Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lunglavsknapp

Organismgrupp Lavar Plectocarpon lichenum
Lunglavsknapp Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lunglavsknapp är en parasitisk svamp på lunglav Lobaria pulmonaria. Den växer på ovansidan av lunglavens lober i form av sittande till skaftade galler (”apothecier”) i vilka samlingar (stroma) av hymenier bildas. Apothecierna är 0,6-4 mm i diameter, skiv- eller knapplika (därav artens namn) och svarta med rödbruna till blekbruna sidor/undersidor (Jonsson 2010). Sporerna är 3-septerade, färglösa och 16-25 × 4-9 µm (Diederich & Etayo 1994). Apotheciernas svarta färg skiljer sig tydligt från lunglavens egna apothecier som är rödbruna. Lunglavsknappen verkar inte döda sin värdart. Lunglav är en stor bladlav som ibland kan bli upp till en meter i diameter. Den har djupt inskurna och kantiga lober (bålflikar). Bålen är rent grön i väta men blir brun eller gråbrun i torrt tillstånd. På bålytan finns ett nätlikt mönster av åsar och gropar. På åsarna förekommer ibland soral och/eller isidier. Undersidan är ljusbrunt finluden, med inslag av nakna, ljusa fläckar. Lunglaven är oftast steril, men under gynnsamma förhållanden påträffas röda till rödbruna apothecier (fruktkroppar). Ytterligare två parasiter vilka bara förekommer på lunglav är rödlistade, Dactylospora lobariella (rödlistad som Kunskapsbrist DD) och Niesslia lobariae (rödlistad som Kunskapsbrist DD). Dactylospora lobariella har små svarta apothecier och bruna, 1-septerade sporer och Niesslia lobariae har brunhåriga perithecier och färglösa, 1-septerade sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för lunglavsknapp Observationer i  Sverige för lunglavsknapp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer från Halland och Småland till Hälsingland och Jämtland (Nordin m.fl. 2011) men även i Blekinge (Artportalen 2016). Det finns ytterligare förekomster vilka behöver konfirmeras. Längst i norr är den sällsynt. Flest förekomster finns på Gotland samt i Uppland, Dalarna och Hälsingland (Artportalen 2016). Lunglavsknapp är sällsynt inom hela sitt utbredningsområde och har troligtvis minskat under en lång tid, precis som sin värdart. Värdarten lunglav Lobaria pulmonaria är rödlistad som nära hotad NT och är även en utmärkt signalart för gamla lövträd eller skogsbestånd med höga naturvärden (Nitare 2000). I äldre litteratur betecknas ofta lunglav som vanligt förekommande. Idag är dock lunglaven sparsam i landskapet och minskningen har sannolikt varit mycket stor under den senaste 100-årsperioden (Hallingbäck 1986). Lunglavsknapp finns i Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Finland (Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010). Lungslavsknapp har en vid utbredning på norra halvklotet i Europa, Asien och Nordamerika, men enstaka fynd finns även på södra halvklotet i Afrika (Ertz m.fl. 2005). Flest förekomster har den i kustnära regioner i Europa och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer bara på den rödlistade lunglav Lobaria pulmonaria men är mycket ovanligare än sin värd. Lunglav är spridd men ovanlig över större delar av landet. Växer på gamla lövträd eller på klippor i gamla skogar och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten har i Sydsverige minskat genom en kombination av luftföroreningar och skogsbruk och i norra Sverige genom avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (20-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Bålen av lunglavsknapp är insänkt i värden lunglav. Lunglavsknapp är knuten till ett fuktigt lokalklimat och är sannolikt ännu mer känslig för uttorkning än lunglav. På Gotland förekommer lunglavsknapp i lövängar medan den i Uppland oftast förekommer intill vätar. Från Dalarna och norrut uppträder den ofta i nordvända sluttningar med äldre lövrik granskog. I Jämtland och flera andra nordliga lokaler förekommer den vid vattenfall med forsdimma tillsammans med flera andra rödlistade lavarter. På denna typ av lokaler förekommer lunglavsknapp främst på grankvistar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· lunglav
· lunglav
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arthoniomycetes, Ordning Arthoniales, Familj Lecanographaceae, Släkte Plectocarpon, Art Plectocarpon lichenum (Sommerf.) D.Hawksw. - lunglavsknapp Synonymer Dothidea lichenum Sommerf., Lichenomyces lichenum (Sommerf.) R.Sant., Celidium lichenum (Sommerf.) J.Schröt., Celidium stictarum Tul., Arthonia stictarum (Tul.) Jatta, Sticta pulmonacea v. pleurocarpa Ach.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer bara på den rödlistade lunglav Lobaria pulmonaria men är mycket ovanligare än sin värd. Lunglav är spridd men ovanlig över större delar av landet. Växer på gamla lövträd eller på klippor i gamla skogar och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten har i Sydsverige minskat genom en kombination av luftföroreningar och skogsbruk och i norra Sverige genom avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (20-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Lunglavsknapp är en parasitisk svamp på lunglav Lobaria pulmonaria. Den växer på ovansidan av lunglavens lober i form av sittande till skaftade galler (”apothecier”) i vilka samlingar (stroma) av hymenier bildas. Apothecierna är 0,6-4 mm i diameter, skiv- eller knapplika (därav artens namn) och svarta med rödbruna till blekbruna sidor/undersidor (Jonsson 2010). Sporerna är 3-septerade, färglösa och 16-25 × 4-9 µm (Diederich & Etayo 1994). Apotheciernas svarta färg skiljer sig tydligt från lunglavens egna apothecier som är rödbruna. Lunglavsknappen verkar inte döda sin värdart. Lunglav är en stor bladlav som ibland kan bli upp till en meter i diameter. Den har djupt inskurna och kantiga lober (bålflikar). Bålen är rent grön i väta men blir brun eller gråbrun i torrt tillstånd. På bålytan finns ett nätlikt mönster av åsar och gropar. På åsarna förekommer ibland soral och/eller isidier. Undersidan är ljusbrunt finluden, med inslag av nakna, ljusa fläckar. Lunglaven är oftast steril, men under gynnsamma förhållanden påträffas röda till rödbruna apothecier (fruktkroppar). Ytterligare två parasiter vilka bara förekommer på lunglav är rödlistade, Dactylospora lobariella (rödlistad som Kunskapsbrist DD) och Niesslia lobariae (rödlistad som Kunskapsbrist DD). Dactylospora lobariella har små svarta apothecier och bruna, 1-septerade sporer och Niesslia lobariae har brunhåriga perithecier och färglösa, 1-septerade sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lunglavsknapp

Länsvis förekomst och status för lunglavsknapp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lunglavsknapp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer från Halland och Småland till Hälsingland och Jämtland (Nordin m.fl. 2011) men även i Blekinge (Artportalen 2016). Det finns ytterligare förekomster vilka behöver konfirmeras. Längst i norr är den sällsynt. Flest förekomster finns på Gotland samt i Uppland, Dalarna och Hälsingland (Artportalen 2016). Lunglavsknapp är sällsynt inom hela sitt utbredningsområde och har troligtvis minskat under en lång tid, precis som sin värdart. Värdarten lunglav Lobaria pulmonaria är rödlistad som nära hotad NT och är även en utmärkt signalart för gamla lövträd eller skogsbestånd med höga naturvärden (Nitare 2000). I äldre litteratur betecknas ofta lunglav som vanligt förekommande. Idag är dock lunglaven sparsam i landskapet och minskningen har sannolikt varit mycket stor under den senaste 100-årsperioden (Hallingbäck 1986). Lunglavsknapp finns i Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Finland (Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010). Lungslavsknapp har en vid utbredning på norra halvklotet i Europa, Asien och Nordamerika, men enstaka fynd finns även på södra halvklotet i Afrika (Ertz m.fl. 2005). Flest förekomster har den i kustnära regioner i Europa och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Lecanographaceae  
  • Släkte
    Plectocarpon  
  • Art
    Plectocarpon lichenum(Sommerf.) D.Hawksw. - lunglavsknapp
    Synonymer
    Dothidea lichenum Sommerf.
    Lichenomyces lichenum (Sommerf.) R.Sant.
    Celidium lichenum (Sommerf.) J.Schröt.
    Celidium stictarum Tul.
    Arthonia stictarum (Tul.) Jatta
    Sticta pulmonacea v. pleurocarpa Ach.

Bålen av lunglavsknapp är insänkt i värden lunglav. Lunglavsknapp är knuten till ett fuktigt lokalklimat och är sannolikt ännu mer känslig för uttorkning än lunglav. På Gotland förekommer lunglavsknapp i lövängar medan den i Uppland oftast förekommer intill vätar. Från Dalarna och norrut uppträder den ofta i nordvända sluttningar med äldre lövrik granskog. I Jämtland och flera andra nordliga lokaler förekommer den vid vattenfall med forsdimma tillsammans med flera andra rödlistade lavarter. På denna typ av lokaler förekommer lunglavsknapp främst på grankvistar.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· lunglav - Lobaria pulmonaria (Viktig)
Orsaken till tillbakagången för lunglavsknappens värdart lunglav beror på slutavverkningar av äldre skogar, en fortgående minskning av antalet gamla grova lövträd i betespräglade skogar och i kulturmarker samt en allmän förtätning av värdefulla skogsbestånd med gamla lövträd. Lunglaven anses vara mycket känslig för luftföroreningar vilka kan ha spelat en roll när det gäller dess tidigare minskning, åtminstone i Syd- och Mellansverige. På lång sikt kan det kraftiga betestrycket av sälg, asp och rönn från älg och rådjur begränsa lunglavens spridning.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Bestånd med riklig förekomst av lunglavsknapp bör skyddas. Genom att skydda och utveckla skogmiljöer med lunglavsknapp så gynnas också den rödlistade värden lunglav. I bestånd med lunglavsknapp är det viktigt att motverka kraftig förtätning av skogmiljön. Det är viktigt att spara skyddszoner kring bestånd där arten förekommer, eftersom den är känslig för uttorkning. Nordliga lokaler vid vattenfall med forsdimma indikerar höga biologiska värden och måste bevaras. Enskilda träd med lunglav bör regelmässigt sparas. Rikliga förekomster bör skyddas med biotopskydd, frivilliga avsättningar eller reservat. Genom att skydda och utveckla skogmiljöer med lunglav så gynnas också en lång rad andra sällsynta och rödlistade arter. I områden med lunglavsförekomster är det också viktigt att motverka kraftig förtätning av skogmiljön. Det kan vara nödvändigt att stängsla in naturvårdsbrända områden för att undvika betning av lövträdsplantorna, om målsättningen är att få en lövbränna med ovan nämnda lövträd.
Utländska namn - FI: Raidankeuhkoneppi.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-12]

Diederich, P. & Etayo, J. 1994. Taxonomic notes on the genus Plectocarpon (lichenicolous Ascomycotina). Nordic Journal of Botany 14: 589-600.

Ertz, D., Christnach, C., Wedin, M. & Diederich, P. 2005. A world monograph of the genus Plectocarpon (Rocellaceae, Arthoniales). Biblotheca lichenologica 91: 1-155.

Hallingbäck, T. 1986. Lunglavarna på reträtt i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 80: 373-381.

Jonsson, F. 2010. Lunglavsknapp, skrovellavsknapp och apothecier på lunglav och skrovellav. Lavbulletinen 2010(2): 101-106.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-10-21]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Lecanographaceae  
  • Släkte
    Plectocarpon  
  • Art
    Plectocarpon lichenum, (Sommerf.) D.Hawksw. - lunglavsknapp
    Synonymer
    Dothidea lichenum Sommerf.
    Lichenomyces lichenum (Sommerf.) R.Sant.
    Celidium lichenum (Sommerf.) J.Schröt.
    Celidium stictarum Tul.
    Arthonia stictarum (Tul.) Jatta
    Sticta pulmonacea v. pleurocarpa Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Göran Thor