Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mjölsvärting

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Lyophyllum semitale
Mjölsvärting Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mjölsvarting är en dystert färgad skivling. Hatten är hygrofan, gråbrun till mörkt svartbrun i väta och ljusare gråbrun som torr. Den blir 2,5–8 cm bred och är välvd till utbredd. Hattytan är kal men kan speciellt i torka se fint trådig ut. Hattkanten är genomskinligt strimmig. Köttet är tunt, gråvitt, mjölluktande och svartnar vid beröring. Skivorna är genomskinligt gråvita till blekt grå, som äldre med brunton och svartnar omedelbart vid gnuggning. Foten är 4–9 cm hög och 0,3–1,5 cm tjock, först vitaktig, senare gråbrun, längstrådig, ofta ihålig och med vitt mycelludd vid basen. Smak mjölliknande eller något härsken. Sporerna är ellipsoida 6,5–9,5 x 3,5–5 mm och sporpulvret är vitaktigt. Växer enstaka eller några få tillsammans, glest tuvade. Förväxlingsart är L. infumatum, vars skivor vid tryck först blir blå, sedan svarta. Den har ej mjölluktande kött och har rombiska sporer och växer i barrskog. L. immundum är en annan förväxlingsart som har klotrunda sporer och växer i löv- och barrskog. Flera svartnade arter finns beskrivna och komplexet är inte fullständigt utrett. Båda arterna är till det yttre lika mjölsvärtingen men sporernas utseende i mikroskop bör räcka för en säker identifiering.
Utbredning
Länsvis förekomst för mjölsvärting Observationer i  Sverige för mjölsvärting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mjölsvärtingen är rapporterad från tolv län från Skåne till Norrbotten, men tycks överallt vara sällsynt. Den är funnen på Öland men inte på Gotland. Den är hittills rapporterad från 40 lokaler (2005), men det verkliga antalet torde vara betydligt större. Antalet lokaler i landet bedöms dock inte överstiga 800 vilket motsvarar ungefär 1 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 16 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre tallhedsskogar. Minskningen bedöms pågå fortlöpande.. Arten är oftast fåtalig på lokalerna och antalet mycel per lokal är sällan mer än 1-2, vilket motsvarar omkring 1 600 genetiskt olika mycel. Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % under de senaste 20 åren. Minskningen bedöms pågå även framåt i tiden. Den är rödlistad i Danmark (V), Lettland (DD), Norge (R) och i Holland (CR).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare på marken i luckig barrskog, huvudsakligen på tallhed och i äldre skog. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsatt att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre tallhedsskogar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (800). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (256-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Mjölsvärting är en marklevande nedbrytare i äldre barrskog. Huvudbiotopen är tallhedar med lång trädkontinuitet av lav–lingonris typ men den växer även i mager barrblandskog. Ett par fynd i Skåne är från bokskog på kalkrik mark, men det är eventuellt en annan art. Flertalet lokaler är påverkade av tidigare dimensionshuggningar. Arten är en marklevande nedbrytare (saprotrof) liksom andra Lyophyllum-arter. Fruktkropparna uppträder på hösten, gärna sent på säsongen. Den uppträder oregelbundet på kända lokaler, ofta flera år mellan förekomsterna. I regel hittas bara några få svampar per lokal. Det är okänt varför svampen endast växer i äldre skog, eventuellt kan den ha speciella krav på förnakvaliteten. Det vore önskvärt med ett närmare studium av artens ekologi. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer. Hot. Arten hotas främst av slutavverkning, men torde även missgynnas av markberedning och gödsling. Artens biotop, äldre, torr tallskog eller barrblandskog med lång trädkontinuitet på mager mark ingår i begreppet kontinutetsskogar och icke skyddade arealer av denna skogstyp beräknas till stor del vara avverkade inom de närmaste 20 åren.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Lyophyllaceae, Släkte Lyophyllum, Art Lyophyllum semitale (Fr. : Fr.) Kühner - mjölsvärting Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare på marken i luckig barrskog, huvudsakligen på tallhed och i äldre skog. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsatt att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre tallhedsskogar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (800). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (256-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Mjölsvarting är en dystert färgad skivling. Hatten är hygrofan, gråbrun till mörkt svartbrun i väta och ljusare gråbrun som torr. Den blir 2,5–8 cm bred och är välvd till utbredd. Hattytan är kal men kan speciellt i torka se fint trådig ut. Hattkanten är genomskinligt strimmig. Köttet är tunt, gråvitt, mjölluktande och svartnar vid beröring. Skivorna är genomskinligt gråvita till blekt grå, som äldre med brunton och svartnar omedelbart vid gnuggning. Foten är 4–9 cm hög och 0,3–1,5 cm tjock, först vitaktig, senare gråbrun, längstrådig, ofta ihålig och med vitt mycelludd vid basen. Smak mjölliknande eller något härsken. Sporerna är ellipsoida 6,5–9,5 x 3,5–5 mm och sporpulvret är vitaktigt. Växer enstaka eller några få tillsammans, glest tuvade. Förväxlingsart är L. infumatum, vars skivor vid tryck först blir blå, sedan svarta. Den har ej mjölluktande kött och har rombiska sporer och växer i barrskog. L. immundum är en annan förväxlingsart som har klotrunda sporer och växer i löv- och barrskog. Flera svartnade arter finns beskrivna och komplexet är inte fullständigt utrett. Båda arterna är till det yttre lika mjölsvärtingen men sporernas utseende i mikroskop bör räcka för en säker identifiering.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mjölsvärting

Länsvis förekomst och status för mjölsvärting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mjölsvärting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mjölsvärtingen är rapporterad från tolv län från Skåne till Norrbotten, men tycks överallt vara sällsynt. Den är funnen på Öland men inte på Gotland. Den är hittills rapporterad från 40 lokaler (2005), men det verkliga antalet torde vara betydligt större. Antalet lokaler i landet bedöms dock inte överstiga 800 vilket motsvarar ungefär 1 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 16 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre tallhedsskogar. Minskningen bedöms pågå fortlöpande.. Arten är oftast fåtalig på lokalerna och antalet mycel per lokal är sällan mer än 1-2, vilket motsvarar omkring 1 600 genetiskt olika mycel. Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % under de senaste 20 åren. Minskningen bedöms pågå även framåt i tiden. Den är rödlistad i Danmark (V), Lettland (DD), Norge (R) och i Holland (CR).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Lyophyllaceae  
  • Släkte
    Lyophyllum  
  • Art
    Lyophyllum semitale(Fr. : Fr.) Kühner - mjölsvärting

Mjölsvärting är en marklevande nedbrytare i äldre barrskog. Huvudbiotopen är tallhedar med lång trädkontinuitet av lav–lingonris typ men den växer även i mager barrblandskog. Ett par fynd i Skåne är från bokskog på kalkrik mark, men det är eventuellt en annan art. Flertalet lokaler är påverkade av tidigare dimensionshuggningar. Arten är en marklevande nedbrytare (saprotrof) liksom andra Lyophyllum-arter. Fruktkropparna uppträder på hösten, gärna sent på säsongen. Den uppträder oregelbundet på kända lokaler, ofta flera år mellan förekomsterna. I regel hittas bara några få svampar per lokal. Det är okänt varför svampen endast växer i äldre skog, eventuellt kan den ha speciella krav på förnakvaliteten. Det vore önskvärt med ett närmare studium av artens ekologi. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer. Hot. Arten hotas främst av slutavverkning, men torde även missgynnas av markberedning och gödsling. Artens biotop, äldre, torr tallskog eller barrblandskog med lång trädkontinuitet på mager mark ingår i begreppet kontinutetsskogar och icke skyddade arealer av denna skogstyp beräknas till stor del vara avverkade inom de närmaste 20 åren.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Mager, äldre tallskog och barrblandskog med lång trädkontinuitet bör undantas från trakthyggesbruk. Lokalerna är ofta nyckelbiotoper och bör då sparas i sin helhet. I de fall inga andra signalarter/rödlistade arter finns kan det räcka med förstärkt naturvårdshänsyn, t.ex. att lämna rikligt med äldre träd som får växa in det nya beståndet. Markberedning får ej förkomma. Helst bör torra tallskogar och barrblandskogar med lång trädkontinuitet inventeras med avseende på marklevande svampflora under minst 2-3 år i följd före planerad avverkning för att beakta naturvårdsaspekten.

Hansen, L. & Knudsen, H. (eds) 1997. Nordic macromycetes vol. 2. Nordsvamp, Köpenhamn Konrad, P. & Maublanc, A. 1924-37: Icones selectae fungorum 251 vol 1-6. - Paris Michael, E. & Henning, B. 1958-1970: Handbuch für Pilzfreunde III – Jena.

Nylén, B. 2000. Svampar i Norden och Europa Natur och Kultur/LTs förlag

Skogsstyrelsen 2004. Kontinuitetsskogar – en förstudie. – Skogsstyrelsens meddelande 1-2004, Skogsstyrelsen, Jönköping [www.svo/forlag/enbok.asp?Produkt=1553] Ryman, S. & Holmåsen I. 1984. Svampar – en fälthandbok 3 uppl. Interpublishing AB Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sonja Kuoljok 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Lyophyllaceae  
  • Släkte
    Lyophyllum  
  • Art
    Lyophyllum semitale, (Fr. : Fr.) Kühner - mjölsvärting
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sonja Kuoljok 2005.