla. En av våra mest hotade fjärilar, som bara finns på några hundra kvadrat­meter i sydvästra Skåne.

Vingspann 7,5–10 mm. Huvudet är vitaktigt eller ljust beigefärgat och ­mellankroppen beige eller gråbeige. Framvingens grundfärg är vitaktig eller ljust beige, närmast framkanten gradvis mer brunaktig. Över hela vingen finns en fin, brun till gråbrun nätteckning. Nära mitten av vingen finns ett brunt tvärband som vidgas mot framkanten. Mellan tvärbandet och vingbasen finns en böjd, mörkbrun bakkantsfläck. Fransarna har två mörka delningslinjer, som genomkorsas av en ljus fläck mitt på ytterkanten. Storleken och framvingens teckning gör att arten inte bör kunna förväxlas med någon annan nordisk art.

Genitalier: Hanens saccus är V-formig och jämförelsevis smal med rundad spets. Var och en av genitalklaffarna består av en undre, nästan rektangulär platta, och vid basen av plattans övre kant finns ett böjt, fingerliknande utskott som är ungefär lika långt som plattan. Hos honan markeras ostiumpartiet av två små, äggformiga skleritplattor som står i ungefär rät vinkel mot varandra.
Utbredning
Länsvis förekomst för luddkrisslemal Observationer i  Sverige för luddkrisslemal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer luddkrisslemal bara i Gessie, ungefär 1 mil söder om Malmö, där den hittades första gången 1998. Där finns den inom ett område som bara är några hundratal kvadratmeter stort. I Danmark är den påträffad på åtskilliga platser på Själland och i provinsen Lolland-Falster-Mön samt en gång på Bornholm. I Norge och Finland ­saknas arten. Världsutbredningen omfattar dessutom Lettland och Litauen samt Mellaneuropa österut till Rumänien och Volga-området.

Arten hittades i Sverige av Ingvar Svensson vid stranden i Gessie den 3.VIII.1998. Den har därefter återfunnits på denna plats vid flera tillfällen. Svensson förmodar att arten kan ha funnits på fler lokaler i Skåne, men att dessa har förstörts genom utdikning eller andra åtgärder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Upptäcktes ny för Sverige vid Gessie söder om Malmö 1998 på en liten fuktäng med luddkrissla (Inula britannica), men uppträdandet tyder på att förekomsten inte är nyetablerad. 2002 var den lilla ängen starkt överväxt med gräs och inga fjärilar kunde påträffas där. Dock kunde några exemplar påträffas efter ett dike längs markvägen ner till standen. Luddkrisslan är hårt trängd och har försvunnit från många lokaler i Skåne när dessa dikats ut, även upphörd betesdrift och igenväxning missgynnar växten. Detta gör att det är rimligt att anta att även luddkrisslemalen, som fortfarande endast har hittats på denna enda lokal, också är mycket hårt trängd i Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (4-20) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Populationen (<2500 individer) minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).
Ekologi
Luddkrisslemal finns på fuktig ängsmark där det växer luddkrissla. Fjärilen flyger på kvällen och natten från slutet av juli till mitten av augusti (med någon veckas förskjutning beroende på vädret). Den påträffas oftast sittande på blommor av luddkrissla Inula britannica, i vars blad larven minerar.

 
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lostor
· lostor
· luddkrissla
· luddkrissla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Glyphipterigidae (gnuggmalar), Släkte Digitivalva, Art Digitivalva valeriella (Snellen, 1878) - luddkrisslemal Synonymer Acrolepia valeriella Snellen, 1878

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Upptäcktes ny för Sverige vid Gessie söder om Malmö 1998 på en liten fuktäng med luddkrissla (Inula britannica), men uppträdandet tyder på att förekomsten inte är nyetablerad. 2002 var den lilla ängen starkt överväxt med gräs och inga fjärilar kunde påträffas där. Dock kunde några exemplar påträffas efter ett dike längs markvägen ner till standen. Luddkrisslan är hårt trängd och har försvunnit från många lokaler i Skåne när dessa dikats ut, även upphörd betesdrift och igenväxning missgynnar växten. Detta gör att det är rimligt att anta att även luddkrisslemalen, som fortfarande endast har hittats på denna enda lokal, också är mycket hårt trängd i Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (4-20) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Populationen (<2500 individer) minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En liten och ganska ljus mal vars framvinge har en fin nätteckning och ett otydligt tvärband. Larven lever på luddkrissla. En av våra mest hotade fjärilar, som bara finns på några hundra kvadrat­meter i sydvästra Skåne.

Vingspann 7,5–10 mm. Huvudet är vitaktigt eller ljust beigefärgat och ­mellankroppen beige eller gråbeige. Framvingens grundfärg är vitaktig eller ljust beige, närmast framkanten gradvis mer brunaktig. Över hela vingen finns en fin, brun till gråbrun nätteckning. Nära mitten av vingen finns ett brunt tvärband som vidgas mot framkanten. Mellan tvärbandet och vingbasen finns en böjd, mörkbrun bakkantsfläck. Fransarna har två mörka delningslinjer, som genomkorsas av en ljus fläck mitt på ytterkanten. Storleken och framvingens teckning gör att arten inte bör kunna förväxlas med någon annan nordisk art.

Genitalier: Hanens saccus är V-formig och jämförelsevis smal med rundad spets. Var och en av genitalklaffarna består av en undre, nästan rektangulär platta, och vid basen av plattans övre kant finns ett böjt, fingerliknande utskott som är ungefär lika långt som plattan. Hos honan markeras ostiumpartiet av två små, äggformiga skleritplattor som står i ungefär rät vinkel mot varandra.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för luddkrisslemal

Länsvis förekomst och status för luddkrisslemal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luddkrisslemal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer luddkrisslemal bara i Gessie, ungefär 1 mil söder om Malmö, där den hittades första gången 1998. Där finns den inom ett område som bara är några hundratal kvadratmeter stort. I Danmark är den påträffad på åtskilliga platser på Själland och i provinsen Lolland-Falster-Mön samt en gång på Bornholm. I Norge och Finland ­saknas arten. Världsutbredningen omfattar dessutom Lettland och Litauen samt Mellaneuropa österut till Rumänien och Volga-området.

Arten hittades i Sverige av Ingvar Svensson vid stranden i Gessie den 3.VIII.1998. Den har därefter återfunnits på denna plats vid flera tillfällen. Svensson förmodar att arten kan ha funnits på fler lokaler i Skåne, men att dessa har förstörts genom utdikning eller andra åtgärder.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Digitivalva  
  • Art
    Digitivalva valeriella(Snellen, 1878) - luddkrisslemal
    Synonymer
    Acrolepia valeriella Snellen, 1878

Luddkrisslemal finns på fuktig ängsmark där det växer luddkrissla. Fjärilen flyger på kvällen och natten från slutet av juli till mitten av augusti (med någon veckas förskjutning beroende på vädret). Den påträffas oftast sittande på blommor av luddkrissla Inula britannica, i vars blad larven minerar.

 

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· lostor - Bromus (Viktig)
· luddkrissla - Inula britannica (Viktig)
Den enda kända svenska lokalen har en ganska hög gräsväxt, vilket på sikt kan hota beståndet av luddkrissla. De diken som genomkorsar området i riktning mot stranden utgör i nuläget inget hot mot växten, men om de fördjupas eller rensas kraftigt kan områdets vattenstatus förändras så att luddkrisslan påverkas negativt. Mycket intensivt bete i fållan där fjärilen finns kan inverka menligt.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lokalen i Gessie bör studeras närmare och man bör med markägaren komma fram till en lämplig åtgärd för att utsätta området för en sådan påverkan att luddkrisslan gynnas. Om ytterligare någon lokal upptäcks bör man även där upprätta en plan för att främja fjärilens fortbestånd. Man bör utreda artens fenologi i Sverige för att fastställa om den liksom söderut flyger i två generationer. Åtgärdsprogrammet ”Hotade arter på krissla” som nu är under framtagande omfattar även denna art.

Åtgärdsprogram Fastställt
Namngivning: Digitivalva valeriella (Snellen, 1878). Originalbeskrivning: Acrolepia valeriella. Tijdschr. Ent. 21: 44, pl. 2, f. a.

Etymologi: valeriellus = osäker härledning, möjligen ’den lilla välmående’; valeo (lat.) = vara frisk, stark, etc; eller ’den lilla från Valeria’ efter en ungersk provins (trots att ­typlokalen är Stettin); diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Digitiválva valeriélla]

Gaedike, R. 1970. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera – Acrolepiidae. – Beitr. Ent., Bd 20, H 3/4: 209–222.

Svensson, I., 1999. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998. –Ent. Tidskr. 120: 23–35.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi och Utbredning).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Digitivalva  
  • Art
    Digitivalva valeriella, (Snellen, 1878) - luddkrisslemal
    Synonymer
    Acrolepia valeriella Snellen, 1878
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi och Utbredning).