Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre kungsfisk

Organismgrupp Fiskar Sebastes viviparus
Mindre kungsfisk Fiskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mindre kungsfisk är snarlik större kungsfisk men har färre fjäll utmed sidolinjen, och de nedre taggarna på förgällocket är bakåtriktade. Båda arterna föredrar djupt och kallt vatten, men mindre kungsfisk når något längre söderut och uppträder även grundare och mer strandnära.

Totallängd 35 cm, vanligen 25 cm. Kropp hög, påtagligt sammanpressad från sidorna; högst direkt bakom huvudet i linje med bröst- och bukfenorna, därefter svagt avsmalnande bakåt till analfenans bas, varefter rygg- och buklinjen svänger mer markant inåt mot stjärtspolen. Huvud stort med brant och spetsig profil samt stor, framåtriktad mun och ögon vars diameter (ibland drygt) motsvarar noslängden. Överkäksbenet når förbi ögats mitt. Underkäkens spets når framför nosen och markeras ofta av en utstående, rund knöl. Alla förgällockets fem taggar är bakåtriktade, medan de hos större kungsfisk Sebastes viviparus utgår radialt från förgällockets rundade bakkant så att de nedre taggarna pekar nedåt eller endast svagt bakåt. Hos mindre kungsfisk är taggarna smalt trekantiga, de nedre vanligen med vassa spetsar, medan större kungsfisk har något bredare taggar (de nedre vanligen trubbiga). Hela kroppen och huvudet ned på nosen och sidorna täcks av små kamfjäll. Längs sidolinjen är vartannat till vart fjärde fjäll försett med en por. Sidolinjen är fullständig. Den löper högt upp på kroppen, parallellt med rygglinjen, och svänger nedåt mot kroppens mittlinje vid stjärtspolen.
Ryggfenorna är sammanhängande. Den främre delen är kort och bred, den bakre dubbelt så lång men smalare. Analfenan är jämnlång med bakre ryggfenan och rundad. Bröstfenorna är rundade och breda vid basen. Bukfenorna är smala vid basen och rundade mot spetsen. Stjärtfenan har rak bakkant och kantiga hörn.
Färgen är blekt röd med dragning åt gult, mörkare på ryggen och ljusare på buken. Det finns vanligen en mörkare (gråsvart) fläck på gällocket samt mer eller mindre tydliga, oregelbundna mörka tvärband på ryggen. Fenorna är enhetligt röda.
Fenstrålar och fjäll: D XIV-XVI.12-15, A III.6-8, P 16-19, V I.5. Fjäll längs sidan 30-33.
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre kungsfisk Observationer i  Sverige för mindre kungsfisk
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mindre kungsfisk är relativt ovanlig i Skagerrak. Den är påträffad i Gullmarsfjorden och vid Väderöarna samt längre västerut. Den förekommer också sporadiskt i Kattegatt, där den är funnen vid den danska ön Anholt. Utbredningen i övrigt sträcker sig från Barents hav utefter Norges kust till Brittiska öarna, Färöarna, Shetlandsöarna och Island.
Arten fångas som bifångst i det omfattande räkfisket i Skagerrak och arten förväntas därför uppvisa en kraftig minskning kommande tre generationer.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2d
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Mindre kungsfisk är en nordostatlantisk art. Utbredningsområdet sträcker sig från de Brittiska öarna till Island, norra Norge och Björnön. Arten uppträder regelbundet längs södra Norges kust och i Skagerrak, sällsynt i norra Kattegatt och mycket sällsynt/tillfälligt längre söderut. Arten lever i områden med klipp- och bergbottnar och mera kustnära än övriga Sebastes-arter. Mindre kungsfisk förekommer endast sporadiskt i provtrålningar (IBTS) och materialet är otillräckligt för analys. Eftersom arten blir gammal och växer mycket långsamt är den känslig för ett hårt fisketryck. Fisket är inte reglerat i vare sig Skagerrak eller Kattegatt. Arten fångas fr.a. som bifångst vid räktrålning och landningarna från Skagerrak är generellt sett små (< 200 kg per år under 2010-talet). Fångsterna i Nordostatlanten minskade tydligt från sent 1980-tal till början av 1990-talet, varefter de har varit relativt stabila. Denna utveckling bedöms gälla även för Sverige. Införandet av obligatorisk rist i räkfisket sedan 1 februari 2013 bör gynna arten. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 17,5 (10-25) % under de senaste 60 åren. Bedömningen baseras på faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2d).
Ekologi
Mindre kungsfisk är en stimlevande, marin art som mest finns på djupare vatten. Den förekommer annars såväl strandnära som i djupen, gärna över bergiga bottnar; vanligen på 10-150 meters djup, ibland ned till 400(-760) m. Det är under sommaren som den uppehåller sig mer strandnära. Födan utgörs av kräftdjur och mindre fiskar. Fortplantningen är inte lika väl känd som för större kungsfisk, men mindre kungsfisk föder också levande ungar. En medelstor hona föder upp till 29 000 ungar, som är 4-5 mm långa när de föds. Tillväxten är långsam. Könsmognaden inträder vid en ålder av 10-15 år och en längd av 18-25 cm. Livslängden kan uppgå till 40 år.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· blötdjur
· blötdjur
· kräftdjur
· kräftdjur
· strålfeniga fiskar
· strålfeniga fiskar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning Scorpaeniformes (kindpansrade fiskar), Familj Sebastidae (kungsfiskar), Släkte Sebastes, Art Sebastes viviparus Krøyer, 1845 - mindre kungsfisk Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2d
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Mindre kungsfisk är en nordostatlantisk art. Utbredningsområdet sträcker sig från de Brittiska öarna till Island, norra Norge och Björnön. Arten uppträder regelbundet längs södra Norges kust och i Skagerrak, sällsynt i norra Kattegatt och mycket sällsynt/tillfälligt längre söderut. Arten lever i områden med klipp- och bergbottnar och mera kustnära än övriga Sebastes-arter. Mindre kungsfisk förekommer endast sporadiskt i provtrålningar (IBTS) och materialet är otillräckligt för analys. Eftersom arten blir gammal och växer mycket långsamt är den känslig för ett hårt fisketryck. Fisket är inte reglerat i vare sig Skagerrak eller Kattegatt. Arten fångas fr.a. som bifångst vid räktrålning och landningarna från Skagerrak är generellt sett små (< 200 kg per år under 2010-talet). Fångsterna i Nordostatlanten minskade tydligt från sent 1980-tal till början av 1990-talet, varefter de har varit relativt stabila. Denna utveckling bedöms gälla även för Sverige. Införandet av obligatorisk rist i räkfisket sedan 1 februari 2013 bör gynna arten. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 17,5 (10-25) % under de senaste 60 åren. Bedömningen baseras på faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2d).
Mindre kungsfisk är snarlik större kungsfisk men har färre fjäll utmed sidolinjen, och de nedre taggarna på förgällocket är bakåtriktade. Båda arterna föredrar djupt och kallt vatten, men mindre kungsfisk når något längre söderut och uppträder även grundare och mer strandnära.

Totallängd 35 cm, vanligen 25 cm. Kropp hög, påtagligt sammanpressad från sidorna; högst direkt bakom huvudet i linje med bröst- och bukfenorna, därefter svagt avsmalnande bakåt till analfenans bas, varefter rygg- och buklinjen svänger mer markant inåt mot stjärtspolen. Huvud stort med brant och spetsig profil samt stor, framåtriktad mun och ögon vars diameter (ibland drygt) motsvarar noslängden. Överkäksbenet når förbi ögats mitt. Underkäkens spets når framför nosen och markeras ofta av en utstående, rund knöl. Alla förgällockets fem taggar är bakåtriktade, medan de hos större kungsfisk Sebastes viviparus utgår radialt från förgällockets rundade bakkant så att de nedre taggarna pekar nedåt eller endast svagt bakåt. Hos mindre kungsfisk är taggarna smalt trekantiga, de nedre vanligen med vassa spetsar, medan större kungsfisk har något bredare taggar (de nedre vanligen trubbiga). Hela kroppen och huvudet ned på nosen och sidorna täcks av små kamfjäll. Längs sidolinjen är vartannat till vart fjärde fjäll försett med en por. Sidolinjen är fullständig. Den löper högt upp på kroppen, parallellt med rygglinjen, och svänger nedåt mot kroppens mittlinje vid stjärtspolen.
Ryggfenorna är sammanhängande. Den främre delen är kort och bred, den bakre dubbelt så lång men smalare. Analfenan är jämnlång med bakre ryggfenan och rundad. Bröstfenorna är rundade och breda vid basen. Bukfenorna är smala vid basen och rundade mot spetsen. Stjärtfenan har rak bakkant och kantiga hörn.
Färgen är blekt röd med dragning åt gult, mörkare på ryggen och ljusare på buken. Det finns vanligen en mörkare (gråsvart) fläck på gällocket samt mer eller mindre tydliga, oregelbundna mörka tvärband på ryggen. Fenorna är enhetligt röda.
Fenstrålar och fjäll: D XIV-XVI.12-15, A III.6-8, P 16-19, V I.5. Fjäll längs sidan 30-33.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mindre kungsfisk

Länsvis förekomst och status för mindre kungsfisk baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre kungsfisk

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mindre kungsfisk är relativt ovanlig i Skagerrak. Den är påträffad i Gullmarsfjorden och vid Väderöarna samt längre västerut. Den förekommer också sporadiskt i Kattegatt, där den är funnen vid den danska ön Anholt. Utbredningen i övrigt sträcker sig från Barents hav utefter Norges kust till Brittiska öarna, Färöarna, Shetlandsöarna och Island.
Arten fångas som bifångst i det omfattande räkfisket i Skagerrak och arten förväntas därför uppvisa en kraftig minskning kommande tre generationer.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Acanthopterygii - taggfeniga fiskar 
  • Ordning
    Scorpaeniformes - kindpansrade fiskar 
  • Underordning
    Scorpaenoidei  
  • Familj
    Sebastidae - kungsfiskar 
  • Släkte
    Sebastes  
  • Art
    Sebastes viviparusKrøyer, 1845 - mindre kungsfisk

Mindre kungsfisk är en stimlevande, marin art som mest finns på djupare vatten. Den förekommer annars såväl strandnära som i djupen, gärna över bergiga bottnar; vanligen på 10-150 meters djup, ibland ned till 400(-760) m. Det är under sommaren som den uppehåller sig mer strandnära. Födan utgörs av kräftdjur och mindre fiskar. Fortplantningen är inte lika väl känd som för större kungsfisk, men mindre kungsfisk föder också levande ungar. En medelstor hona föder upp till 29 000 ungar, som är 4-5 mm långa när de föds. Tillväxten är långsam. Könsmognaden inträder vid en ålder av 10-15 år och en längd av 18-25 cm. Livslängden kan uppgå till 40 år.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· blötdjur - Mollusca (Viktig)
· kräftdjur - Crustacea (Viktig)
· strålfeniga fiskar - Actinopterygii (Viktig)
Den mindre kungsfisken tillväxer långsamt och blir könsmogen sent. Detta gör att arten är känslig för ett alltför hårt fisketryck. Det är tveksamt om andra händelser under senare år, såsom biotopförändringar eller brist på föda, kan ha påverkat populationens storlek.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Eftersom arten fångas som bifångst i räktrålar är det troligt att den på grund av den stora skillnaden i tryck mellan botten och ytan inte överlever fångsten och därför inte kan återutsättas. Införande av rist i räktrål bör kunna ge en betydande minskning av oönskade bifångster av mindre kungsfisk, skoläst och andra djuphavsfiskar.
Namngivning: Sebastes viviparus Krøyer, 1845. Naturhistorisk Tidsskrift, (n.s.) 1: 275.
Etymologi: viviparus = levandefödande; vivo (lat.) = liv; pario (lat.) = föder. Syftar på att arten föder fullt utvecklade ungar.
Uttal: [Sebástes vivíparus]
Namn på andra språk. Norska: Lusuer, danska: Lille Rødfisk, engelska: Norway haddock.

Curry-Lindahl, K. 1985. Våra fiskar. Havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm.

Muus, B.J. & Nielsen, J.G., 1999. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Prisma Bokförlag.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Känneteken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken). Charlott Stenberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Acanthopterygii - taggfeniga fiskar 
  • Ordning
    Scorpaeniformes - kindpansrade fiskar 
  • Underordning
    Scorpaenoidei  
  • Familj
    Sebastidae - kungsfiskar 
  • Släkte
    Sebastes  
  • Art
    Sebastes viviparus, Krøyer, 1845 - mindre kungsfisk
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Känneteken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken). Charlott Stenberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).