Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre aspbarkskinnbagge

Organismgrupp Halvvingar, Skinnbaggar Aradus truncatus
Mindre aspbarkskinnbagge Halvvingar, Skinnbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Barkskinnbaggar är relativt breda och mycket platta skinnbaggar med ljusare eller mörkare brun färg. A. truncatus hör till en grupp barkskinnbaggar där andra och tredje antennsegmentet är nästan lika långa. Antennerna är ungefär lika långa som halskölden är bred och andra antennsegmentet är jämntjockt. Halsskölden är enfärgat mörkbrun med sågtandade sidor, medan framvingen har en stor ljus fläck vid basen. Kroppslängd ca 7 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre aspbarkskinnbagge Observationer i  Sverige för mindre aspbarkskinnbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige hittades arten första gången 1974 i Småland och är senare funnen i Södermanland, Uppland, Västmanland, Hälsingland och Västerbotten. Arten är känd från Danmark, Norge och Finland. Den anses vara mycket sällsynt i hela sitt utbredningsområde, vilket sträcker sig från sydligaste Fennoskandien i norr till Frankrike och Bulgarien i söder och Krim i öster. I Finland finns drygt 20 fynd från landets sydöstra delar, varav ett tiotal är senare än 1999. Arten bedöms därför som sårbar (VU) i Finland. I Danmark finns bara ett gammalt fynd från Sönderborg. I Norge hittades arten för första gången 1986 och därefter har det gjorts ett par fynd, rödlistas där som missgynnad (NT).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Utbredd från sydligaste Fennoskandien i norr till Frankrike och Bulgarien i söder och Krim i öster. I Sverige funnen i Småland-Västerbotten på ca 20 lokaler, varav hälften i Uppland. Ett drygt 15 lokaler är sentida, efter 1995. Lövskogsart, förekommer på grova, innanmurkna, svampangripna aspstubbar och minst 5 år gamla lågor. Skogsbestånd med god kontinuitet av döda aspar av rätt kvalité minskar. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (12-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 150 (50-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Den mindre aspbarkskinnbaggen är knuten till trädsvampar, i Norden oftast svedticka (Bjerkandera adusta). I Fennoskandien är den bara funnen under barken på grova, döda aspar (Populus tremula). Arten är dessutom uppgiven från ek (Quercus), lönn (Acer), bok (Fagus) och Salix i Mellan- och Sydeuropa. Arten övervintrar som vuxen, och fullbildade djur kan påträffas från slutet av augusti och under hela hösten och vintern. Övervintrande individer är aktiva från maj till början av juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svedticka
· svedticka
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hemiptera (halvvingar), Familj Aradidae (barkskinnbaggar), Släkte Aradus, Art Aradus truncatus Fieber, 1860 - mindre aspbarkskinnbagge Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Utbredd från sydligaste Fennoskandien i norr till Frankrike och Bulgarien i söder och Krim i öster. I Sverige funnen i Småland-Västerbotten på ca 20 lokaler, varav hälften i Uppland. Ett drygt 15 lokaler är sentida, efter 1995. Lövskogsart, förekommer på grova, innanmurkna, svampangripna aspstubbar och minst 5 år gamla lågor. Skogsbestånd med god kontinuitet av döda aspar av rätt kvalité minskar. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (12-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 150 (50-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Barkskinnbaggar är relativt breda och mycket platta skinnbaggar med ljusare eller mörkare brun färg. A. truncatus hör till en grupp barkskinnbaggar där andra och tredje antennsegmentet är nästan lika långa. Antennerna är ungefär lika långa som halskölden är bred och andra antennsegmentet är jämntjockt. Halsskölden är enfärgat mörkbrun med sågtandade sidor, medan framvingen har en stor ljus fläck vid basen. Kroppslängd ca 7 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mindre aspbarkskinnbagge

Länsvis förekomst och status för mindre aspbarkskinnbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre aspbarkskinnbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige hittades arten första gången 1974 i Småland och är senare funnen i Södermanland, Uppland, Västmanland, Hälsingland och Västerbotten. Arten är känd från Danmark, Norge och Finland. Den anses vara mycket sällsynt i hela sitt utbredningsområde, vilket sträcker sig från sydligaste Fennoskandien i norr till Frankrike och Bulgarien i söder och Krim i öster. I Finland finns drygt 20 fynd från landets sydöstra delar, varav ett tiotal är senare än 1999. Arten bedöms därför som sårbar (VU) i Finland. I Danmark finns bara ett gammalt fynd från Sönderborg. I Norge hittades arten för första gången 1986 och därefter har det gjorts ett par fynd, rödlistas där som missgynnad (NT).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Pentatomomorpha  
  • Överfamilj
    Aradoidea  
  • Familj
    Aradidae - barkskinnbaggar 
  • Släkte
    Aradus  
  • Art
    Aradus truncatusFieber, 1860 - mindre aspbarkskinnbagge

Den mindre aspbarkskinnbaggen är knuten till trädsvampar, i Norden oftast svedticka (Bjerkandera adusta). I Fennoskandien är den bara funnen under barken på grova, döda aspar (Populus tremula). Arten är dessutom uppgiven från ek (Quercus), lönn (Acer), bok (Fagus) och Salix i Mellan- och Sydeuropa. Arten övervintrar som vuxen, och fullbildade djur kan påträffas från slutet av augusti och under hela hösten och vintern. Övervintrande individer är aktiva från maj till början av juni.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svedticka - Bjerkandera adusta (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Kombintionen av mycket få, isolerade populationer och levnadssättet i en miljö som är på tillbakagång gör A. truncatus till en hotad art i hela Norden. Arten hotas framför allt av intensivt skogsbruk med avverkning av gamla aspbestånd. Aspen är ett successionsträd och försvinner ofta ut ur bestånden på längre sikt även inne i reservat om inte störningar startar om successionsförloppet. Ytterligare fragmentering av dess habitat är kritisk för artens fortlevnad.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kontinuitet i gamla aspbestånd är helt avgörande för denna arts överlevnad. Det är viktigt att gamla aspar sparas och att döda träd inte forslas ut ur skogen.
Utländska namn – NO: Mindre ospbarktege, DK: Bævreaspbarktæge, FI: Haapalatikka, aspbarklus.

Coulianos, C.-C. 1989. Nya landskapsfynd av barkstinkflyn (Hem.-Het., Aradidae). Entomologisk Tidskrift 110: 53–57.

Hansen, L.O. & Coulianos. C.-C. 1998. Noteworthy records of Heteroptera (Hemiptera) from the Oslofjord, SE Norway. Fauna norvegica Serie B 45: 69–76.

Heliövaara, K. & Väisänen R. 1983. Environmental changes and the flat bugs (Heteroptera, Aradidae and Anauridae). Distribution and abundancein Eastern Fennoscandia. Annales Entomologica Fennici 49: 103–109.

Wagner, E. 1966. Wanzen oder Heteropteren. I. Pentatomorpha. Die Tierwelt Deutschlands 54. Verlag von Gustav Fisher, Jena.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Frode Ødegaard & Carl-Cedric Coulianos 2001. Rev. Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Pentatomomorpha  
  • Överfamilj
    Aradoidea  
  • Familj
    Aradidae - barkskinnbaggar 
  • Släkte
    Aradus  
  • Art
    Aradus truncatus, Fieber, 1860 - mindre aspbarkskinnbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Frode Ødegaard & Carl-Cedric Coulianos 2001. Rev. Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.