Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mörk rosenvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Notocelia tetragonana
Mörk rosenvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvud, mellankropp och framvingar är mycket mörkt bruna, nästan svartbruna. Mitt på bakkanten finns en vit fläck som ibland kan ha några svarta fjäll på bakkanten. Bakvingarna är jämnt mörkbruna. Mörk rosenvecklare kan förväxlas med arter inom släkter Epiblema, framför allt hästhovstjälkvecklare Epiblema sticticana, men denna är vanligen större och har ett ljust område (”spegel”) ovanför bakhörnet vilket tetragonana saknar. Vingspann 13–18 mm, honan vanligen större.
Utbredning
Länsvis förekomst för mörk rosenvecklare Observationer i  Sverige för mörk rosenvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mörk rosenvecklare upptäcktes som ny för landet den 26 juni 1976 vid Göksholm i Närke (Bengtsson 1980). Några år därefter togs ytterligare ett exemplar på samma ställe. År 1991 påträffades arten på Gotland i en barrskog norr om Buttle (Svensson 1992). En tredje lokal upptäcktes på Fårön söder om Gräsö i nordöstra Uppland 2002 (Svensson 2003) och 2010 håvades ytterligare ett exemplar på en närliggande lokal på Gräsö (Svensson 2011). Arten ses mycket sällan annat än enstaka och de spridda fyndlokalerna tyder på att arten har speciella krav på sitt habitat. I Sverige är alltså hittills bara ca ett halvdussin exemplar funna. Mörk rosenvecklare är inte funnen i Danmark, men i Norge har den påträffats dels vid Oslofjorden, dels i trakten av Trondheim. I Finland är arten känd från ett tiotal sydliga provinser. Utbredningen i övrigt sträcker sig från Irland i väster till nordöstra Sibirien i öster.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Mörk rosenvecklare har i Sverige påträffats på tre långt från varandra liggande områden. Den påtäffades som ny för landet i Närke, Göksholm 1979, därefter är en individ påträffad i gles barrskog norr om Buttle på Gotland 1991. Vidare har arten påträffats på ett par öar utanför Östhammar i Uppland i början av 2000-talet. Där har bl.a. två honor skraphåvats upp från lågväxta hartsrosor på Fårön sydost om Gräsö. Varför arten är så sporadisk i sitt uppträdande är okänt, men sannolikt har den biologiska eller ekologiska krav som är okända då dess värdväxter, olika rosarter, knappast har minskat under senare år. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (28000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (12-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Mörk rosenvecklare föredrar öppna betesmarker i kustområden där det växer nyponbuskar. Larven lever i maj-juni i skottspetsarna på ej specificerade arter inom släktet Rosa. I Sverige är nyponros Rosa dumalis den mest sannolika värdväxten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· rosor
· rosor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Notocelia, Art Notocelia tetragonana (Stephens, 1834) - mörk rosenvecklare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Mörk rosenvecklare har i Sverige påträffats på tre långt från varandra liggande områden. Den påtäffades som ny för landet i Närke, Göksholm 1979, därefter är en individ påträffad i gles barrskog norr om Buttle på Gotland 1991. Vidare har arten påträffats på ett par öar utanför Östhammar i Uppland i början av 2000-talet. Där har bl.a. två honor skraphåvats upp från lågväxta hartsrosor på Fårön sydost om Gräsö. Varför arten är så sporadisk i sitt uppträdande är okänt, men sannolikt har den biologiska eller ekologiska krav som är okända då dess värdväxter, olika rosarter, knappast har minskat under senare år. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (28000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (12-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Huvud, mellankropp och framvingar är mycket mörkt bruna, nästan svartbruna. Mitt på bakkanten finns en vit fläck som ibland kan ha några svarta fjäll på bakkanten. Bakvingarna är jämnt mörkbruna. Mörk rosenvecklare kan förväxlas med arter inom släkter Epiblema, framför allt hästhovstjälkvecklare Epiblema sticticana, men denna är vanligen större och har ett ljust område (”spegel”) ovanför bakhörnet vilket tetragonana saknar. Vingspann 13–18 mm, honan vanligen större.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mörk rosenvecklare

Länsvis förekomst och status för mörk rosenvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mörk rosenvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mörk rosenvecklare upptäcktes som ny för landet den 26 juni 1976 vid Göksholm i Närke (Bengtsson 1980). Några år därefter togs ytterligare ett exemplar på samma ställe. År 1991 påträffades arten på Gotland i en barrskog norr om Buttle (Svensson 1992). En tredje lokal upptäcktes på Fårön söder om Gräsö i nordöstra Uppland 2002 (Svensson 2003) och 2010 håvades ytterligare ett exemplar på en närliggande lokal på Gräsö (Svensson 2011). Arten ses mycket sällan annat än enstaka och de spridda fyndlokalerna tyder på att arten har speciella krav på sitt habitat. I Sverige är alltså hittills bara ca ett halvdussin exemplar funna. Mörk rosenvecklare är inte funnen i Danmark, men i Norge har den påträffats dels vid Oslofjorden, dels i trakten av Trondheim. I Finland är arten känd från ett tiotal sydliga provinser. Utbredningen i övrigt sträcker sig från Irland i väster till nordöstra Sibirien i öster.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Notocelia  
  • Art
    Notocelia tetragonana(Stephens, 1834) - mörk rosenvecklare

Mörk rosenvecklare föredrar öppna betesmarker i kustområden där det växer nyponbuskar. Larven lever i maj-juni i skottspetsarna på ej specificerade arter inom släktet Rosa. I Sverige är nyponros Rosa dumalis den mest sannolika värdväxten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· rosor - Rosa (Viktig)
Öppna betesmarker med nyponbuskar i kusttrakter minskar i omfattning då kreatursbete inte längre bedrivs i den omfattning som var vanligt förr. Markerna växer igen eller används på annat sätt, exempelvis till fritidsbebyggelse, golfbanor, etc.
De kända svenska lokalerna bör behålla sin öppna prägel. Om nötkreatursbete inte är möjligt, skulle ett svagt betestryck av får kunna hålla markerna öppna men inte de får inte bli nedbetade, då örtfloran på sådana ställen hyser andra arter som finns på Rödlistan.

Bengtsson, B. Å. 1980. Två för Sverige nya småfjärilsarter. - Ent. Tidskr. 101: 87-90.

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Razowski, J. 2003. Tortricidae of Europe. Volume 2. Olethreutinae. Bratislava.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Svensson, I. 1992. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1991. - Ent. Tidskr. 113: 36-41.

Svensson, I. 2003. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2002. - Ent. Tidskr. 124: 13-21.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. The Nordic Tortricidae. (Lepidoptera, Tortricidae). Entomologiska Sällskapet i Lund.

Svensson, I. 2011. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2010. - Ent. Tidskr. 132: 55-68.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Utbredningskarta - Norge)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/3.htm] (Utbredningskarta - Finland)

[http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt] (Virtuella floran)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Notocelia  
  • Art
    Notocelia tetragonana, (Stephens, 1834) - mörk rosenvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.