Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mjölig lundlav

Organismgrupp Lavar Bacidina delicata
Mjölig lundlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mjölig lundlav har en mycket fingrynig, blekt grön bål. Apothecier är vitaktiga, beige till orangerosa, 0,3–0,6 mm breda, platta och med en tunn färglös kant. Hymenium och hypothecium är färglösa och K–. Sporerna är nålformiga, 4–8-celliga och 25–50 × 1–2,5 µm. Pykniden är vita, insänkta, med böjda konidier, 30–35 × 1 µm. Arten förekommer ofta utan apothecier och är då mycket svår att skilja från Bacidia arnoldiana. I fertilt tillstånd skiljs B. arnoldiana ut på sina blekt grå till rödbruna apothecier, sitt mörkt rödbruna, K+ röda hypothecium samt sina 2–4-celliga sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för mjölig lundlav Observationer i  Sverige för mjölig lundlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mjölig lundlav är sent uppmärksammad i Sverige (1991) men är nu känd från ett 30-tal lokaler i Skåne, på Öland och Gotland, Småland och Västergötland. Trenden är svår att uttala sig om eftersom varken ekologi eller utbredning är till fullo kända. Utanför Sverige finns fynd i Danmark, Tyskland, på Brittiska öarna och i Italien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Känd från ett 50-tal lokaler i södra Sverige. Växer främst på gamla flädrar (ej druvfläder) i halvöppna stoftimpregnerade marker. Är även funnen på t.ex. bok och syren. Har ofta få apothecier varför den kan vara svår att upptäcka. Antalet lämpliga fläderbuskmiljöer har minskat i antal och lavfloran har blivit mer dominerad av kvävegynnade lavar. Igenväxning är också ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (150-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (50-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 76 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten förekommer främst på gamla flädrar i halvöppna hagmarker och i skogsbryn, men även på olika lövträd i halvöppen skog. Laven gynnas av en svag berikning av barken med näringsrikt stoft.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· fläder
· fläder
Levande träd
Levande träd
· bok
· bok
· fläder
· fläder
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Bacidina, Art Bacidina delicata (Larbal. ex Leight.) V.Wirth & Vězda - mjölig lundlav Synonymer Bacidia delicata (Larbal. ex Leight.) Coppins, Bacidia delicatula (Larbal. ex Leight.) Cop­pins, Lecidea effusa var. delicata Larbal. ex Leight.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Känd från ett 50-tal lokaler i södra Sverige. Växer främst på gamla flädrar (ej druvfläder) i halvöppna stoftimpregnerade marker. Är även funnen på t.ex. bok och syren. Har ofta få apothecier varför den kan vara svår att upptäcka. Antalet lämpliga fläderbuskmiljöer har minskat i antal och lavfloran har blivit mer dominerad av kvävegynnade lavar. Igenväxning är också ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (150-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (50-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 76 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Mjölig lundlav har en mycket fingrynig, blekt grön bål. Apothecier är vitaktiga, beige till orangerosa, 0,3–0,6 mm breda, platta och med en tunn färglös kant. Hymenium och hypothecium är färglösa och K–. Sporerna är nålformiga, 4–8-celliga och 25–50 × 1–2,5 µm. Pykniden är vita, insänkta, med böjda konidier, 30–35 × 1 µm. Arten förekommer ofta utan apothecier och är då mycket svår att skilja från Bacidia arnoldiana. I fertilt tillstånd skiljs B. arnoldiana ut på sina blekt grå till rödbruna apothecier, sitt mörkt rödbruna, K+ röda hypothecium samt sina 2–4-celliga sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mjölig lundlav

Länsvis förekomst och status för mjölig lundlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mjölig lundlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mjölig lundlav är sent uppmärksammad i Sverige (1991) men är nu känd från ett 30-tal lokaler i Skåne, på Öland och Gotland, Småland och Västergötland. Trenden är svår att uttala sig om eftersom varken ekologi eller utbredning är till fullo kända. Utanför Sverige finns fynd i Danmark, Tyskland, på Brittiska öarna och i Italien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Bacidina  
  • Art
    Bacidina delicata(Larbal. ex Leight.) V.Wirth & Vězda - mjölig lundlav
    Synonymer
    Bacidia delicata (Larbal. ex Leight.) Coppins
    Bacidia delicatula (Larbal. ex Leight.) Cop­pins
    Lecidea effusa var. delicata Larbal. ex Leight.

Arten förekommer främst på gamla flädrar i halvöppna hagmarker och i skogsbryn, men även på olika lövträd i halvöppen skog. Laven gynnas av en svag berikning av barken med näringsrikt stoft.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· fläder - Sambucus nigra (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· fläder - Sambucus nigra (Viktig)
De främsta hoten mot arten är röjning av buskar i hagmark samt igenväxning.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Bevara gamla flädrar i hagmarker och liknande miljöer, men dessa bör inte växa igen alltför mycket.

Arup, U. & Ekman, S. 1991. Lavfloran på Hallands Väderö. Svensk Bot. Tidskr. 85: 263–308.

Arup, U. & Ekman, S. 1992. Nyheter i södra Sveriges lavflora. Graphis Scripta 4: 81–86.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Bacidina  
  • Art
    Bacidina delicata, (Larbal. ex Leight.) V.Wirth & Vězda - mjölig lundlav
    Synonymer
    Bacidia delicata (Larbal. ex Leight.) Coppins
    Bacidia delicatula (Larbal. ex Leight.) Cop­pins
    Lecidea effusa var. delicata Larbal. ex Leight.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.