Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luddvårlök

Organismgrupp Kärlväxter Gagea villosa
Luddvårlök Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Luddvårlök blommar i april och maj och vissnar sedan bort snabbt. De gula stjärnlika blommorna är flocklikt anordnade. Den utmärks gentemot våra andra vårlöksarter av att blomskaften är håriga, blommorna blekt gula och att det ofta bildas groddknoppar i flocken. Flockens skaft är kortare än hos andra vårlökar, vilket gör att växten ser kompakt ut. Förökningen sker dels med sidolökar, dels med groddknoppar. Frösättningen är mycket sparsam och inom vissa individgrupper uteblir den helt. Åtminstone små lokala grupper representeras av kloner. Inte sällan är bestånden helt vegetativa.
Utbredning
Länsvis förekomst för luddvårlök Observationer i  Sverige för luddvårlök
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Luddvårlök är i vårt land en sydlig art. I Skåne är den känd från flera lokaler, särskilt i sydväst. Vidare är den känd från Blekinge (en lokal), östra Småland och Gotland. Utöver dessa förekomster har enstaka mera tillfälliga fynd gjorts på några få andra platser. Arten lever kvar på 17 platser i sydvästra Skåne, främst på kyrkogårdar. I Småland har den stabila förekomster i Oskarshamn och Kalmar. Även på Gotland finns växten kvar och har där rika förekomster i Stånga socken, samt vid Visby. Luddvårlök växer också i sydöstra Danmark (främst Lolland, Falster och Bornholm), där den dock har försvunnit från många lokaler. Liksom i Skåne växer den främst på kyrkogårdar. Luddvårlök når i vårt område sin nordgräns. Utbredningen omfattar mellersta och södra Europa, nordvästra Afrika och Främre Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst i Skåne och på Gotland, finns även i Småland, Blekinge och på Öland. Växer främst på kyrkogårdar, i parker och trädgårdar. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (30-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (20000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 156 (140-180) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iv)).
Ekologi
Tidigare förekom luddvårlök även som åkerogräs. Den typen av förekomster är numera mycket ovanliga, istället förefaller kyrkogårdsgångar, parkgångar, trädgårdar och liknande vara växtens huvudsakliga växtställen. Växtplatserna är ofta torra eller upptorkande. De flesta finns i kalktrakter. Luddvårlök är ljuskrävande och försvinner snabbt i högvuxen vegetation.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Liliales (liljeordningen), Familj Liliaceae (liljeväxter), Släkte Gagea (vårlökar), Art Gagea villosa (M. Bieb.) Sweet - luddvårlök Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst i Skåne och på Gotland, finns även i Småland, Blekinge och på Öland. Växer främst på kyrkogårdar, i parker och trädgårdar. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (30-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (20000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 156 (140-180) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iv)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Luddvårlök blommar i april och maj och vissnar sedan bort snabbt. De gula stjärnlika blommorna är flocklikt anordnade. Den utmärks gentemot våra andra vårlöksarter av att blomskaften är håriga, blommorna blekt gula och att det ofta bildas groddknoppar i flocken. Flockens skaft är kortare än hos andra vårlökar, vilket gör att växten ser kompakt ut. Förökningen sker dels med sidolökar, dels med groddknoppar. Frösättningen är mycket sparsam och inom vissa individgrupper uteblir den helt. Åtminstone små lokala grupper representeras av kloner. Inte sällan är bestånden helt vegetativa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för luddvårlök

Länsvis förekomst och status för luddvårlök baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luddvårlök

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Luddvårlök är i vårt land en sydlig art. I Skåne är den känd från flera lokaler, särskilt i sydväst. Vidare är den känd från Blekinge (en lokal), östra Småland och Gotland. Utöver dessa förekomster har enstaka mera tillfälliga fynd gjorts på några få andra platser. Arten lever kvar på 17 platser i sydvästra Skåne, främst på kyrkogårdar. I Småland har den stabila förekomster i Oskarshamn och Kalmar. Även på Gotland finns växten kvar och har där rika förekomster i Stånga socken, samt vid Visby. Luddvårlök växer också i sydöstra Danmark (främst Lolland, Falster och Bornholm), där den dock har försvunnit från många lokaler. Liksom i Skåne växer den främst på kyrkogårdar. Luddvårlök når i vårt område sin nordgräns. Utbredningen omfattar mellersta och södra Europa, nordvästra Afrika och Främre Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Liliales - liljeordningen 
  • Familj
    Liliaceae - liljeväxter 
  • Släkte
    Gagea - vårlökar 
  • Art
    Gagea villosa(M. Bieb.) Sweet - luddvårlök

Tidigare förekom luddvårlök även som åkerogräs. Den typen av förekomster är numera mycket ovanliga, istället förefaller kyrkogårdsgångar, parkgångar, trädgårdar och liknande vara växtens huvudsakliga växtställen. Växtplatserna är ofta torra eller upptorkande. De flesta finns i kalktrakter. Luddvårlök är ljuskrävande och försvinner snabbt i högvuxen vegetation.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Genom främst förändringar inom jordbruket, t ex besprutning med ogräsmedel, vallodling och upphörande trädesbruk har antalet lämpliga växtplatser reducerats. På de nuvarande lokalerna av typ kyrkogårdsgångar kan luddvårlök skadas genom användning av ogräsmedel samt ”städning”. I trädgårdar kan både en intensiv och en alltför extensiv skötsel missgynna arten. Några växtplatser har förstörts i samband med anläggningsarbeten, uppodling och vägbreddning.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Överenskommelser med aktuella kyrkogårdsförvaltningar bör träffas så att ogräsmedel inte används i anslutning till luddvårlökens förekomster. Vid anläggningsarbeten bör hänsyn tas till arten. Från några platser bör material tas för odling i de botaniska trädgårdarna. Luddvårlök är mycket lättodlad. Arten övervakas av floraväktare.
Luddvårlök är fridlyst. Material från lokaler i Skåne finns i odling i Helsingborgs och Uppsala botaniska trädgårdar. I Uppsala botaniska trädgård och Bergianska trädgården i Stockholm har växten förvildat sig på bl a grusgångar och har där rika förekomster. Utländska namn – NO: Filtgullstjerne, DK: Ager-Guldstjerne.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Friheden, J. & Jönsson, J. 1980. Luddvårlöken, Gagea villosa, i Trelleborg 1977. Svensk Bot. Tidskr. 74: 54.

Jessen, K. 1935. Liliiflorernes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 43: 71–132.

Johansson, B. G. & Larsson, B. 1984. Luddvårlök i Stånga. Rindi 4: 69–70.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 3–22.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Olsson, K.-A. 1999. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1998. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1999 (1): 1–39.

Petersson, J. 1993. Nyheter i Gotlands flora 1992. Rindi 13: 14–26.

Zerne, I. 1987. Luddvårlök i Stånga. En inventering. Rindi 7: 31–34.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Mora Aronsson 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Liliales - liljeordningen 
  • Familj
    Liliaceae - liljeväxter 
  • Släkte
    Gagea - vårlökar 
  • Art
    Gagea villosa, (M. Bieb.) Sweet - luddvårlök
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Mora Aronsson 2008.