Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luddkrisslemal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Digitivalva valeriella
Luddkrisslemal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 9–12 mm. Grundfärgen på framvingarna är vitaktig och genomsatt av ett nätformigt mönster av brungrå-olivbruna fjäll med två större, mörka anhopningar: ett tvärband på mitten av vingen, vidgat framåt, samt ett tvärstreck vid 1/4 från basen från bakkanten till vingvecket, också vidgat framåt. Fransarna har en svartaktig delningslinje vid basen och utanför denna är de brett svartbrunfärgade med en ljus delning mellan de mörka partierna. Arten påminner om gräsminerarmalar (Elachista sp.). Fyndplatsen bör dock ge en stark indikation på vilken art man har att göra med. Fjärilen är avbildad av Gaedike (1970).
Utbredning
Länsvis förekomst för luddkrisslemal Observationer i  Sverige för luddkrisslemal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Luddkrisslemalen är bara funnen i ett dussintal europeiska länder och har en huvudsakligen östlig utbredning. Den är mycket lokal och har sin nordgräns i Danmark-Skåne och når söderut till Frankrike och Rumänien. I Danmark är den bara känd från södra Själland och från Lolland-Falster-Mön. I Sverige hittades den av Ingvar Svensson vid stranden i Gessie söder om Malmö den 3.VIII.1998. Den har därefter återfunnits på denna plats vid flera tillfällen. Lokalen är den enda kända i Sverige. Svensson förmodar att arten kan ha funnits på fler lokaler i Skåne, men att dessa har förstörts genom utdikning eller andra åtgärder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Upptäcktes ny för Sverige vid Gessie söder om Malmö 1998 på en liten fuktäng med luddkrissla (Inula britannica), men uppträdandet tyder på att förekomsten inte är nyetablerad. 2002 var den lilla ängen starkt överväxt med gräs och inga fjärilar kunde påträffas där. Dock kunde några exemplar påträffas efter ett dike längs markvägen ner till standen. Luddkrisslan är hårt trängd och har försvunnit från många lokaler i Skåne när dessa dikats ut, även upphörd betesdrift och igenväxning missgynnar växten. Detta gör att det är rimligt att anta att även luddkrisslemalen, som fortfarande endast har hittats på denna enda lokal, också är mycket hårt trängd i Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (4-20) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Populationen (<2500 individer) minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).
Ekologi
Luddkrisslemalen finns på fuktig, mer eller mindre kalkpåverkad ängsmark med luddkrissla Inula britannica, vilken är larvens värdväxt. Larven är inte beskriven men den förmodas äta under sommaren fram till juli månad i Sverige. Enligt centraleuropeiska observationer gör den en mina på luddkrissla eller krissla I. salicina och förpuppar sig i en färsk mina på undersidan av bladet. Fjärilen flyger på kontinenten från slutet av maj till augusti, men i Sverige har den bara påträffats i början av augusti. Den flyger i skymningen över värdväxten eller påträffas sittande på den.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lostor
· lostor
· luddkrissla
· luddkrissla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Glyphipterigidae (gnuggmalar), Släkte Digitivalva, Art Digitivalva valeriella (Snellen, 1878) - luddkrisslemal Synonymer Acrolepia valeriella Snellen, 1878

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Upptäcktes ny för Sverige vid Gessie söder om Malmö 1998 på en liten fuktäng med luddkrissla (Inula britannica), men uppträdandet tyder på att förekomsten inte är nyetablerad. 2002 var den lilla ängen starkt överväxt med gräs och inga fjärilar kunde påträffas där. Dock kunde några exemplar påträffas efter ett dike längs markvägen ner till standen. Luddkrisslan är hårt trängd och har försvunnit från många lokaler i Skåne när dessa dikats ut, även upphörd betesdrift och igenväxning missgynnar växten. Detta gör att det är rimligt att anta att även luddkrisslemalen, som fortfarande endast har hittats på denna enda lokal, också är mycket hårt trängd i Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (4-20) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Populationen (<2500 individer) minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Vingbredd 9–12 mm. Grundfärgen på framvingarna är vitaktig och genomsatt av ett nätformigt mönster av brungrå-olivbruna fjäll med två större, mörka anhopningar: ett tvärband på mitten av vingen, vidgat framåt, samt ett tvärstreck vid 1/4 från basen från bakkanten till vingvecket, också vidgat framåt. Fransarna har en svartaktig delningslinje vid basen och utanför denna är de brett svartbrunfärgade med en ljus delning mellan de mörka partierna. Arten påminner om gräsminerarmalar (Elachista sp.). Fyndplatsen bör dock ge en stark indikation på vilken art man har att göra med. Fjärilen är avbildad av Gaedike (1970).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för luddkrisslemal

Länsvis förekomst och status för luddkrisslemal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luddkrisslemal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Luddkrisslemalen är bara funnen i ett dussintal europeiska länder och har en huvudsakligen östlig utbredning. Den är mycket lokal och har sin nordgräns i Danmark-Skåne och når söderut till Frankrike och Rumänien. I Danmark är den bara känd från södra Själland och från Lolland-Falster-Mön. I Sverige hittades den av Ingvar Svensson vid stranden i Gessie söder om Malmö den 3.VIII.1998. Den har därefter återfunnits på denna plats vid flera tillfällen. Lokalen är den enda kända i Sverige. Svensson förmodar att arten kan ha funnits på fler lokaler i Skåne, men att dessa har förstörts genom utdikning eller andra åtgärder.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Digitivalva  
  • Art
    Digitivalva valeriella(Snellen, 1878) - luddkrisslemal
    Synonymer
    Acrolepia valeriella Snellen, 1878

Luddkrisslemalen finns på fuktig, mer eller mindre kalkpåverkad ängsmark med luddkrissla Inula britannica, vilken är larvens värdväxt. Larven är inte beskriven men den förmodas äta under sommaren fram till juli månad i Sverige. Enligt centraleuropeiska observationer gör den en mina på luddkrissla eller krissla I. salicina och förpuppar sig i en färsk mina på undersidan av bladet. Fjärilen flyger på kontinenten från slutet av maj till augusti, men i Sverige har den bara påträffats i början av augusti. Den flyger i skymningen över värdväxten eller påträffas sittande på den.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· lostor - Bromus (Viktig)
· luddkrissla - Inula britannica (Viktig)
Den enda kända svenska lokalen har en ganska hög gräsväxt, vilket på sikt kan hota beståndet av luddkrissla. De diken som genomkorsar området i riktning mot stranden utgör i nuläget inget hot mot växten, men om de fördjupas eller rensas kraftigt kan områdets vattenstatus förändras så att luddkrisslan påverkas negativt. Mycket intensivt bete i fållan där fjärilen finns kan inverka menligt.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lokalen i Gessie bör studeras närmare och man bör med markägaren komma fram till en lämplig åtgärd för att utsätta området för en sådan påverkan att luddkrisslan gynnas. Om ytterligare någon lokal upptäcks bör man även där upprätta en plan för att främja fjärilens fortbestånd. Man bör utreda artens fenologi i Sverige för att fastställa om den liksom söderut flyger i två generationer. Åtgärdsprogrammet ”Hotade arter på krissla” som nu är under framtagande omfattar även denna art.

Åtgärdsprogram Fastställt

Gaedike, R. 1970. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera – Acrolepiidae. Beitr. Ent., Bd 20, H 3/4: 209–222.

Svensson, I., 1999. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120: 23–35.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Digitivalva  
  • Art
    Digitivalva valeriella, (Snellen, 1878) - luddkrisslemal
    Synonymer
    Acrolepia valeriella Snellen, 1878
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.