Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mångfingerört

Organismgrupp Kärlväxter Potentilla multifida
Mångfingerört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mångfingerört är en flerårig, tuvad, 10–40 cm hög ört med gula blommor. Stjälkarna är upprätta och vanligen greniga. Stjälkar, blomskaft och foder är oftast tätt gråvitt filthåriga. Bladen är mörkgröna på översidan och tätt gråhåriga på undersidan, tätt parbladiga och småbladen är djupt tandade. Blomställningen är oftast grenad. Kronbladen är 5–7, av fodrets längd eller något längre. Arten är mycket mångformig, de svenska förekomsterna avviker morfologiskt från övriga populationer av arten och Pite lappmarks-förekomsterna skiljer sig även från dem i Lule och Torne lappmark.
Utbredning
Länsvis förekomst för mångfingerört Observationer i  Sverige för mångfingerört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mångfingerört hittades första gången 1892 i Pite lappmark och är idag känd från nio lokaler i Pite, Lule och Torne lappmark, samt som förvildad i Abisko-området. Arten är fåtalig på de flesta lokalerna och endast två lokaler har fler än 100 individer. På den först funna lokalen märktes en kraftig minskning mellan upptäckten och 1940-talet, troligen till följd av insamling. I övriga Norden är den endast känd som förvildad från odling i Finland. Närmaste förekomsterna finns i ryska Karelen och på Kolahalvön. I övriga Europa finns ett par lokaler i vardera Pyrenéerna och Alperna. Den är glest spridd genom Asien och Nordamerika med huvudutbredningen i södra Sibirien/norra Mongoliet. Artens taxonomi är ofullständigt utredd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer på enstaka lokaler från Pite till Torne lappmark. Mångfingerört växer på torra och kalkhaltiga, solvarma, sydexponerade klipphyllor och avsatser i branter. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (10-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 (12000-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (40-60) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Viss minskning dokumenterad. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(v)).
Ekologi
Mångfingerört växer på torra och kalkhaltiga, solvarma, sydexponerade klipphyllor och avsatser i branter. Förvildad förekommer den på skräpmark och i gräsmattor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Potentilla (fingerörter), Art Potentilla multifida L. - mångfingerört Synonymer Potentilla multifida var. multifida

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer på enstaka lokaler från Pite till Torne lappmark. Mångfingerört växer på torra och kalkhaltiga, solvarma, sydexponerade klipphyllor och avsatser i branter. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (10-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 (12000-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (40-60) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Viss minskning dokumenterad. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Mångfingerört är en flerårig, tuvad, 10–40 cm hög ört med gula blommor. Stjälkarna är upprätta och vanligen greniga. Stjälkar, blomskaft och foder är oftast tätt gråvitt filthåriga. Bladen är mörkgröna på översidan och tätt gråhåriga på undersidan, tätt parbladiga och småbladen är djupt tandade. Blomställningen är oftast grenad. Kronbladen är 5–7, av fodrets längd eller något längre. Arten är mycket mångformig, de svenska förekomsterna avviker morfologiskt från övriga populationer av arten och Pite lappmarks-förekomsterna skiljer sig även från dem i Lule och Torne lappmark.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mångfingerört

Länsvis förekomst och status för mångfingerört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mångfingerört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mångfingerört hittades första gången 1892 i Pite lappmark och är idag känd från nio lokaler i Pite, Lule och Torne lappmark, samt som förvildad i Abisko-området. Arten är fåtalig på de flesta lokalerna och endast två lokaler har fler än 100 individer. På den först funna lokalen märktes en kraftig minskning mellan upptäckten och 1940-talet, troligen till följd av insamling. I övriga Norden är den endast känd som förvildad från odling i Finland. Närmaste förekomsterna finns i ryska Karelen och på Kolahalvön. I övriga Europa finns ett par lokaler i vardera Pyrenéerna och Alperna. Den är glest spridd genom Asien och Nordamerika med huvudutbredningen i södra Sibirien/norra Mongoliet. Artens taxonomi är ofullständigt utredd.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla multifidaL. - mångfingerört
    Synonymer
    Potentilla multifida var. multifida

Mångfingerört växer på torra och kalkhaltiga, solvarma, sydexponerade klipphyllor och avsatser i branter. Förvildad förekommer den på skräpmark och i gräsmattor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Våtmark, Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Inga aktuella hot förekommer mot mångfingerörten. Tidigare har dock insamling skattat några populationer ganska hårt, men detta är troligen inget problem idag. Flera av förekomsterna är delvis så otillgängliga att det krävs klätterutrustning för att nå dem.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Mångfingerörten är fridlyst i hela landet. Ett par av förekomsterna ligger inom skyddade områden. Arten bör övervakas av floraväktare för att eventuella förändringar ska upptäckas i tid.
Mångfingerört är fridlyst. Utländska namn – NO: Fingermure, DK: Finbladet Potentil, FI: Liuskahanhikki, GB: Cut-leaved Potentill.

Frödin, J. 1915. Några märkliga sydväxtberg i Lule lappmark. Tvenne nya lokaler för Potentilla multifida. Svensk Bot. Tidskr. 9: 192–219.

Frödin, J. 1918. Iakttagelser i Kebnekaise-områdets sydberg. Svensk Bot. Tidskr. 11: 325–343.

Jakobsson, A. 1997. Sällsynta fjällväxter i Torne lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Löf, Å. 1994. Hotade fjällväxter i Lule lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Rosengren, Å. 1977. Ny lokal för Potentilla multifida. Svensk Bot. Tidskr. 71: 68.

Sjörs, H. 1997. Kärlväxtfloran i Muddus nationalpark. Svensk Bot. Tidskr. 91: 103–126.

Wistrand, G. 1962. Pite lappmarks kärlväxtflora, med särskild hänsyn till skogslandet och de isolerade fjällen. Acta Phytogeographica Suecica 45.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla multifida, L. - mångfingerört
    Synonymer
    Potentilla multifida var. multifida
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2007.