Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mellanlummer

Organismgrupp Kärlväxter Lycopodium zeilleri
Mellanlummer Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mellanlummer är lågvuxen lummerväxt med i underkanten av förnan krypande skott. På dessa finns uppstigande, något blågröna täta grensamlingar. Bladen sitter i fyra rader och är tryckta mot den något plattade stjälken. Sporer bildas i långskaftade ax från grensamlingarna, oftast finns flera ax på varje skaft. Sporerna är mogna från högsommaren till tidig höst. Mellanlummer sprids vegetativt genom de krypande skotten och med sporer. Den kan förväxlas med plattlummer Diphasiastrum complanatum men denna har skott som kryper ovan mark eller i förnan. Plattlummer har också en rent grön eller gulgrön färg på grensamlingarna, som också är glesa. De undre bladen är klart mindre än de övriga. Mellanlummer kan även förväxlas med cypresslummer Diphasiastrum tristachyum, men denna har sina skott krypande cirka 10 cm under marken. Cypresslummer har en blågrön färg på grensamlingarna och grenarnas spetsar slutar oftast på samma höjd på de täta, koniska samlingarna. Mellanlummer har också ganska täta grensamlingar men grenspetsarna slutar på olika höjd, vilket gör att de får ett spretigare utseende. Bladen är ungefär lika stora runt om på båda arterna men de yttersta grenspetsarna är oftast smalare hos cypresslummer. När cypresslummer växer skuggigt kan den vara mycket svår att skilja från mellanlummer.
Utbredning
Länsvis förekomst för mellanlummer Observationer i  Sverige för mellanlummer
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har mellanlummer en sydlig utbredning med tyngdpunkt åt sydväst. Den finns eller har funnits sällsynt i hela Götaland utom på Öland, i Dalsland och Östergötland. I Svealand finns den mycket sällsynt i alla landskap utom i Södermanland. Den saknas i Norrland. I Norden är den inte så sällsynt på Jylland, sällsynt i övriga Danmark, i Norge finns den i den sydöstra delen och i Finland finns den sällsynt upp till Lappland. Mellanlummerns totala utbredning utanför Norden är oklar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2abc; B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Mellanlummer förekommer i Halland, Västergötland, Bohuslän, Värmland, Närke samt Småland. Arten finns framför allt i ljus och öppen tallskog på torr, sandig och grusig mark, på åsar och i sydsluttningar. Tallskogen är oftast lavdominerad. Växer också på torra ljunghedar. Liksom cypresslummer gynnas den av brand. Minskar på grund av förändrad markanvändning som leder till igenväxning och minskad ljustillgång hos växtmiljöerna. Arten hamnar i en lägre hotkategori än 2010 eftersom det är tveksamt om denna sporspridda art kan klassas som säkert kraftigt fragmenterad, trots att det är stora avstånd mellan många lokaler. Mellanlummer ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 5 (som innebär restriktioner mot kommersiell insamling och exploatering). Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (250-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-40) % under de senaste 60 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2abc; B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Mellanlummer finns framför allt i ljus och öppen tallskog på torr, sandig och grusig mark. Tallskogen är oftast lavdominerad och mellanlummer finns ofta på åsar och sydsluttningar. Mellanlummer finns också på torra ljunghedar. Liksom cypresslummer gynnas den av brand, som den överlever tack vare de djupt liggande stammarna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lycopodiopsida (lummerväxter), Ordning Lycopodiales (lummerordningen), Familj Lycopodiaceae (lummerväxter), Släkte Lycopodium (lumrar), Art Lycopodium zeilleri (Rouy) Greuter & Burdet - mellanlummer Synonymer Diphasiastrum × zeilleri (Rouy) Holub, Lycopodium complanatum var. zeilleri Rouy, Diphasium complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Pacyna, Diphasium × zeilleri (Rouy) Damboldt, Lycopodium × zeilleri (Rouy) Greuter & Burdet, Diphasium complanatum var. polystachyum (H. Lindb.) Kukkonen, Lycopodium complanatum var. intermedium Lindq., Lycopodium complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Karlsson, Diphasiastrum complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Kukkonen, Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus × ssp. complanatum, Diphasium x zeilleri (Rouy) Damboldt, Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus x ssp. complanatum, Lycopodium x zeilleri (Rouy) Greuter & Burdet, Diphasium complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Pacyna, Diphasiastrum x zeilleri (Rouy) Holub, Diphasiastrum complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Kukkonen, Lycopodium complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Karlsson

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2abc; B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Mellanlummer förekommer i Halland, Västergötland, Bohuslän, Värmland, Närke samt Småland. Arten finns framför allt i ljus och öppen tallskog på torr, sandig och grusig mark, på åsar och i sydsluttningar. Tallskogen är oftast lavdominerad. Växer också på torra ljunghedar. Liksom cypresslummer gynnas den av brand. Minskar på grund av förändrad markanvändning som leder till igenväxning och minskad ljustillgång hos växtmiljöerna. Arten hamnar i en lägre hotkategori än 2010 eftersom det är tveksamt om denna sporspridda art kan klassas som säkert kraftigt fragmenterad, trots att det är stora avstånd mellan många lokaler. Mellanlummer ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 5 (som innebär restriktioner mot kommersiell insamling och exploatering). Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (250-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-40) % under de senaste 60 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2abc; B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 5
Fridlysning Lummerväxter: samtliga arter av släktet Lycopodium är fridlysta enligt 8 § i Blekinge län och samtliga arter av familjen Lycopodiaceae är fridlysta enligt 9 § i hela landet.
Mellanlummer är lågvuxen lummerväxt med i underkanten av förnan krypande skott. På dessa finns uppstigande, något blågröna täta grensamlingar. Bladen sitter i fyra rader och är tryckta mot den något plattade stjälken. Sporer bildas i långskaftade ax från grensamlingarna, oftast finns flera ax på varje skaft. Sporerna är mogna från högsommaren till tidig höst. Mellanlummer sprids vegetativt genom de krypande skotten och med sporer. Den kan förväxlas med plattlummer Diphasiastrum complanatum men denna har skott som kryper ovan mark eller i förnan. Plattlummer har också en rent grön eller gulgrön färg på grensamlingarna, som också är glesa. De undre bladen är klart mindre än de övriga. Mellanlummer kan även förväxlas med cypresslummer Diphasiastrum tristachyum, men denna har sina skott krypande cirka 10 cm under marken. Cypresslummer har en blågrön färg på grensamlingarna och grenarnas spetsar slutar oftast på samma höjd på de täta, koniska samlingarna. Mellanlummer har också ganska täta grensamlingar men grenspetsarna slutar på olika höjd, vilket gör att de får ett spretigare utseende. Bladen är ungefär lika stora runt om på båda arterna men de yttersta grenspetsarna är oftast smalare hos cypresslummer. När cypresslummer växer skuggigt kan den vara mycket svår att skilja från mellanlummer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mellanlummer

Länsvis förekomst och status för mellanlummer baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mellanlummer

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har mellanlummer en sydlig utbredning med tyngdpunkt åt sydväst. Den finns eller har funnits sällsynt i hela Götaland utom på Öland, i Dalsland och Östergötland. I Svealand finns den mycket sällsynt i alla landskap utom i Södermanland. Den saknas i Norrland. I Norden är den inte så sällsynt på Jylland, sällsynt i övriga Danmark, i Norge finns den i den sydöstra delen och i Finland finns den sällsynt upp till Lappland. Mellanlummerns totala utbredning utanför Norden är oklar.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Lycophytina - lykofyter 
  • Klass
    Lycopodiopsida - lummerväxter 
  • Ordning
    Lycopodiales - lummerordningen 
  • Familj
    Lycopodiaceae - lummerväxter 
  • Släkte
    Lycopodium - lumrar 
  • Art
    Lycopodium zeilleri(Rouy) Greuter & Burdet - mellanlummer
    Synonymer
    Diphasiastrum × zeilleri (Rouy) Holub
    Lycopodium complanatum var. zeilleri Rouy
    Diphasium complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Pacyna
    Diphasium × zeilleri (Rouy) Damboldt
    Lycopodium × zeilleri (Rouy) Greuter & Burdet
    Diphasium complanatum var. polystachyum (H. Lindb.) Kukkonen
    Lycopodium complanatum var. intermedium Lindq.
    Lycopodium complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Karlsson
    Diphasiastrum complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Kukkonen
    Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus × ssp. complanatum
    Diphasium x zeilleri (Rouy) Damboldt
    Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus x ssp. complanatum
    Lycopodium x zeilleri (Rouy) Greuter & Burdet
    Diphasium complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Pacyna
    Diphasiastrum x zeilleri (Rouy) Holub
    Diphasiastrum complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Kukkonen
    Lycopodium complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Karlsson

Mellanlummer finns framför allt i ljus och öppen tallskog på torr, sandig och grusig mark. Tallskogen är oftast lavdominerad och mellanlummer finns ofta på åsar och sydsluttningar. Mellanlummer finns också på torra ljunghedar. Liksom cypresslummer gynnas den av brand, som den överlever tack vare de djupt liggande stammarna.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Den minskande bränningen av ljunghedar och att skogsbränder nästan helt försvunnit har minskat förekomsterna av mellanlummer framförallt i västra Sverige. Eftersom mellanlummer är ljuskrävande missgynnas den av skogsbruk. Den gynnas av avverkning om denna sker på ett skonsamt sätt men missgynnas kraftigt av de täta ungskogar som tillåts komma upp efter avverkningen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Förekomsterna i öppna lavtallskogar bör bevakas av floraväktare och skogsbrukarna underrättas om förekomsterna. Efter eventuella avverkningar måste ordentliga luckor lämnas när området återbeskogas. Där mellanlummer förekommer på ljungrik mark som på ljunghedar och på beskogade ljunghedsrester i västra Sverige måste bränningen återupptas igen. Troligen är bränning att föredra på all mark där mellanlummer förekommer.
Som framgår av beskrivningen ovan har mellanlummer morfologiska karaktärer som är mitt emellan plattlummer och cypresslummer vilket tyder på mellanlummer har uppstått som en hybrid mellan dessa arter. Mellanlummer finns också i områden där bägge arterna har förekommit även om mellanlummer nu har en vidare utbredning än cypresslummer. Mellanlummer har också en stor del missbildade sporer (någon gång upptill 50 %) vilket också tyder på ett hybridursprung. Utländska namn – SF: Nummikeltalieko.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötland flora. Lund.

Börjeson, G. 2005. Floran i Habo kommun. Lund.

Georgson, K. et al. 1997. Hallands flora. Lund.

Janson, O. 1990a. Plattlummer, cypresslummer och mellanlummer i norra Västergötland. I Calluna 7(1).

Janson, O. 1990b. Plattlummer, cypresslummer och mellanlummer i norra Västergötland (II). I Calluna 7(2).

Kukkonen, I. 2000. Lycopodiaceae I B. Jonsell (ed.) Flora Nordica 1. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Lycophytina - lykofyter 
  • Klass
    Lycopodiopsida - lummerväxter 
  • Ordning
    Lycopodiales - lummerordningen 
  • Familj
    Lycopodiaceae - lummerväxter 
  • Släkte
    Lycopodium - lumrar 
  • Art
    Lycopodium zeilleri, (Rouy) Greuter & Burdet - mellanlummer
    Synonymer
    Diphasiastrum × zeilleri (Rouy) Holub
    Lycopodium complanatum var. zeilleri Rouy
    Diphasium complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Pacyna
    Diphasium × zeilleri (Rouy) Damboldt
    Lycopodium × zeilleri (Rouy) Greuter & Burdet
    Diphasium complanatum var. polystachyum (H. Lindb.) Kukkonen
    Lycopodium complanatum var. intermedium Lindq.
    Lycopodium complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Karlsson
    Diphasiastrum complanatum ssp. × zeilleri (Rouy) Kukkonen
    Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus × ssp. complanatum
    Diphasium x zeilleri (Rouy) Damboldt
    Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus x ssp. complanatum
    Lycopodium x zeilleri (Rouy) Greuter & Burdet
    Diphasium complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Pacyna
    Diphasiastrum x zeilleri (Rouy) Holub
    Diphasiastrum complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Kukkonen
    Lycopodium complanatum ssp. x zeilleri (Rouy) Karlsson
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2005.