Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mångfruktig bägarlav

Organismgrupp Lavar Cladonia polycarpoides
Mångfruktig bägarlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mångfruktig bägarlav är en kuddformad busklav som vanligen bara har fyllokladier. Fyllokladierna är 5–15 mm långa, oregelbundet och ofta djupt inskurna och delade i 1–2(–4) mm breda lober med avrundade uppåtriktade ändar. Ovansidan av fyllokladierna är olivgrön till rödbrun medan undersidan är vitaktig till rödgrå (mörkare mot basen). Podetier är mycket sällsynta, 5–15 mm höga, smala också i toppen, ogrenade eller sparsamt grenade, alltid med bruna apothecier i toppen. Soredier saknas. Den kan förväxlas med flera andra arter av Cladonia där fyllokladierna dominerar, t.ex. rötbägarlav C. cariosa, hjorthornslav, C. cervicornis, fjällig bägarlav C. macrophylla, kustbägarlav C. subcervicornis och kalkhedslav C. symphycarpia. Från alla dessa utom kalkhedslav C. symphycarpia går den att skilja på att bålen hos mångfruktig bägarlav reagerar K+ rött medan de övriga reagerar K+ gult eller K–. För en helt säker identifiering från kalkhedslav krävs undersökning med tunnskiktskromatografi där mångfruktig bägarlav har norstictinsyra och homoheveadrid. Kalkhedslav har flera olika kemotyper men har alltid atranorin och olika kombinationer av andra substanser. Ekologin kan dock ge en fingervisning då kalkhedslav är kalkgynnad medan mångfruktig bägarlav växer på silikatklippor.
Utbredning
Länsvis förekomst för mångfruktig bägarlav Observationer i  Sverige för mångfruktig bägarlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mångfruktig bägarlav är en sällsynt art med enstaka förekomster i Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmland. Den har tidigare felaktigt rapporterats från Öland och Södermanland. Totalt är den funnen på 14 lokaler och vid en återinventering av 10 av dessa 1993 hittades den bara på två. Flera av de lokaler där den inte återfanns var nu igenvuxna med skog eller bebyggda. Arten saknas i Danmark men finns mycket sällsynt i Norge (rödlistad) och Finland. Den förekommer vidare sällsynt i Väst- och Mellaneuropa. Utanför Europa är den mer vanlig i Nordamerika och den förekommer även i Australien, Nya Zeeland och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten har enstaka förekomster i Västsverige där den växer på öppna och exponerade, i stort sett plana silikatklippor. Igenväxning är sannolikt det största hotet. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10712 km² och förekomstarean (AOO) till 400 (80-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Mångfruktig bägarlav växer på tunn, ofta sandig jord på torra, öppna och exponerade, i stort sett plana silikatklippor. Tidigare har det angetts att arten är kalkgynnad. Detta gäller dock åtminstone inte de svenska förekomsterna även om det kan finnas basiska mineral som amfibolit i silikatstenen på växtplatserna. Den växer tillsammans med flera liknande arter som t.ex. hjorthornslav C. cervicornis och fjällig bägarlav C. macrophylla och andra Cladonia arter som kuddbägarlav C. strepsilis. Bland kärlväxterna är bergglim Silene rupestris och vårspärgel Spergula morisonii karaktäristiska följearter. De flesta av lokalerna är belägna nära Vänern eller havet och eventuellt är arten gynnad av närhet till vatten. Ekologin för arten är dock fortfarande ofullständigt känd.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Cladoniaceae, Släkte Cladonia (bägarlavar), Art Cladonia polycarpoides Nyl. - mångfruktig bägarlav Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten har enstaka förekomster i Västsverige där den växer på öppna och exponerade, i stort sett plana silikatklippor. Igenväxning är sannolikt det största hotet. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10712 km² och förekomstarean (AOO) till 400 (80-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Mångfruktig bägarlav är en kuddformad busklav som vanligen bara har fyllokladier. Fyllokladierna är 5–15 mm långa, oregelbundet och ofta djupt inskurna och delade i 1–2(–4) mm breda lober med avrundade uppåtriktade ändar. Ovansidan av fyllokladierna är olivgrön till rödbrun medan undersidan är vitaktig till rödgrå (mörkare mot basen). Podetier är mycket sällsynta, 5–15 mm höga, smala också i toppen, ogrenade eller sparsamt grenade, alltid med bruna apothecier i toppen. Soredier saknas. Den kan förväxlas med flera andra arter av Cladonia där fyllokladierna dominerar, t.ex. rötbägarlav C. cariosa, hjorthornslav, C. cervicornis, fjällig bägarlav C. macrophylla, kustbägarlav C. subcervicornis och kalkhedslav C. symphycarpia. Från alla dessa utom kalkhedslav C. symphycarpia går den att skilja på att bålen hos mångfruktig bägarlav reagerar K+ rött medan de övriga reagerar K+ gult eller K–. För en helt säker identifiering från kalkhedslav krävs undersökning med tunnskiktskromatografi där mångfruktig bägarlav har norstictinsyra och homoheveadrid. Kalkhedslav har flera olika kemotyper men har alltid atranorin och olika kombinationer av andra substanser. Ekologin kan dock ge en fingervisning då kalkhedslav är kalkgynnad medan mångfruktig bägarlav växer på silikatklippor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mångfruktig bägarlav

Länsvis förekomst och status för mångfruktig bägarlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mångfruktig bägarlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mångfruktig bägarlav är en sällsynt art med enstaka förekomster i Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmland. Den har tidigare felaktigt rapporterats från Öland och Södermanland. Totalt är den funnen på 14 lokaler och vid en återinventering av 10 av dessa 1993 hittades den bara på två. Flera av de lokaler där den inte återfanns var nu igenvuxna med skog eller bebyggda. Arten saknas i Danmark men finns mycket sällsynt i Norge (rödlistad) och Finland. Den förekommer vidare sällsynt i Väst- och Mellaneuropa. Utanför Europa är den mer vanlig i Nordamerika och den förekommer även i Australien, Nya Zeeland och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia polycarpoidesNyl. - mångfruktig bägarlav

Mångfruktig bägarlav växer på tunn, ofta sandig jord på torra, öppna och exponerade, i stort sett plana silikatklippor. Tidigare har det angetts att arten är kalkgynnad. Detta gäller dock åtminstone inte de svenska förekomsterna även om det kan finnas basiska mineral som amfibolit i silikatstenen på växtplatserna. Den växer tillsammans med flera liknande arter som t.ex. hjorthornslav C. cervicornis och fjällig bägarlav C. macrophylla och andra Cladonia arter som kuddbägarlav C. strepsilis. Bland kärlväxterna är bergglim Silene rupestris och vårspärgel Spergula morisonii karaktäristiska följearter. De flesta av lokalerna är belägna nära Vänern eller havet och eventuellt är arten gynnad av närhet till vatten. Ekologin för arten är dock fortfarande ofullständigt känd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Igenväxning och bebyggelse är sannolikt förklaringen till att arten försvunnit från flera gamla lokaler. Eventuellt är också försurning ett hot. Möjligen kan arten, trots att den eftersökts, vara förbisedd då öppna silikatklippor är vanliga i västra Sverige och arten är lätt att förväxla med liknande arter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
För lokaler som växer igen bör röjning ske. I samband med sådana åtgärder är det viktigt att undvika markskador till följd av fordonstrafik.
Utländska namn – NO: Sørlandspolster, FI: Nuijatorvijäkälä. Behandlas ibland som en kemotyp av Cladonia subcariosa, en art som inte förekommer i Sverige.

Carlin, G. 1981. De svenska bägarlavarna (Cladonia undersläktet Cladonia). Svensk Bot. Tidskr. 75: 361–396.

Carlin, G. & Owe-Larsson, B. 1994. Cladonia polycarpoides in Sweden, with a note on C. cervicornis ssp. pulvinata. Graphis Scripta 6: 1–6.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per-Anders Esseen 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia polycarpoides, Nyl. - mångfruktig bägarlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per-Anders Esseen 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.