Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  månlåsbräken

Organismgrupp Kärlväxter Botrychium lunaria
Månlåsbräken Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Låsbräken är en ormbunksväxt som oftast är 5-15 cm hög. De ovanjordiska delarna av växten utgörs av ett blad med en steril och en fertil bladskiva. Den sterila bladskivan är fäst strax under mitten och har 2-7 solfjäderlika, nästan helbräddade flikar som sitter parvis. Den fertila bladskivan sitter i toppen och är grenig och långt skaftad. Låsbräken kan likna dvärglåsbräken B. simplex där dock den sterila bladskivan är fäst vid basen. Hos övriga låsbräken-arter är den sterila bladskivan trekantig och har spetsigare bladflikar.
Utbredning
Länsvis förekomst för månlåsbräken Observationer i  Sverige för månlåsbräken
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Låsbräken förekommer över hela Sverige, inklusive fjällkedjan, och i övriga skandinaviska länder men är något ovanligare längst i norr. Minskningstakten i Sverige har beräknats uppgå till omkring 15 % under de senaste 20 åren och den minskande trenden bedöms öka något i framtiden. Låsbräken har en nästan kosmopolitisk utbredning där den förekommer över stora delar av Europa, Asien och Nordamerika. Den är ovanligare på det södra halvklotet där den bl.a. finns i de södra delarna av Sydamerika, i sydöstra Australien och på Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2abc+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Förekommer över hela landet, även i fjällkedjan. Växer i öppen, torr-frisk mager eller kalkhaltig, gärna lite sandig mark. Naturbetesmark, hedar, torrängar, dyner, rasbranter är några av de vanligaste miljöerna den växer i. Tre landskap som gjort jämförelser mellan nutida och äldre inventeringar visar på 35-75% minskning under cirka 50 år. Minskningen har varit störst i odlingslandskapet, beroende på ändrade brukningsmetoder och ohävd. Däremot verkar arten fortafarnde vara ganska vanlig och stabil i fjälltrakterna, vilket leder till en lägre hotkategori än om hänsyn skulle ha tagits till enbart södra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 4000 (2000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (15-40) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc+3c+4ac).
Ekologi
Låsbräken kan man finna i många biotoper med torr-frisk, näringsfattig, basrik och sandig-grusig mark. Arten kan också växa på kalkrika klippor och i lundartade skogar och hässlen. De mest typiska växtplatserna är dock magra naturbetesmarker och slåtterängar. Även skogsvägar och brukningsvägar i odlinglandskapet, extensivt hävdade gräsmarker vid gårdar är vanliga växtplatser. Oftast växer den i öppna miljöer men tycks även klara viss skugga bra. På enskilda växtplatser kan arten variera mycket i frekvens från år till år.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Psilotopsida, Ordning Ophioglossales (låsbräkenordningen), Familj Ophioglossaceae (låsbräkenväxter), Släkte Botrychium (låsbräknar), Art Botrychium lunaria (L.) Sw. - månlåsbräken Synonymer Osmunda lunaria L., Vanlig låsbräken, låsbräken

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2abc+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer över hela landet, även i fjällkedjan. Växer i öppen, torr-frisk mager eller kalkhaltig, gärna lite sandig mark. Naturbetesmark, hedar, torrängar, dyner, rasbranter är några av de vanligaste miljöerna den växer i. Tre landskap som gjort jämförelser mellan nutida och äldre inventeringar visar på 35-75% minskning under cirka 50 år. Minskningen har varit störst i odlingslandskapet, beroende på ändrade brukningsmetoder och ohävd. Däremot verkar arten fortafarnde vara ganska vanlig och stabil i fjälltrakterna, vilket leder till en lägre hotkategori än om hänsyn skulle ha tagits till enbart södra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 4000 (2000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (15-40) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc+3c+4ac).
Konventioner Typisk art i 6230 Stagg-gräsmarker (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6520 Höglänta slåtterängar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6170 Alpina kalkgräsmarker (Alpin region (ALP)), Typisk art i 6210 Kalkgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6270 Silikatgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6510 Slåtterängar i låglandet (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR)), Typisk art i 8230 Hällmarkstorräng (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Låsbräken är en ormbunksväxt som oftast är 5-15 cm hög. De ovanjordiska delarna av växten utgörs av ett blad med en steril och en fertil bladskiva. Den sterila bladskivan är fäst strax under mitten och har 2-7 solfjäderlika, nästan helbräddade flikar som sitter parvis. Den fertila bladskivan sitter i toppen och är grenig och långt skaftad. Låsbräken kan likna dvärglåsbräken B. simplex där dock den sterila bladskivan är fäst vid basen. Hos övriga låsbräken-arter är den sterila bladskivan trekantig och har spetsigare bladflikar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för månlåsbräken

Länsvis förekomst och status för månlåsbräken baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för månlåsbräken

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Låsbräken förekommer över hela Sverige, inklusive fjällkedjan, och i övriga skandinaviska länder men är något ovanligare längst i norr. Minskningstakten i Sverige har beräknats uppgå till omkring 15 % under de senaste 20 åren och den minskande trenden bedöms öka något i framtiden. Låsbräken har en nästan kosmopolitisk utbredning där den förekommer över stora delar av Europa, Asien och Nordamerika. Den är ovanligare på det södra halvklotet där den bl.a. finns i de södra delarna av Sydamerika, i sydöstra Australien och på Nya Zeeland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Monilophytae  
  • Klass
    Psilotopsida  
  • Ordning
    Ophioglossales - låsbräkenordningen 
  • Familj
    Ophioglossaceae - låsbräkenväxter 
  • Släkte
    Botrychium - låsbräknar 
  • Art
    Botrychium lunaria(L.) Sw. - månlåsbräken
    Synonymer
    Osmunda lunaria L.
    Vanlig låsbräken
    låsbräken

Låsbräken kan man finna i många biotoper med torr-frisk, näringsfattig, basrik och sandig-grusig mark. Arten kan också växa på kalkrika klippor och i lundartade skogar och hässlen. De mest typiska växtplatserna är dock magra naturbetesmarker och slåtterängar. Även skogsvägar och brukningsvägar i odlinglandskapet, extensivt hävdade gräsmarker vid gårdar är vanliga växtplatser. Oftast växer den i öppna miljöer men tycks även klara viss skugga bra. På enskilda växtplatser kan arten variera mycket i frekvens från år till år.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Fjällbiotoper, Människoskapad miljö på land, Blottad mark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Låsbräken är en liten, lågvuxen växt som är konkurrenssvag och därför hotas av alla former av igenväxning. På betade lokaler är upphörd hävd ett uppenbart hot liksom konstgödning som gynnar kraftigare och mer högvuxna arter. Många lokaler har spolierats sedan mitten av 1900-talet som en följd av att naturbetesmarker planterats och omvandlats till kulturskogar. På de platser där låsbräken växer i vägrenar kan tidig vägkantsslåtter vara ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
De växtplatser för låsbräken som utgörs av naturbetesmarker och betade torrbackar måste hävdas genom bete eller slåtter och gödsling måste undvikas. Där arten växer inom reservat eller områden som omfattas av biotopskydd och skötselavtal, bör åtgärder som gynnar låsbräken tas upp i de föreskrifter som upprättas. Sådana åtgärder bör även skrivas in i de åtagandeplaner som upprättas för marker med högre miljöersättningar. Markägare bör informeras om artens förekomst och behov av skötsel. På växtplatser som håller på att växa igen kan röjningar och eventuell återupptagen hävd vara lämpliga åtgärder. Vägkantsförekomster bör om möjligt slås sent på växtsäsongen.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L., 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Wiinstedt, K. 1953. Pteridofyternes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 18: 308.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Monilophytae  
  • Klass
    Psilotopsida  
  • Ordning
    Ophioglossales - låsbräkenordningen 
  • Familj
    Ophioglossaceae - låsbräkenväxter 
  • Släkte
    Botrychium - låsbräknar 
  • Art
    Botrychium lunaria, (L.) Sw. - månlåsbräken
    Synonymer
    Osmunda lunaria L.
    Vanlig låsbräken
    låsbräken
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25