Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mörkkantad fjällknoppvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Apotomis demissana
Mörkkantad fjällknoppvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
De inre två tredjedelarna av framvingen är spräckligt mörkgråbruna med ett diffust mittband, obestämt förbundet med den inre, något ljusare tredjedelen. Yttre tredjedelen av vingen är till största delen vitaktig med en varierande mängd tvärstrimmor i skilda grå och bruna nyanser nära ytterkanten och vingspetsen. Gränslinjen mellan mittbandet och det vita fältet har en trubbig inbuktning i mitten, där ibland en mörk punkt är skönjbar. Bakvingarna är normalt ljusgrå i den inre halvan, men mörknar utåt bakvingens ytterkant, och undertill är de vitaktiga utan nätteckning till skillnad från nättecknad fjällknoppvecklare A. algidana Krog. Mörkkantad fjällknoppvecklare är mycket lik flera andra arter i släktet Apotomis (och släktet Hedya), men bakvingens färg ovan och undertill är ett bra kännetecken, liksom den vinklade gränsen mellan det mörka och ljusa fältet på framvingarnas ovansida. Vingspann 17-19 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för mörkkantad fjällknoppvecklare Observationer i  Sverige för mörkkantad fjällknoppvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mörkkantad fjällknoppvecklare rapporterades som svensk första gången 1926 genom fynd i Jämtland 1920 (Ent. Tidskr. 1926: 46). Den har därefter också påträffats i Härjedalen, Åsele, Lule och Torne lappmarker. Den är en av våra ovanligaste arter inom släktet och dess status är därför inte så välkänd. Den saknas i Danmark. I Norge är den funnen i det inre av ”norska huvudet” och i de två nordligaste provinserna. Det är en stor lucka från Sör-Tröndelag till Troms men ett fynd från Nordland är känt. I Finland är den bara påträffad i de två nordligaste provinserna. Den förekommer för övrigt i fjälltrakter österut till nordöstra Sibirien och Altai-bergen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Mörkkantad fjällknoppvecklare förekommer sällsynt i den nedre delen av kalfjället och i björkregionen. Den flyger relativt snabbt och finns ofta i snårig terräng, är svårfångad och därför sällsynt i samlingarna. Den förefaller vara fragmenterad i sitt utbredningsområde och är bara känd från tre lappmarker samt i Jämtland och Härjedalen. Mörkertalet kan vara stort och en uppskattning ger att den bör finnas på 10–50 lokaler. Larven lever på bladen av ullbladiga viden (Salix spp.). Något egentligt hot torde för närvarande inte finnas, men klimatändringen kan eventuellt långsiktigt påverka populationerna i negativt riktning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Mörkkantad fjällknoppvecklare finner man i videregionen i våra fjällområden. Fjärilen flyger i juli, men kan vissa år med extremt tidig sommar ses redan i slutet av juni. Den flyger ganska snabbt över videbuskagen då den blir uppskrämd och är då nästan omöjlig att följa med blicken. Annars lever den ganska dolt och om den sitter stilla är den väl kamouflerad då den påminner om en liten fågelspillning. Arten har inte fötts upp i Sverige, men i Ryssland har larven hittats i sammanspunna blad av vide Salix sp. (Razowski 2003).
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Apotomis, Art Apotomis demissana (Kennel, 1900) - mörkkantad fjällknoppvecklare Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Mörkkantad fjällknoppvecklare förekommer sällsynt i den nedre delen av kalfjället och i björkregionen. Den flyger relativt snabbt och finns ofta i snårig terräng, är svårfångad och därför sällsynt i samlingarna. Den förefaller vara fragmenterad i sitt utbredningsområde och är bara känd från tre lappmarker samt i Jämtland och Härjedalen. Mörkertalet kan vara stort och en uppskattning ger att den bör finnas på 10–50 lokaler. Larven lever på bladen av ullbladiga viden (Salix spp.). Något egentligt hot torde för närvarande inte finnas, men klimatändringen kan eventuellt långsiktigt påverka populationerna i negativt riktning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
De inre två tredjedelarna av framvingen är spräckligt mörkgråbruna med ett diffust mittband, obestämt förbundet med den inre, något ljusare tredjedelen. Yttre tredjedelen av vingen är till största delen vitaktig med en varierande mängd tvärstrimmor i skilda grå och bruna nyanser nära ytterkanten och vingspetsen. Gränslinjen mellan mittbandet och det vita fältet har en trubbig inbuktning i mitten, där ibland en mörk punkt är skönjbar. Bakvingarna är normalt ljusgrå i den inre halvan, men mörknar utåt bakvingens ytterkant, och undertill är de vitaktiga utan nätteckning till skillnad från nättecknad fjällknoppvecklare A. algidana Krog. Mörkkantad fjällknoppvecklare är mycket lik flera andra arter i släktet Apotomis (och släktet Hedya), men bakvingens färg ovan och undertill är ett bra kännetecken, liksom den vinklade gränsen mellan det mörka och ljusa fältet på framvingarnas ovansida. Vingspann 17-19 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mörkkantad fjällknoppvecklare

Länsvis förekomst och status för mörkkantad fjällknoppvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mörkkantad fjällknoppvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mörkkantad fjällknoppvecklare rapporterades som svensk första gången 1926 genom fynd i Jämtland 1920 (Ent. Tidskr. 1926: 46). Den har därefter också påträffats i Härjedalen, Åsele, Lule och Torne lappmarker. Den är en av våra ovanligaste arter inom släktet och dess status är därför inte så välkänd. Den saknas i Danmark. I Norge är den funnen i det inre av ”norska huvudet” och i de två nordligaste provinserna. Det är en stor lucka från Sör-Tröndelag till Troms men ett fynd från Nordland är känt. I Finland är den bara påträffad i de två nordligaste provinserna. Den förekommer för övrigt i fjälltrakter österut till nordöstra Sibirien och Altai-bergen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Apotomis  
  • Art
    Apotomis demissana(Kennel, 1900) - mörkkantad fjällknoppvecklare

Mörkkantad fjällknoppvecklare finner man i videregionen i våra fjällområden. Fjärilen flyger i juli, men kan vissa år med extremt tidig sommar ses redan i slutet av juni. Den flyger ganska snabbt över videbuskagen då den blir uppskrämd och är då nästan omöjlig att följa med blicken. Annars lever den ganska dolt och om den sitter stilla är den väl kamouflerad då den påminner om en liten fågelspillning. Arten har inte fötts upp i Sverige, men i Ryssland har larven hittats i sammanspunna blad av vide Salix sp. (Razowski 2003).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Inga kända hot finns.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Inga relevanta åtgärder kan rekommenderas.

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Razowski, J. 2003. Tortricidae of Europe. Volume 2. Olethreutinae. Bratislava.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. Entomologiska Sällskapet i Lund.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[http://www.artportalen.se/ViewSighting/ViewSightingAsMap] (Artportalen)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Norsk utbredning)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/4.htm] (Finsk utbredning)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Apotomis  
  • Art
    Apotomis demissana, (Kennel, 1900) - mörkkantad fjällknoppvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.