Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre ekbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Cerambyx scopolii
Mindre ekbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ståtlig, nästan 3 cm lång skalbagge med långa, kraftiga ben och antenner. Färgen är svart, men på bakre delen av täckvingarna och flera andra ställen på kroppen förekommer vit behåring. Huvudet, halsskölden och täckvingarnas basala del har en mycket grov skulptur.
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre ekbock Observationer i  Sverige för mindre ekbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Västergötland och Södermanland. Få sentida fynd i den norra delen av utbredningsområdet. Arten finns även i Danmark, Norge, Baltikum, Mellan- och Sydeuropa, Nordafrika, Turkiet och Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i klena, nyligen döda stammar och grova grenar av olika trädslag med hård ved, främst ek och hassel men även bok, vildapel, päron, avenbok, alm och björk. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Västergötland och Södermanland. Få sentida fynd i den norra delen av utbredningsområdet. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-960) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i klena, nyligen döda stammar och grova grenar av olika trädslag med hård ved. Den är främst funnen på ek och hassel men även på bok, vildapel, päron, avenbok, alm och björk. Larven lever först under barken där den gnager ganska breda gångar. Den går sedan via en oval gång djup in i veden, ofta till själva kärnan av virket. Larvutvecklingen är två- till treårig. Den sista eftersommaren gnager larven en ganska rymlig puppkammare djupt in i veden och förseglar denna med ett kritvitt kalklock. Den förpuppar sig sedan och den fullbildade skalbaggen övervintrar i puppkammaren. Den lämnar virket i början av juni och påträffas därefter i blommor (bl.a. älggräs, skogskornell och olika flockblomstriga växter) under en månad framåt. I Mittlandsskogen på Öland kan arten lokalt vara ganska allmän i gamla hasselrunnor, där den angriper grova till medelgrova döda hasselstammar. Angreppen sker ofta strax ovan marken.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· apel
· apel
· aplar
· aplar
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· skogslönn
· skogslönn
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
· apel
· apel
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
· apel
· apel
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Cerambyx, Art Cerambyx scopolii Fuessly, 1775 - mindre ekbock Synonymer Cerambyx scopoli Fuessly, 1775, liten ekbock

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i klena, nyligen döda stammar och grova grenar av olika trädslag med hård ved, främst ek och hassel men även bok, vildapel, päron, avenbok, alm och björk. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Västergötland och Södermanland. Få sentida fynd i den norra delen av utbredningsområdet. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-960) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En ståtlig, nästan 3 cm lång skalbagge med långa, kraftiga ben och antenner. Färgen är svart, men på bakre delen av täckvingarna och flera andra ställen på kroppen förekommer vit behåring. Huvudet, halsskölden och täckvingarnas basala del har en mycket grov skulptur.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mindre ekbock

Länsvis förekomst och status för mindre ekbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre ekbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Västergötland och Södermanland. Få sentida fynd i den norra delen av utbredningsområdet. Arten finns även i Danmark, Norge, Baltikum, Mellan- och Sydeuropa, Nordafrika, Turkiet och Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Cerambycini  
  • Släkte
    Cerambyx  
  • Art
    Cerambyx scopoliiFuessly, 1775 - mindre ekbock
    Synonymer
    Cerambyx scopoli Fuessly, 1775
    liten ekbock

Larvutvecklingen sker i klena, nyligen döda stammar och grova grenar av olika trädslag med hård ved. Den är främst funnen på ek och hassel men även på bok, vildapel, päron, avenbok, alm och björk. Larven lever först under barken där den gnager ganska breda gångar. Den går sedan via en oval gång djup in i veden, ofta till själva kärnan av virket. Larvutvecklingen är två- till treårig. Den sista eftersommaren gnager larven en ganska rymlig puppkammare djupt in i veden och förseglar denna med ett kritvitt kalklock. Den förpuppar sig sedan och den fullbildade skalbaggen övervintrar i puppkammaren. Den lämnar virket i början av juni och påträffas därefter i blommor (bl.a. älggräs, skogskornell och olika flockblomstriga växter) under en månad framåt. I Mittlandsskogen på Öland kan arten lokalt vara ganska allmän i gamla hasselrunnor, där den angriper grova till medelgrova döda hasselstammar. Angreppen sker ofta strax ovan marken.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· apel - Malus domestica (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· apel - Malus domestica (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· apel - Malus domestica (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
Arten hotas på sina få kvarvarande lokaler av bristande kontinuitet i tillgången på yngelmaterial. Den öländska populationen hotas av att man i Mittlandsskogen avverkar ganska stora områden med passande skog för att utvinna bränsleflis.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar gamla hasselrunnor med döda stammar liksom grövre nedfallna ekgrenar i det aktuella området. Exploateringen av klenvirke på Öland bör begränsas och virkeshögarna tas bort före mitten av maj så att det lagrade virket inte attraherar äggläggande honor från omgivningen.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 2 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 137.

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 101–102.

Leiler, T.-E. 1951. Bidrag till kännedomen om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. 2. Opusc. Ent. 16: 32.

Lindroth, C. H. 1924. Coleopterologiska notiser. Ent. Tidskr. 45: 137.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74:15.

Palm, T. 1955. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggars biologi och systematik. 10–14. Ent. Tidskr. 76: 144–145.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 306–307.

Sjögren, B. 1945. Cerambyx scopolii talrik på Blå Jungfrun. Opusc. Ent. 11: 170.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Cerambycini  
  • Släkte
    Cerambyx  
  • Art
    Cerambyx scopolii, Fuessly, 1775 - mindre ekbock
    Synonymer
    Cerambyx scopoli Fuessly, 1775
    liten ekbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.