Seligeria calcarea
Mörk dvärgmossa
Mossor
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Seligeriaceae, Släkte Seligeria (dvärgmossor), Art Seligeria calcarea (Hedw.) Bruch & Schimp - mörk dvärgmossa Synonymer Seligeria calcarea (Hedw.) B. S. G.
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Sårbar (VU)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Mörk dvärgmossa växer på kalksten i skuggiga miljöer och är mycket sällsynt. Artens är knuten till kalkbranter som har en begränsad utbredning i Sverige och är ett attraktivt exkursionsmål för bryologer. Den är fåtalig på varje lokal och förekomsterna är beroende av fuktighet vilket gör arten sårbar för långa perioder av torka. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 21000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (8-360) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Mörk dvärgmossa känns igen på de styva bladspetsarna och de förhållandevis stora sporerna. Den växer ofta tillsammans med kalkdvärgmossa S. donniana som dock har en mindre, smalare kapsel utan peristom.
Länsvis förekomst och status för mörk dvärgmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten förekommer mycket sällsynt i södra Sveriges kalkområden, och den var länge känd enbart från Västergötland. Gos (1993) anger den även för Västmanland och Jämtland. Den förekommer sällsynt i Danmark. Det är osäkert om den förekommer i Norge, och i Finland är den endast funnen på en lokal nära gränsen till Ryssland. I övriga Europa är arten känd från Storbritannien i väster till Rumänien i öster. Dessutom är den känd från Kaukasus, Japan och Nordamerika. Arten är rödlistad även i andra länder i Europa.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamBryophyta - bladmossor
-
UnderstamBryophytina
-
KlassBryopsida - egentliga bladmossor
-
UnderklassDicranidae
-
OrdningGrimmiales
-
FamiljSeligeriaceae
-
SläkteSeligeria - dvärgmossor
-
ArtSeligeria calcarea(Hedw.) Bruch & Schimp - mörk dvärgmossaSynonymerSeligeria calcarea (Hedw.) B. S. G.
Mörk dvärgmossa växer på sten - framförallt i kalkrika trakter. I Sverige utgörs underlaget främst av kalksten. I Danmark och Storbritannien hittar man den även på lodytor av krita. Den växer helst på fuktiga, skuggiga lokaler, men den kan även förekomma på mer exponerade platser. Mossvegetationen är ofta mycket sparsam där den växer, men den kan påträffas tillsammans med kalkdvärgmossa S. donniana. Mogna kapslar påträffas framförallt på sommaren.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog, Öppen fastmark, Blottad mark
Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Avverkning (Viss negativ effekt)
- Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
- Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
- Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Etymologi: calcarius = kalk-, som växer på kalk; calc-is genitiv calx (lat.) = kalksten; suffixet -arius (lat.). Torde syfta på att arten förekommer på kalksten även om det språkligt indikerar att det skulle syfta på calcar (lat.) = sporre.
Uttal: [Seligeria kalkárea]
KEY FACTS Chalk Bristle-moss. Shoots 1-2 mm long, growing scattered or forming dark green patches. Leaf margin finely crenulate above. Capsules common, pyriform with blunt teeth, urceolate to funnel-shaped when empty. Seta 1-2(-3) mm. Spores 14-18 µm, mature in summer. - Grows on calcareous rock, mainly in shady and moist habitats, but sometimes also in more exposed situations. A very rare species, in the Nordic countries found only at a few localities.
Crum, H. & Anderson, L. E. 1981. Mosses of eastern North America, Vol. 1 & 2: Columbia University Press, New York.
Fojcik, B. 1995. Seligeria calcarea (Musci, Seligeriaceae) in Wyzyna Wielunska (Central Poland). Fragmenta Floristica et Geobotanica 40(2): 911-913.
Gos, L. 1993. Two species of Seligeria (Musci, Seligeriaceae) new to Finland. Fragmenta Floristica et Geobotanica 38(2): 509-512.
Hakelier, N. 1966. Bidrag till Sveriges mossflora V. Svensk Bot. Tidskr. 60: 216-217.
Hakelier, N. & Larsson, B.M.P. 1974. Nordisk Bryologisk Förenings exkursion 1974. Lindbergia 3: 345-346.
Lönnell, N. 2006. Seligeria calcarea mörk dvärgmossa s. 214. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Vitt, D.H. 1976. The genus Seligeria in North America. Lindbergia 3: 241-275.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1998. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterat 2010.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamBryophyta - bladmossor
-
UnderstamBryophytina
-
KlassBryopsida - egentliga bladmossor
-
UnderklassDicranidae
-
OrdningGrimmiales
-
FamiljSeligeriaceae
-
SläkteSeligeria - dvärgmossor
-
ArtSeligeria calcarea, (Hedw.) Bruch & Schimp - mörk dvärgmossaSynonymerSeligeria calcarea (Hedw.) B. S. G.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1998. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterat 2010.