Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lungrotsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Heliodines roesella
Lungrotsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten fjäril som har orangefärgade framvingar med svarta vingkanter och metalliska linjer, punkter och streck. Arten påträffas sällsynt och sporadiskt i södra Sverige. Larven lever på lungrot.

Vingspann 8–10,5 mm. Huvudet är brunt och mellankroppen svartbrun med metallisk eller rosa glans. Bakkroppen är svartaktig med en del metalliska fjäll. Framvingen är orange med svart fram- och bakkant. Vid vingbasen finns ett kort, svart rotstreck med en metallisk punkt längst ut. Därutanför finns en metalliskt vit tvärlinje samt tre metalliskt vita framkantsfläckar och en bakkantsfläck. ­Nykläckta individer av lungrotsmal kan knappast förväxlas med någon annan svensk fjärilsart.

Larven är ljusgrön med ljus rygglinje och svart huvud. Nackplåten består av ett par mörka plattor. 

Genitalier: Artens genitalier är komplicerat byggda och hos hanen svårtolkade. Socii består av ett ­parigt utskott. Genitalklaffarna är fotliknande. Aedeagus är ganska lång och har en lökformig utvidgning vid basen. Den innehåller två klolika cornuti och en eller två grupper av nålformiga cornuti. Saccus är mycket lång och smal. På ömse sidor om tegumens bas finns en grund fördjupning med doftpenslar. Honans genitalier utmärks av att det finns ett bakåtriktat, smalt utskott från sammanvuxna lister, vilka utgår från mitten på de främre apofyserna. Ductus bursae är sklerotiserad i den bakre delen, och signum är en oval platta med mikroskopiska tänder.
Utbredning
Länsvis förekomst för lungrotsmal Observationer i  Sverige för lungrotsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden har lungrotsmal bara påträffats i Skåne och Blekinge, på Öland och Gotland samt längs ostkusten norrut till Uppland (utom i Södermanland). Den tycks vara försvunnen från England och Belgien (Emmet 1985) men förekommer sällsynt i Mellan- och Sydeuropa österut till Turkestan.

Den har ett närmast meteoriskt uppträdande. Vissa år finns den plötsligt på en plats för att oförklarligt snabbt försvinna. I viss mån hänger detta samman med att dess värdväxt är mer eller mindre tillfälligt uppträdande. Det allmänna intrycket är att lungroten tycks vara på svag tillbakagång och detta påverkar naturligtvis förutsättningarna för lungrotsmalen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lungrotsmalen är helt knuten till lungroten (Chenopodium bonus henrici) som tidigare var en karaktärsväxt på många ladugårdsbackar i östra Göta- och Svealand. Numera minskar växten (klassas som sårbar VU 2010) och därmed fjärilen på grund av ändrad betesgång och gödselhantering. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,iv)).
Ekologi
Lungrotsmal förekommer på stallbackar och invid ladugårdar samt längs vägar och stengärdsgårdar med värdväxten lungrot Chenopodium bonus-henricus. Utomlands lever larven också på vägmålla Atriplex patula. Fjärilen kan påträffas från slutet av juli till slutet av augusti, men den ses mycket sällan då eftersom den genast söker upp en lämplig plats för övervintring. På våren flyger fjärilen om dagen i maj och juni. Larverna lever oftast sällskapligt fram till slutet av juni på blad av lungrot, där de med en tunn väv spinner ihop bladen och ibland även fruktställningen. Lungrotsmal uppträder liksom sin värdväxt oftast tillfälligt under ett eller några få år på en viss plats, varefter båda försvinner.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fetmållor
· fetmållor
· lungrot
· lungrot
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Heliodinidae (signalmalar), Släkte Heliodines, Art Heliodines roesella (Linnaeus, 1758) - lungrotsmal Synonymer Phalaena roesella Linnaeus, 1758

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lungrotsmalen är helt knuten till lungroten (Chenopodium bonus henrici) som tidigare var en karaktärsväxt på många ladugårdsbackar i östra Göta- och Svealand. Numera minskar växten (klassas som sårbar VU 2010) och därmed fjärilen på grund av ändrad betesgång och gödselhantering. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,iv)).
En liten fjäril som har orangefärgade framvingar med svarta vingkanter och metalliska linjer, punkter och streck. Arten påträffas sällsynt och sporadiskt i södra Sverige. Larven lever på lungrot.

Vingspann 8–10,5 mm. Huvudet är brunt och mellankroppen svartbrun med metallisk eller rosa glans. Bakkroppen är svartaktig med en del metalliska fjäll. Framvingen är orange med svart fram- och bakkant. Vid vingbasen finns ett kort, svart rotstreck med en metallisk punkt längst ut. Därutanför finns en metalliskt vit tvärlinje samt tre metalliskt vita framkantsfläckar och en bakkantsfläck. ­Nykläckta individer av lungrotsmal kan knappast förväxlas med någon annan svensk fjärilsart.

Larven är ljusgrön med ljus rygglinje och svart huvud. Nackplåten består av ett par mörka plattor. 

Genitalier: Artens genitalier är komplicerat byggda och hos hanen svårtolkade. Socii består av ett ­parigt utskott. Genitalklaffarna är fotliknande. Aedeagus är ganska lång och har en lökformig utvidgning vid basen. Den innehåller två klolika cornuti och en eller två grupper av nålformiga cornuti. Saccus är mycket lång och smal. På ömse sidor om tegumens bas finns en grund fördjupning med doftpenslar. Honans genitalier utmärks av att det finns ett bakåtriktat, smalt utskott från sammanvuxna lister, vilka utgår från mitten på de främre apofyserna. Ductus bursae är sklerotiserad i den bakre delen, och signum är en oval platta med mikroskopiska tänder.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lungrotsmal

Länsvis förekomst och status för lungrotsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lungrotsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden har lungrotsmal bara påträffats i Skåne och Blekinge, på Öland och Gotland samt längs ostkusten norrut till Uppland (utom i Södermanland). Den tycks vara försvunnen från England och Belgien (Emmet 1985) men förekommer sällsynt i Mellan- och Sydeuropa österut till Turkestan.

Den har ett närmast meteoriskt uppträdande. Vissa år finns den plötsligt på en plats för att oförklarligt snabbt försvinna. I viss mån hänger detta samman med att dess värdväxt är mer eller mindre tillfälligt uppträdande. Det allmänna intrycket är att lungroten tycks vara på svag tillbakagång och detta påverkar naturligtvis förutsättningarna för lungrotsmalen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Heliodinidae - signalmalar 
  • Släkte
    Heliodines  
  • Art
    Heliodines roesella(Linnaeus, 1758) - lungrotsmal
    Synonymer
    Phalaena roesella Linnaeus, 1758

Lungrotsmal förekommer på stallbackar och invid ladugårdar samt längs vägar och stengärdsgårdar med värdväxten lungrot Chenopodium bonus-henricus. Utomlands lever larven också på vägmålla Atriplex patula. Fjärilen kan påträffas från slutet av juli till slutet av augusti, men den ses mycket sällan då eftersom den genast söker upp en lämplig plats för övervintring. På våren flyger fjärilen om dagen i maj och juni. Larverna lever oftast sällskapligt fram till slutet av juni på blad av lungrot, där de med en tunn väv spinner ihop bladen och ibland även fruktställningen. Lungrotsmal uppträder liksom sin värdväxt oftast tillfälligt under ett eller några få år på en viss plats, varefter båda försvinner.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fetmållor - Atriplex (Har betydelse)
· lungrot - Blitum bonus-henricus (Viktig)
Lungrotsmalen är disjunkt förekommande i vårt land. Där den finns (i anknytning till lungroten) kan den lätt förbises och oavsiktligt elimineras genom städning eller upplag av maskiner, plankor, skräp, ensilagebalar, jordhögar, o.d. Även annan typ av exploatering kan inverka negativt på arten.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Inga speciella åtgärder är aktuella. Markägare med lungrotsmal på sin fastighet bör upplysas om förekomsten och i möjligaste mån fås att spara bestånd med lungrot till fjärilens fromma.
Namngivning: Heliodines roesella (Linnaeus, 1758). Originalbeskrivning: Phalaena (Tinea) roesella. Systema Naturae, 10:e uppl., 1: 541.

Etymologi: roesellus = efter August Johann Rösel von Rosenhof (1705–1759), tysk miniatyrmålare, naturforskare och entomolog; diminutivsuffixet -ellus (lat.). Linné använde många av Rösels målningar vid beskrivning av olika djurarter.

Uttal: [Heliodínes rösélla]

Parenti, U. 2000. A Guide to the Microlepidoptera of Europe. Museo Regionale di Scienze Naturali. Torino. 426 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Ingemar Frycklund & Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Heliodinidae - signalmalar 
  • Släkte
    Heliodines  
  • Art
    Heliodines roesella, (Linnaeus, 1758) - lungrotsmal
    Synonymer
    Phalaena roesella Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Ingemar Frycklund & Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).