Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lundröksvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Lycoperdon atropurpureum
Lundröksvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lundröksvampens fruktkropp är rundad till päronformad, upp till 40 mm i diameter. Som ung är den gråvit, som mogen gråbrun till mörkbrun med en rund por i toppen. Ytterhöljets taggar är små och bruna och står mer eller mindre isolerade. Spormassan är mörkt brun med en svag nyans av violett eller purpur. Mikroskopiskt kännetecknas arten av runda, kraftigt taggiga sporer, rödbruna och tjockväggiga kapillitietrådar utan eller med sparsamt förekommande porer i väggarna. Dess närmaste släkting är den snarlika Lycoperdon decipiens (stäppröksvamp) som i moget tillstånd har vita till gråvita, i grupper sammanböjda taggar, kraftigt vårtiga sporer och ett gulbrunt kapillitium med rikligt förekommande porer. Lundröksvampen kan också förväxlas med den allmänna Lycoperdon molle (mjuk röksvamp) som dock i mikroskopet skiljer sig bland annat genom att ha svagare sporornamentering.
Utbredning
Länsvis förekomst för lundröksvamp Observationer i  Sverige för lundröksvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mycket sällsynt i Sverige. Den påträffades i Sverige för första gången på Omberg i Östergötland i slutet av 1970-talet och har där under en följd av år observerats regelbundet. Den har också upptäckts på ett tiotal platser i den öländska Mittlandsskogen, där den verkar ha sin huvudsakliga nordeuropeiska förekomst. Nyligen har den också påvisats på en lokal på Billingen i Västergötland. Den är inte känd från våra nordiska grannländer. Dess totalutbredning är i huvudsak sydeuropeisk, men spridda förekomster finns i lokalt varma områden i centrala och norra Europa. De svenska lokalerna kan betecknas som nordliga utposter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare i lövförna, som påträffas i varma lägen i luckig ädellövskog och hässlen på kalkrik mark. Tydligt värmekrävande och förekommer främst i lågskogar och brynmiljöer. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsatt att minska, framför allt p.g.a. igenväxning av träd- och buskrika fodermarker med mosaikstruktur. Oftast tämligen få mycel på varje lokal. Hotas starkt av EUs nya regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 700 (280-1400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (35). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (14-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (7680-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (68-200) km². Populationen minskar med mer än 20% inom 10 (= 2 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 50 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Lundröksvampen lever som nedbrytare i jord. Den är värmegynnad och uppträder i Sverige i ädellövskog och hässlen på kalk i lokalt varma områden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Lycoperdon (por-röksvampar), Art Lycoperdon atropurpureum Vittad. - lundröksvamp Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare i lövförna, som påträffas i varma lägen i luckig ädellövskog och hässlen på kalkrik mark. Tydligt värmekrävande och förekommer främst i lågskogar och brynmiljöer. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsatt att minska, framför allt p.g.a. igenväxning av träd- och buskrika fodermarker med mosaikstruktur. Oftast tämligen få mycel på varje lokal. Hotas starkt av EUs nya regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 700 (280-1400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (35). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (14-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (7680-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (68-200) km². Populationen minskar med mer än 20% inom 10 (= 2 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 50 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Lundröksvampens fruktkropp är rundad till päronformad, upp till 40 mm i diameter. Som ung är den gråvit, som mogen gråbrun till mörkbrun med en rund por i toppen. Ytterhöljets taggar är små och bruna och står mer eller mindre isolerade. Spormassan är mörkt brun med en svag nyans av violett eller purpur. Mikroskopiskt kännetecknas arten av runda, kraftigt taggiga sporer, rödbruna och tjockväggiga kapillitietrådar utan eller med sparsamt förekommande porer i väggarna. Dess närmaste släkting är den snarlika Lycoperdon decipiens (stäppröksvamp) som i moget tillstånd har vita till gråvita, i grupper sammanböjda taggar, kraftigt vårtiga sporer och ett gulbrunt kapillitium med rikligt förekommande porer. Lundröksvampen kan också förväxlas med den allmänna Lycoperdon molle (mjuk röksvamp) som dock i mikroskopet skiljer sig bland annat genom att ha svagare sporornamentering.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lundröksvamp

Länsvis förekomst och status för lundröksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lundröksvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mycket sällsynt i Sverige. Den påträffades i Sverige för första gången på Omberg i Östergötland i slutet av 1970-talet och har där under en följd av år observerats regelbundet. Den har också upptäckts på ett tiotal platser i den öländska Mittlandsskogen, där den verkar ha sin huvudsakliga nordeuropeiska förekomst. Nyligen har den också påvisats på en lokal på Billingen i Västergötland. Den är inte känd från våra nordiska grannländer. Dess totalutbredning är i huvudsak sydeuropeisk, men spridda förekomster finns i lokalt varma områden i centrala och norra Europa. De svenska lokalerna kan betecknas som nordliga utposter.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lycoperdon - por-röksvampar 
  • Art
    Lycoperdon atropurpureumVittad. - lundröksvamp

Lundröksvampen lever som nedbrytare i jord. Den är värmegynnad och uppträder i Sverige i ädellövskog och hässlen på kalk i lokalt varma områden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Lundröksvampen missgynnas av att hässlen och ädellövskog avverkas eller omförs till barrskog.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
De få svenska lokalerna för lundröksvamp bör skötas på ett traditionellt sätt. Plantering av gran undviks, och spontant igenväxande granar huggs bort. Årliga uppföljningar av dessa lokalers svampflora bör genomföras eftersom de förutom lundröksvampen generellt hyser ett rikt inslag av andra sällsynta och värmegynnade svampar med högt skyddsvärde.

Jeppson M. 1995: Lundröksvampen, Lycoperdon atropurpureum, i Sverige. Jordstjärnan 16(2):14–20.

Jeppson, M. & V. Demoulin 1989: Lycoperdon atropurpureum found in Sweden. Opera Bot. 100:131–134.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lycoperdon - por-röksvampar 
  • Art
    Lycoperdon atropurpureum, Vittad. - lundröksvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2001.