Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lyrtorsk

Organismgrupp Fiskar Pollachius pollachius
Lyrtorsk Fiskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lyrtorsk är en storväxt, spolformad torskfisk som kännetecknas av ett kraftigt underbett och ljusa kroppssidor med en kontrasterande, mörk sidolinje som svänger uppåt i en båge på främre delen av kroppen.

Totallängd 130 cm, vanligen 50 cm. Kropp långsträckt och något sammanpressad från sidorna (ungefär dubbelt så hög som bred); högst vid första ryggfenan, därefter jämnt avsmalnande mot stjärtspolen. Rygglinjen är svagt konvex från stjärtspolen fram över huvudet till främre ryggfenans bas, varefter den svänger tvärt nedåt i en rak linje mot nosen. Huvudet är stort men blir förhållandevis mindre med ökande kroppsstorlek. Munnen är stor och något uppåtriktad, och underkäken når tydligt framför överkäken. Nosen är påfallande spetsig, och hakan saknar skäggtöm. Ögondiametern motsvarar halva noslängden (vuxna individer) eller något mer (mindre individer). Stjärtspolen är relativt bred, och stjärtfenan har en rak eller svagt inskuren bakkant med spetsiga hörn. Rygg- och analfenorna är korta med konvexa eller raka kanter och trubbiga spetsar; dock är första ryggfenan något högre och spetsig. Bukfenorna är påfallande korta, jämnstora med ögondiametern. Fjällen är små, tunna och knappt skönjbara. Sidolinjen är fullständig; högt belägen på främre delen av kroppen samt oregelbunden från mitten av tredje ryggfenan och bakåt. Ryggen är mörkt brun eller grön, sidorna ljusare och silver- eller guldskimrande. Ibland, och tydligast på unga individer, framträder också ett oregelbundet, orangefärgat nätmönster längs sidorna och upp på ryggen. Sidolinjen är mörk. Buken och bukfenorna är vita, medan de övriga fenorna (ibland också bukfenorna) har samma mörka färg som ryggen.
Fenstrålar och fjäll: D1 12-13, D2 17-20, D3 17-19, A1 27-30, A2 17-20, P 18-19, V 6. Fjällen är mycket små och svåra att räkna.
Utbredning
Länsvis förekomst för lyrtorsk Observationer i  Sverige för lyrtorsk
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lyrtorsk förekommer sparsamt i Västerhavet samt sällsynt i Öresund och södra Östersjön, där den som nordligast har påträffats utanför Småland. Arten har fiskats hårt och därmed blivit allt mer sällsynt i svenska vatten under senare år. Världsutbredningen omfattar nordöstra Atlanten från Barents hav söderut till Biscayabukten och västerut till Island.
Landningarna av lyrtorsk har minskat med minst 95 % sedan 1976 och internationella provtrålningar (IBTS) visar också på minskningar på över 95 %. Mycket tyder på att lyrtorsken, precis som torsken, har varit uppdelad på många lokala lekpopulationer längs västkusten, men man vet i nuläget mycket lite om de historiska lekplatserna och känner inte till någon plats där lek numera förekommer. Den kraftiga minskningen i landningar och provfisken pekar på att många lokala bestånd kan ha slagits ut och det är omöjligt att beräkna hur lång tid det tar innan utslagna lokala lekbestånd kan återetablera sig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
A2bd; B1ab(i,ii,iv,v)+2ab(i,ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN°)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bleka (lyrtorsk) förekommer i nordöstra Atlanten, från Nordafrika och Iberiska halvön norrut till Island och Lofoten. Arten uppträder regelbundet i Skagerrak, mera sparsamt i Kattegatt samt tillfälligt ner i Öresund. Merparten av fisken i svenska farvatten kommer av allt att döma från lekplatser i Nordsjön. Arten fångas del som bifångst i samband med fiske efter gråsej och dels i riktat nätfiske. Beståndet av bleka är kraftigt utfiskat. Beståndet 2012 befinn sig på en historiskt låg nivå och för perioden 2013-2014 lyder ICES råd för Skagerrak och Kattegatt "Inget riktat fiske samtidigt som bifångster och utkast bör minimeras." De svenska landningarna har minskat med minst 90% sedan 1980, och under samma period uppvisar provtrålningsdata (IBTS) en minskning med minst 95%. Mycket tyder på att blekan liksom torskan varit uppdelad på många lokala lekpopulationer längs Västkusten. Under de senaste decennierna är endast en lekplats - vid Svaberget utanför Smögen - känd i svenska vatten. Det mesta tyder på att det beståndet numera är försvunnet. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (0-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 50 (0-100) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, antalet lokalområden (flera lokala lekbestånd har försvunnit, såväl kustnära som till havs.) och antalet reproduktiva individer (iBTS-data -80% sedan mitten av 1980-talet). Minskningstakten har uppgått till 90 (60-95) % under de senaste 40 åren. Under de kommande 40 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (0-100) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2bd; B1ab(i,ii,iv,v)+2ab(i,ii,iv,v)).
Ekologi
Lyrtorsk är en marin stimfisk som även uppträder oregelbundet i södra Östersjön. Den uppehåller sig i det fria vattnet, gärna över hårdbottnar, från 10 till 200 meters djup och trivs runt klippiga grund, vrak eller liknande, där vattnet ofta är strömt. Yngre fiskar påträffas överlag mer kustnära och kan också gå upp i flodmynningarnas bräckta vatten. Lyrtorsk är en utpräglad rovfisk. Yngre individer äter främst kräftdjur, äldre huvudsakligen fiskar. Arten jagar gärna i ytvattnet, ibland tillsammans med gråsej.
Leken sker på 100-200 meters djup under perioden januari-juni. En normalstor hona lägger ca 200 000 ägg, som kläcks efter ca 6 dygn. Ägg och larver är pelagiska. Lyrtorsk växer snabbt; 10 cm om året upp till fem års ålder, därefter något långsammare. Livslängden kan uppgå till åtta år.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· blötdjur
· blötdjur
· havsborstmaskar
· havsborstmaskar
· kräftdjur
· kräftdjur
· strålfeniga fiskar
· strålfeniga fiskar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning Gadiformes (torskartade fiskar), Familj Gadidae (torskfiskar), Släkte Pollachius, Art Pollachius pollachius (Linnaeus, 1758) - lyrtorsk Synonymer bleka, Gadus pollachius Linnaeus, 1758

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier A2bd; B1ab(i,ii,iv,v)+2ab(i,ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN°)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bleka (lyrtorsk) förekommer i nordöstra Atlanten, från Nordafrika och Iberiska halvön norrut till Island och Lofoten. Arten uppträder regelbundet i Skagerrak, mera sparsamt i Kattegatt samt tillfälligt ner i Öresund. Merparten av fisken i svenska farvatten kommer av allt att döma från lekplatser i Nordsjön. Arten fångas del som bifångst i samband med fiske efter gråsej och dels i riktat nätfiske. Beståndet av bleka är kraftigt utfiskat. Beståndet 2012 befinn sig på en historiskt låg nivå och för perioden 2013-2014 lyder ICES råd för Skagerrak och Kattegatt "Inget riktat fiske samtidigt som bifångster och utkast bör minimeras." De svenska landningarna har minskat med minst 90% sedan 1980, och under samma period uppvisar provtrålningsdata (IBTS) en minskning med minst 95%. Mycket tyder på att blekan liksom torskan varit uppdelad på många lokala lekpopulationer längs Västkusten. Under de senaste decennierna är endast en lekplats - vid Svaberget utanför Smögen - känd i svenska vatten. Det mesta tyder på att det beståndet numera är försvunnet. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (0-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 50 (0-100) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, antalet lokalområden (flera lokala lekbestånd har försvunnit, såväl kustnära som till havs.) och antalet reproduktiva individer (iBTS-data -80% sedan mitten av 1980-talet). Minskningstakten har uppgått till 90 (60-95) % under de senaste 40 åren. Under de kommande 40 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (0-100) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2bd; B1ab(i,ii,iv,v)+2ab(i,ii,iv,v)).
Lyrtorsk är en storväxt, spolformad torskfisk som kännetecknas av ett kraftigt underbett och ljusa kroppssidor med en kontrasterande, mörk sidolinje som svänger uppåt i en båge på främre delen av kroppen.

Totallängd 130 cm, vanligen 50 cm. Kropp långsträckt och något sammanpressad från sidorna (ungefär dubbelt så hög som bred); högst vid första ryggfenan, därefter jämnt avsmalnande mot stjärtspolen. Rygglinjen är svagt konvex från stjärtspolen fram över huvudet till främre ryggfenans bas, varefter den svänger tvärt nedåt i en rak linje mot nosen. Huvudet är stort men blir förhållandevis mindre med ökande kroppsstorlek. Munnen är stor och något uppåtriktad, och underkäken når tydligt framför överkäken. Nosen är påfallande spetsig, och hakan saknar skäggtöm. Ögondiametern motsvarar halva noslängden (vuxna individer) eller något mer (mindre individer). Stjärtspolen är relativt bred, och stjärtfenan har en rak eller svagt inskuren bakkant med spetsiga hörn. Rygg- och analfenorna är korta med konvexa eller raka kanter och trubbiga spetsar; dock är första ryggfenan något högre och spetsig. Bukfenorna är påfallande korta, jämnstora med ögondiametern. Fjällen är små, tunna och knappt skönjbara. Sidolinjen är fullständig; högt belägen på främre delen av kroppen samt oregelbunden från mitten av tredje ryggfenan och bakåt. Ryggen är mörkt brun eller grön, sidorna ljusare och silver- eller guldskimrande. Ibland, och tydligast på unga individer, framträder också ett oregelbundet, orangefärgat nätmönster längs sidorna och upp på ryggen. Sidolinjen är mörk. Buken och bukfenorna är vita, medan de övriga fenorna (ibland också bukfenorna) har samma mörka färg som ryggen.
Fenstrålar och fjäll: D1 12-13, D2 17-20, D3 17-19, A1 27-30, A2 17-20, P 18-19, V 6. Fjällen är mycket små och svåra att räkna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lyrtorsk

Länsvis förekomst och status för lyrtorsk baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lyrtorsk

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lyrtorsk förekommer sparsamt i Västerhavet samt sällsynt i Öresund och södra Östersjön, där den som nordligast har påträffats utanför Småland. Arten har fiskats hårt och därmed blivit allt mer sällsynt i svenska vatten under senare år. Världsutbredningen omfattar nordöstra Atlanten från Barents hav söderut till Biscayabukten och västerut till Island.
Landningarna av lyrtorsk har minskat med minst 95 % sedan 1976 och internationella provtrålningar (IBTS) visar också på minskningar på över 95 %. Mycket tyder på att lyrtorsken, precis som torsken, har varit uppdelad på många lokala lekpopulationer längs västkusten, men man vet i nuläget mycket lite om de historiska lekplatserna och känner inte till någon plats där lek numera förekommer. Den kraftiga minskningen i landningar och provfisken pekar på att många lokala bestånd kan ha slagits ut och det är omöjligt att beräkna hur lång tid det tar innan utslagna lokala lekbestånd kan återetablera sig.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Paracanthopterygii  
  • Ordning
    Gadiformes - torskartade fiskar 
  • Familj
    Gadidae - torskfiskar 
  • Släkte
    Pollachius  
  • Art
    Pollachius pollachius(Linnaeus, 1758) - lyrtorsk
    Synonymer
    bleka
    Gadus pollachius Linnaeus, 1758

Lyrtorsk är en marin stimfisk som även uppträder oregelbundet i södra Östersjön. Den uppehåller sig i det fria vattnet, gärna över hårdbottnar, från 10 till 200 meters djup och trivs runt klippiga grund, vrak eller liknande, där vattnet ofta är strömt. Yngre fiskar påträffas överlag mer kustnära och kan också gå upp i flodmynningarnas bräckta vatten. Lyrtorsk är en utpräglad rovfisk. Yngre individer äter främst kräftdjur, äldre huvudsakligen fiskar. Arten jagar gärna i ytvattnet, ibland tillsammans med gråsej.
Leken sker på 100-200 meters djup under perioden januari-juni. En normalstor hona lägger ca 200 000 ägg, som kläcks efter ca 6 dygn. Ägg och larver är pelagiska. Lyrtorsk växer snabbt; 10 cm om året upp till fem års ålder, därefter något långsammare. Livslängden kan uppgå till åtta år.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Hav, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· blötdjur - Mollusca (Viktig)
· havsborstmaskar - Polychaeta (Viktig)
· kräftdjur - Crustacea (Viktig)
· strålfeniga fiskar - Actinopterygii (Viktig)
Högt fisketryck är det största hotet mot lyrtorsken. Arten fiskas främst med garn och krokredskap. Den saknar förvaltning trots att den är en kommersiellt intressant art. Lyrtorsken bedöms kunna återinvandra från Nordsjön om den skulle försvinna från våra svenska vatten. Försvinnanderisken nedgraderas därför från CR till EN°.

Påverkan
  • Fiske (Stor negativ effekt)
Arten behöver förvaltas internationellt. Utflyttningen av trålgränsen har förbättrat situationen för kustnära lokala populationer, men även ett intensivt garnfiske kan slå ut mindre lokala populationer. En nationell förvaltning av arten som tar hänsyn till artens ekologi och säkerställer att lokala populationer inte slås ut behövs därför för att långsiktigt förvalta arten i svenska vatten. Heltäckande information om artens lekplatser och migrations-mönster saknas, vilket försvårar detta arbete.
Namngivning: Pollachius pollachius (Linnaeus, 1758). Originalbeskrivning: Gadus Pollachius. Systema Naturae, 10:e upplagan, 1: 254. Svensk synonym: bleka.
Etymologi: pollachius (lat.) = latiniserad form av artens engelska namn, pollack.
Uttal: [Poláckius poláckius]
Namn på andra språk. Norska: Lyr, danska: Blåsej, finska: Yraturska, engelska: Pollack.

Muus, B.J., Nielsen, J.G. & Svedberg, U. 1999. Havsfisk. Prisma. Stockholm. Statistiska meddelanden. Saltsjöfiskets fångster. SCB, Programmet för fiske. Statistiska centralbyrån, Stockholm.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Svedäng, H., Hagberg, J., Börjesson, P., Svensson, A. & Vitale, F. 2004. Demersal fish on the Swedish west coast. Four studies on stock status, development and spawning areas at the Swedish west coast. Finfo 2004:6.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Känneteken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jacob Hagberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Paracanthopterygii  
  • Ordning
    Gadiformes - torskartade fiskar 
  • Familj
    Gadidae - torskfiskar 
  • Släkte
    Pollachius  
  • Art
    Pollachius pollachius, (Linnaeus, 1758) - lyrtorsk
    Synonymer
    bleka
    Gadus pollachius Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Känneteken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jacob Hagberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).