Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mörk pansarstekel

Organismgrupp Steklar, Getingar m.fl. Tiphia unicolor
Mörk pansarstekel Steklar, Getingar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Släktet Tiphia är små till mellanstora svarta myrsteklar av uniformt utseende. De ger ett kantigt intryck på grund av kroppens kraftiga bepansring. Kroppsytan är glänsande med gles behåring och benen är försedda med spadformade utskott längs utsidan. Tiphia unicolor är 5–9 mm lång och skiljer sig från den vanligare arten T. femorata genom de mörkare benen, ljusare antennleder och detaljer i vingfält, kroppsform och kroppsytans utformning. Båda arterna är dock variabla. T. unicolor kan bestämmas efter Oehlke (1974).
Utbredning
Länsvis förekomst för mörk pansarstekel Observationer i  Sverige för mörk pansarstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tiphia unicolor förekommer i Sverige endast inom ett begränsat område i Degeberga, östra Skåne. Här påträffades arten första gången på 1930-talet varefter det dröjde 65 år innan återfynd gjordes 2002 i Forsakar och 2003 i Brösarp. Ett tidigare rapporterat fynd på Öland (Hedström 1990) är felaktigt och beror på felbestämning. Utbredningsområdet är dåligt känt men omfattar i grova drag Västpalearktis utom den nordliga delen. Fynden är överallt fåtaliga och är i många fall inaktuella.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Återupptäckt i Skåne (Brösarp 2003). Fyra östskånska lokaler är kända under 2000-talet (inkl Tyringe 2008. Ett fynd i västra Skåne (Bjuv, Markus Franzén 2008)). Ytterst lite är känt om aktuell status, biologi och habitatval. Habitatet är öppna sandmarker med sparsamt vegetationstäcke, vilket har minskat i Sydsverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (2000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Svårbedömt habitatkrav på grund av kunskapsbrist. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)).
Ekologi
Arten tycks med ledning av de fåtaliga fynden vara bunden till sandmarker. Levnadssättet är inte känt men i brist på bättre kunskap har man förmodat att honor av arten, liksom T. femorata, gräver sig ner till, och parasiterar på, underjordiskt levande bladhorningslarver. Vid Forsakar har nektarsökande honor påträffats på bockrot Pimpinella saxifraga. De svenska fynden är gjorda från slutet av juni till slutet av juli, men i andra delar av Europa anges arten vara aktiv också under augusti, vilket troligen även gäller de svenska populationerna.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasitoid
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· bladhorningar
· bladhorningar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Tiphiidae (pansarsteklar), Släkte Tiphia (pansarsteklar), Art Tiphia unicolor (Lepeletier, 1845) - mörk pansarstekel Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Återupptäckt i Skåne (Brösarp 2003). Fyra östskånska lokaler är kända under 2000-talet (inkl Tyringe 2008. Ett fynd i västra Skåne (Bjuv, Markus Franzén 2008)). Ytterst lite är känt om aktuell status, biologi och habitatval. Habitatet är öppna sandmarker med sparsamt vegetationstäcke, vilket har minskat i Sydsverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (2000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Svårbedömt habitatkrav på grund av kunskapsbrist. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)).
Släktet Tiphia är små till mellanstora svarta myrsteklar av uniformt utseende. De ger ett kantigt intryck på grund av kroppens kraftiga bepansring. Kroppsytan är glänsande med gles behåring och benen är försedda med spadformade utskott längs utsidan. Tiphia unicolor är 5–9 mm lång och skiljer sig från den vanligare arten T. femorata genom de mörkare benen, ljusare antennleder och detaljer i vingfält, kroppsform och kroppsytans utformning. Båda arterna är dock variabla. T. unicolor kan bestämmas efter Oehlke (1974).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mörk pansarstekel

Länsvis förekomst och status för mörk pansarstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mörk pansarstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tiphia unicolor förekommer i Sverige endast inom ett begränsat område i Degeberga, östra Skåne. Här påträffades arten första gången på 1930-talet varefter det dröjde 65 år innan återfynd gjordes 2002 i Forsakar och 2003 i Brösarp. Ett tidigare rapporterat fynd på Öland (Hedström 1990) är felaktigt och beror på felbestämning. Utbredningsområdet är dåligt känt men omfattar i grova drag Västpalearktis utom den nordliga delen. Fynden är överallt fåtaliga och är i många fall inaktuella.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Tiphiidae - pansarsteklar 
  • Underfamilj
    Tiphiinae  
  • Släkte
    Tiphia - pansarsteklar 
  • Art
    Tiphia unicolor(Lepeletier, 1845) - mörk pansarstekel

Arten tycks med ledning av de fåtaliga fynden vara bunden till sandmarker. Levnadssättet är inte känt men i brist på bättre kunskap har man förmodat att honor av arten, liksom T. femorata, gräver sig ner till, och parasiterar på, underjordiskt levande bladhorningslarver. Vid Forsakar har nektarsökande honor påträffats på bockrot Pimpinella saxifraga. De svenska fynden är gjorda från slutet av juni till slutet av juli, men i andra delar av Europa anges arten vara aktiv också under augusti, vilket troligen även gäller de svenska populationerna.

Ekologisk grupp: Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· bladhorningar - Scarabaeidae (Viktig)
Såväl igenväxning som intensifiering av skötseln av sandmarker i östra Skåne kan vara ett hot mot artens fortsatta förekomst i Sverige.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Så länge artens biologi är bristfälligt utforskad får uppmärksamheten riktas mot skötseln av dess kända förekomstlokaler och närliggande områden i Skåne. Skötseln av sandmarkerna nära Degeberga, Brösarps backar och Verkeån bör därför inte förändras utan att stor hänsyn tas till pansarstekelns förmodade biotopkrav. Historisk markanvändning bör efterliknas så långt som möjligt.

Hedström, L. 1990. Svenska insektfynd – rapport 6. Ent. Tidskr. 111: 133–147.

Oehlke, J. 1974. Beiträge zur insektenfauna der DDR: Hymenoptera – Scolioidea. Beitr. Ent., Berlin 24 (5/8): 279–300.

Smissen, J.v.d. 2001. Die Wildbienen und Wespen Schleswig-Holsteins – Rote Liste 2: 45–83. Kiel.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2008. Rev. Björn Cederberg 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Tiphiidae - pansarsteklar 
  • Underfamilj
    Tiphiinae  
  • Släkte
    Tiphia - pansarsteklar 
  • Art
    Tiphia unicolor, (Lepeletier, 1845) - mörk pansarstekel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2008. Rev. Björn Cederberg 2011.