Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  månlavmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Karsholtia marianii
Månlavmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En orangetonad mal med en svart, distinkt bakkantsfläck på framvingen. Fläcken har formen av en halv månskära. Fjärilen är sällsynt och har hittats i lövskogar i sydligaste Sverige.

Vingspann 8–11 mm. Huvudet är gulvitt och mellankroppen beige med orange ton. ­Antennen är tre fjärdedelar av framvingens längd. Den är brun, mörkare vid basen, men antennfästet (scapus) är gräddvitt med några mörka fjäll. Framvingen är ganska matt och ljust orangebrun. På framkanten finns en oregelbunden, långsträckt, svart fläck strax utanför vingbasen, en fyrkantig fläck vid två tredjedelar från vingens bas och ytterligare två fläckar, en svartaktig och en ljusbrun fläck före spetsen. På bakkanten finns en distinkt, svartaktig fläck i form av en lutande, halv månskära ungefär vid två femtedelar från vingens bas. I fransarna finns en mörk delningslinje som genomskärs av 2–3 ljusa strimmor. Bakvingen är högst tre gånger så lång som bred och mörkt gråbrun. 

Genitalier: Hos hanen har uncus formen av två sammanväxta lober med parallella sidor och med täta, korta borst. Genitalklaffen är böjd. Vinculum har en tydlig saccus. Aedeagus är rak och ganska liten. Hos honan saknar de främre apofyserna förgrening vid basen. Ostium är mycket svagt markerat. Den sjunde bukplåten har en förstärkt bakkant. Endast den yttre delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus bursae visas inte. 
Utbredning
Länsvis förekomst för månlavmal Observationer i  Sverige för månlavmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Månlavmal är sällsynt och i Sverige bara känd från östra Skåne (Trolle Ljungby och Västra Vram), östra Småland (Mönsterås) och mellersta Öland. Arten upptäcktes första gången i Sverige i Mönsterås 1921 av Per Benander. Därefter har den påträffats på några få platser i sydöstra Sverige. Mest hittar man den i södra delen av Mittlandsskogen på Öland, och sammanlagt torde bara ca 20 exemplar ha påträffats i vårt land. I Danmark är den funnen på åtminstone ett tiotal platser i sju provinser. I Norge upptäcktes arten 1990 i Kristiansand, Vest-Agder och har även påträffats i Telemark. Den saknas i Finland och Baltikum och har en rent västlig utbredning i övriga Europa. Där den hittills endast påträffats i Tyskland, Frankrike och Österrike. Utöver dessa länder har den hittats på Sicilien, långt ifrån det övriga utbredningsområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Månlavmal är endast känd från några tiotal exemplar från sydligaste Sverige, där flertalet av lokalerna ligger isolerade från varandra. Artens biologi är dåligt känd, men fjärilen har i Danmark kläckts från rötad ved av hassel (Corylis avellana). Möjligen är arten förbisedd pga bristande kunskaper om dess levnadskrav. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1304-9000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (24-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Månlavmal kan påträffas i hässlen och ljusa lövskogar. Den flyger nattetid från mitten av juni till in i augusti men kan också skrämmas ut från trädstammar under dagtid. Artens livscykel är ofullständigt känd. Larven lever i en spindelvävsliknande väv i svampangripet trä och kan påträffas i habitat med exempelvis döda grenar av hassel Corylus avellana. På Öland och i Danmark har larverna bara observerats i hasselsnår men i Norge har malen kläckts från grenar av asp Populus tremula. I östra Skåne har månlavmal iakttagits dels i utkanten av en dunge med lavbevuxna jolstrar Salix pentandra, dels på ett hygge i bokskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Ved och bark
Ved och bark
· hassel
· hassel
· kärlväxter
· kärlväxter
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Karsholtia, Art Karsholtia marianii (Rebel, 1936) - månlavmal Synonymer Tinea marianii Rebel, 1936, Tinea lulnatella Benander, 1939, Infurctinea marianii (Rebel, 1936), Karsholtia lunatella (Benander, 1939)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Månlavmal är endast känd från några tiotal exemplar från sydligaste Sverige, där flertalet av lokalerna ligger isolerade från varandra. Artens biologi är dåligt känd, men fjärilen har i Danmark kläckts från rötad ved av hassel (Corylis avellana). Möjligen är arten förbisedd pga bristande kunskaper om dess levnadskrav. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1304-9000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (24-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
En orangetonad mal med en svart, distinkt bakkantsfläck på framvingen. Fläcken har formen av en halv månskära. Fjärilen är sällsynt och har hittats i lövskogar i sydligaste Sverige.

Vingspann 8–11 mm. Huvudet är gulvitt och mellankroppen beige med orange ton. ­Antennen är tre fjärdedelar av framvingens längd. Den är brun, mörkare vid basen, men antennfästet (scapus) är gräddvitt med några mörka fjäll. Framvingen är ganska matt och ljust orangebrun. På framkanten finns en oregelbunden, långsträckt, svart fläck strax utanför vingbasen, en fyrkantig fläck vid två tredjedelar från vingens bas och ytterligare två fläckar, en svartaktig och en ljusbrun fläck före spetsen. På bakkanten finns en distinkt, svartaktig fläck i form av en lutande, halv månskära ungefär vid två femtedelar från vingens bas. I fransarna finns en mörk delningslinje som genomskärs av 2–3 ljusa strimmor. Bakvingen är högst tre gånger så lång som bred och mörkt gråbrun. 

Genitalier: Hos hanen har uncus formen av två sammanväxta lober med parallella sidor och med täta, korta borst. Genitalklaffen är böjd. Vinculum har en tydlig saccus. Aedeagus är rak och ganska liten. Hos honan saknar de främre apofyserna förgrening vid basen. Ostium är mycket svagt markerat. Den sjunde bukplåten har en förstärkt bakkant. Endast den yttre delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus bursae visas inte. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för månlavmal

Länsvis förekomst och status för månlavmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för månlavmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Månlavmal är sällsynt och i Sverige bara känd från östra Skåne (Trolle Ljungby och Västra Vram), östra Småland (Mönsterås) och mellersta Öland. Arten upptäcktes första gången i Sverige i Mönsterås 1921 av Per Benander. Därefter har den påträffats på några få platser i sydöstra Sverige. Mest hittar man den i södra delen av Mittlandsskogen på Öland, och sammanlagt torde bara ca 20 exemplar ha påträffats i vårt land. I Danmark är den funnen på åtminstone ett tiotal platser i sju provinser. I Norge upptäcktes arten 1990 i Kristiansand, Vest-Agder och har även påträffats i Telemark. Den saknas i Finland och Baltikum och har en rent västlig utbredning i övriga Europa. Där den hittills endast påträffats i Tyskland, Frankrike och Österrike. Utöver dessa länder har den hittats på Sicilien, långt ifrån det övriga utbredningsområdet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Meessiinae - dvärglavmalar 
  • Släkte
    Karsholtia  
  • Art
    Karsholtia marianii(Rebel, 1936) - månlavmal
    Synonymer
    Tinea marianii Rebel, 1936
    Tinea lulnatella Benander, 1939
    Infurctinea marianii (Rebel, 1936)
    Karsholtia lunatella (Benander, 1939)

Månlavmal kan påträffas i hässlen och ljusa lövskogar. Den flyger nattetid från mitten av juni till in i augusti men kan också skrämmas ut från trädstammar under dagtid. Artens livscykel är ofullständigt känd. Larven lever i en spindelvävsliknande väv i svampangripet trä och kan påträffas i habitat med exempelvis döda grenar av hassel Corylus avellana. På Öland och i Danmark har larverna bara observerats i hasselsnår men i Norge har malen kläckts från grenar av asp Populus tremula. I östra Skåne har månlavmal iakttagits dels i utkanten av en dunge med lavbevuxna jolstrar Salix pentandra, dels på ett hygge i bokskog.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· kärlväxter - Tracheophyta (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av hasselskogar (hässlen) för fritidsbebyggelse eller energiändamål.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Avverkning av hässlen bör undvikas, i varje fall där månlavmalen förekommer. Länsstyrelserna i de aktuella länen bör informeras om var månlavmal har hittats, förslagsvis genom Artportalen, så att de kan underrätta markägaren och rekommendera försiktighet vid eventuella ingrepp inom de områden där fjärilen finns. En studie av den svenska förekomsten borde genomföras så att man får veta hur vanlig eller sällsynt denna internationellt sällsynta fjäril i verkligheten är. Kanske kunde feromon användas vilket har visat sig effektiv då man vill undersöka förekomsten av andra arter inom familjen äkta malar.
Namngivning: Karsholtia marianii (Rebel, 1936). Originalbeskrivning: Tinea marianii. Ztschr. Wien. Ent. Ges. 21: 23–24. Synonym: Tinea lunatella Benander, 1939.

Etymologi: marianii = efter den sicilianske entomologen Mario Mariani (1898–1965).

Uttal: [Karshóltia mariánií]

Aarvik, L. et al. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo. 192 s.

Bengtsson, B. Å. 2008. Karsholtia marianii, månlavmal s. 422. – I: Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae–Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fauna Europaea (mars 2012). (Utbredningskarta - Europa)

Svenska fjärilar (mars 2012).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken och Ekologi) och Bengt Å. Bengtsson 2012 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och Utbredning).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Meessiinae - dvärglavmalar 
  • Släkte
    Karsholtia  
  • Art
    Karsholtia marianii, (Rebel, 1936) - månlavmal
    Synonymer
    Tinea marianii Rebel, 1936
    Tinea lulnatella Benander, 1939
    Infurctinea marianii (Rebel, 1936)
    Karsholtia lunatella (Benander, 1939)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken och Ekologi) och Bengt Å. Bengtsson 2012 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och Utbredning).