Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lunglav

Organismgrupp Lavar Lobaria pulmonaria
Lunglav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lunglav är en stor bladlav som ibland kan bli upp till en meter i diameter. Den har djupt inskurna och kantiga lober (bålflikar). Bålen är rent grön i väta men blir brun eller gråbrun i torrt tillstånd. På bålytan finns ett nätlikt mönster av åsar och gropar. På åsarna fö-rekommer ibland soral och/eller isidier. Undersidan är ljusbrunt finluden, med inslag av nak-na, ljusa fläckar. Laven sitter ofta löst fäst till underlaget och bålflikarna viker utåt på ett ka-raktäristiskt, oregelbundet sätt. Lunglaven är oftast steril, men under gynnsamma förhållanden påträffas röda till rödbruna apothecier (fruktkroppar). Ibland förekommer svarta, skivlika apothecier men detta är svampen Plectocarpon lichenum som är en parasit på lunglav. Alger-na är gröna men det finns ofta också fläckvisa anhopningar av blågröna bakterier (cyanobak-terier) inne i bålen. Lunglaven är omisskännlig i fuktigt tillstånd, men små exemplar kan för-växlas med skrovellav Lobaria scrobiculata. Den sistnämnda är emellertid blågrå i fuktigt tillstånd (cyanobakterier dominerar) och är ljusare grå i torrt tillstånd, samt har mer rundade lober.
Utbredning
Länsvis förekomst för lunglav Observationer i  Sverige för lunglav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer från Skåne upp till nordligaste Sverige. Lokale r-na är dock inte jämt fördelade. Huvuddelen av lokalerna finns i de nedersbördsrika delarna i västra och sydvästra Sverige samt i Norrlands kust- och inland. Lokalt kan lunglaven vara mycket riklig men den förekommer nästan enbart i gamla och ej slutavverkade skogar. På grund av att lunglaven är lätt att känna igen och identifiera samt att den ofta förekommer i gamla skogsbestånd är den också en av våra allra främsta signalarter. I äldre litteratur beteck-nas ofta arten som vanligt förekommande. Idag är dock lunglaven sparsam i landskapet och minskningen har sannolikt varit mycket stor under den senaste 100-årsperioden. Den är mycket sällsynt i Danmark, men betydligt vanligare i Norge och i delar av Finland. I övrigt är lunglaven vida spridd över fuktiga, regnrika delar av världen, främst på norra halvklotet. I Europa förekommer den främst i suboceaniska, fuktiga bergområden. Mycket tyder på att lunglaven håller på att minska mycket starkt eller försvinna från delar av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lunglav är spridd men ovanlig över större delen av landet. Den växer på gamla lövträd eller på vid enstaka tillfällen på klippor i skogar med lång trädkontinuitet och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten kan också förekomma i alléer och på vårdträd. Arten har i Sydsverige minskat genom en kombination av luftföroreningar och avverkningar. I norra Sverige förekommer arten ofta på sälg och rönn och en stor älgstam kan minska dessa lövträds reproduktion. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 30000 (10000-50000). Förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Arten växer på stammar av olika lövträd, främst på halvöppna växtplatser med hög och jämn luftfuktighet. I södra och mellersta Sverige förekommer den mest på ädellövträd och asp i gläntor i bok- och ekskogar, kulturskapade öppna lövskogar (t.ex. ängen och betesmar-ker) och på gamla hamlade träd. Norr om Dalälven finns den på sälg, asp, rönn och inte sällan på klippor. Den är rikligast i sena successioner efter brand i skogar med rikligt av äldre löv-träd. Den förekommer även i sumpskogar, bergbranter, vätar etc.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
· lindar
· lindar
· lönnar
· lönnar
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· ädellövträd
· ädellövträd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Levande träd
Levande träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Lobariaceae, Släkte Lobaria (lunglavar), Art Lobaria pulmonaria (L.) Hoffm. - lunglav Synonymer Lichen pulmonarius L.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lunglav är spridd men ovanlig över större delen av landet. Den växer på gamla lövträd eller på vid enstaka tillfällen på klippor i skogar med lång trädkontinuitet och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten kan också förekomma i alléer och på vårdträd. Arten har i Sydsverige minskat genom en kombination av luftföroreningar och avverkningar. I norra Sverige förekommer arten ofta på sälg och rönn och en stor älgstam kan minska dessa lövträds reproduktion. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 30000 (10000-50000). Förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9040 Fjällbjörkskog (Alpin region (ALP)), Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9110 Näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9130 Näringsrik bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9160 Näringsrik ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9190 Näringsfattig ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Lunglav är en stor bladlav som ibland kan bli upp till en meter i diameter. Den har djupt inskurna och kantiga lober (bålflikar). Bålen är rent grön i väta men blir brun eller gråbrun i torrt tillstånd. På bålytan finns ett nätlikt mönster av åsar och gropar. På åsarna fö-rekommer ibland soral och/eller isidier. Undersidan är ljusbrunt finluden, med inslag av nak-na, ljusa fläckar. Laven sitter ofta löst fäst till underlaget och bålflikarna viker utåt på ett ka-raktäristiskt, oregelbundet sätt. Lunglaven är oftast steril, men under gynnsamma förhållanden påträffas röda till rödbruna apothecier (fruktkroppar). Ibland förekommer svarta, skivlika apothecier men detta är svampen Plectocarpon lichenum som är en parasit på lunglav. Alger-na är gröna men det finns ofta också fläckvisa anhopningar av blågröna bakterier (cyanobak-terier) inne i bålen. Lunglaven är omisskännlig i fuktigt tillstånd, men små exemplar kan för-växlas med skrovellav Lobaria scrobiculata. Den sistnämnda är emellertid blågrå i fuktigt tillstånd (cyanobakterier dominerar) och är ljusare grå i torrt tillstånd, samt har mer rundade lober.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lunglav

Länsvis förekomst och status för lunglav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lunglav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer från Skåne upp till nordligaste Sverige. Lokale r-na är dock inte jämt fördelade. Huvuddelen av lokalerna finns i de nedersbördsrika delarna i västra och sydvästra Sverige samt i Norrlands kust- och inland. Lokalt kan lunglaven vara mycket riklig men den förekommer nästan enbart i gamla och ej slutavverkade skogar. På grund av att lunglaven är lätt att känna igen och identifiera samt att den ofta förekommer i gamla skogsbestånd är den också en av våra allra främsta signalarter. I äldre litteratur beteck-nas ofta arten som vanligt förekommande. Idag är dock lunglaven sparsam i landskapet och minskningen har sannolikt varit mycket stor under den senaste 100-årsperioden. Den är mycket sällsynt i Danmark, men betydligt vanligare i Norge och i delar av Finland. I övrigt är lunglaven vida spridd över fuktiga, regnrika delar av världen, främst på norra halvklotet. I Europa förekommer den främst i suboceaniska, fuktiga bergområden. Mycket tyder på att lunglaven håller på att minska mycket starkt eller försvinna från delar av Europa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Lobaria - lunglavar 
  • Art
    Lobaria pulmonaria(L.) Hoffm. - lunglav
    Synonymer
    Lichen pulmonarius L.

Arten växer på stammar av olika lövträd, främst på halvöppna växtplatser med hög och jämn luftfuktighet. I södra och mellersta Sverige förekommer den mest på ädellövträd och asp i gläntor i bok- och ekskogar, kulturskapade öppna lövskogar (t.ex. ängen och betesmar-ker) och på gamla hamlade träd. Norr om Dalälven finns den på sälg, asp, rönn och inte sällan på klippor. Den är rikligast i sena successioner efter brand i skogar med rikligt av äldre löv-träd. Den förekommer även i sumpskogar, bergbranter, vätar etc.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· lönnar - Acer (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· ädellövträd - Hardwood forest trees - red list assemblage (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Orsaken till tillbakagången beror på slutavverkningar av äldre skogar, en fortgående minskning av antalet gamla grova lövträd i betespräglade skogar och i kulturmarker samt en allmän förtätning av värdefulla skogsbestånd med gamla lövträd. Lunglaven anses vara mycket känslig för luftföroreningar vilka kan ha spelat en roll när det gäller dess tidigare minskning, åtminstone i Syd- och Mellansverige. På lång sikt kan det kraftiga betestrycket av sälg, asp och rönn från älg och rådjur begränsa lunglavens spridning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Enskilda träd med lunglav bör regelmässigt sparas. Rikliga förekomster bör skyd-das med biotopskydd, frivilliga avsättningar eller reservat. Genom att skydda och utveckla skogmiljöer med lunglav så gynnas också en lång rad andra sällsynta och rödlistade arter. I områden med lunglavsförekomster är det också viktigt att motverka kraftig förtätning av skogmiljön. Det kan vara nödvändigt att stängsla in naturvårdsbrända områden för att undvika betning av lövträdsplantorna, om målsättningen är att få en lövbränna med ovan nämnda löv-träd. Försök att utplantera bålar eller soredier, har i många fall varit lyckosamma. Utplanter-ingen kan dock bara vara en aktuell åtgärd vid särskilda fall.
Utländska namn – NO: Lungenever, FI: Raidankeuhkojäkälä.

Andersson, L. & Appelqvist, T. 1987. Lunglav och almlav, indikatorer på skyddsvärd skog. Svensk Bot. Tidskr. 81: 185–194.

Hallingbäck, T. 1986. Lunglavarna på reträtt i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 373–381.

Gauslaa, Y. 1994. Lungenever, Lobaria pulmonaria, som indikator på artsrike kontinuitetsskoger. Blyttia 52: 119–128.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönkö-ping.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hulten-gren 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Lobaria - lunglavar 
  • Art
    Lobaria pulmonaria, (L.) Hoffm. - lunglav
    Synonymer
    Lichen pulmonarius L.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hulten-gren 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.