Yponomeuta irrorellus
Molnspinnmal
Fjärilar, Malar m.fl.
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Yponomeutidae (spinnmalar), Släkte Yponomeuta, Art Yponomeuta irrorellus (Hübner, 1796) - molnspinnmal Synonymer Yponomeuta irrorella (Hübner, 1796), molnfläckig spinnmal, Tinea irrorella Hübner, 1796
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Sårbar (VU)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Anmäldes som ny för Sverige pga ett fynd på Kullaberg 1959, därefter påträffades arten i ett exemplar vid ett tillfälle i Skåne 2003. Sedermera har det visat sig att ett exemplar hittats på Öland redan på 1940-talet.1994 återfanns arten i närheten av Byxelkrok på norra Öland. Vidare undersökningar har visat att arten förekommer på en handfull näraliggande lokaler med benved (Evonymus europaes) inom ett begränsat område öster om Byxelkrok. På grund av att förekomstarean är liten och Öland är jämförelsevis väl undersökt, är mörkertal troligen lågt på denna lättigenkänliga art. Antalet lokalområden i landet skattas till 16 (14-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 38000 (36528-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 64 (56-80) km². -2010. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Vingspann 19–24 mm. Framvingen är smutsvit med en brungrå, avlång, diffust avgränsad fläck i yttre delen av diskfältet. En liknande men mycket mindre fläck finns i vingveckets mitt. Under framkanten finns två ofullständiga rader av svarta prickar, och två parallella rader av svarta prickar finns också ovanför vingens bakkant. Framvingens molnliknande fläckar är typiska för arten.
Larven kan bli 2,5 cm lång och är ljust gulgrå med svart huvud, nackplåt och analplåt. Den är till det yttre identisk med larven av Y. cagnagellus.
Genitalier: Grunddragen i genitaliernas byggnad är beskrivna i introduktionen till släktet, och de är hos båda könen nästan identiska med genitalierna hos Y. padellus, Y. malinellus och Y. cagnagellus. Dock är framkanten på hanens genitalklaffar svagt konvex på mitten och därefter tydligt konkav ut mot spetsen. Saccus är klubbformig och grövre än hos Y. evonymellus men liksom hos denna art med en tydlig midja strax före mitten. Hongenitalierna är identiska med dem hos Y. padellus, Y. malinellus och Y. cagnagellus. Honans äggläggningspapiller saknar de småtaggiga fält som finns hos Y. evonymellus.
Länsvis förekomst och status för molnspinnmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
I Sverige är molnspinnmal en sällsynt art som först påträffades i ett exemplar år 1959 på Kullaberg i nordvästra Skåne. På Kullaberg har den aldrig återfunnits, men år 1994 upptäcktes den vid Byxelkrok på norra Öland. Där har arten hållit sig kvar sedan dess, och den har dessutom påträffats på några platser längre söderut på ön. Åren 2009–2010 gjordes enstaka fynd i Skåne, Blekinge, Halland och Västergötland. I Danmark är den funnen lokalt i de östliga provinserna, och på Jylland har den bara rapporterats från den östligaste delen. I Norge saknas arten, men i Finland har den iakttagits i Helsingforsområdet. I övrigt finns den i Mellan- och Sydeuropa österut till Turkiet.
Fram till 1981 hade arten endast påträffats vid två tillfällen på två platser i Skåne dels på Kullen 8 juli 1959, dels väster om Trelleborg 28 juli 1981. Det är möjligt att fjärilarna verkligen hade kläckts på fyndplatserna. Värdväxten finns där och arten är mer eller mindre sällsynt även utanför landets gränser, vilket gör tillfällig invandring mindre trolig. Den 6 augusti 1994 påträffades arten i Byxelkrok på norra Öland på en typisk lokal med mycket benved. Den har därefter visat sig ha några små populationer i trakten. På Öland har arten påträffats nästan över hela ön under 00-talet, ibland enstaka, ibland i större antal vilket antyder fasta förekomster. Under 2010 påträffades den i Halland och Västergötland, så uppenbarligen sprider sig arten norrut i västra Sverige. Den rapporterades också från sydligaste Skåne detta år.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljYponomeutoidea
-
FamiljYponomeutidae - spinnmalar
-
UnderfamiljYponomeutinae
-
SläkteYponomeuta
-
ArtYponomeuta irrorellus(Hübner, 1796) - molnspinnmalSynonymerYponomeuta irrorella (Hübner, 1796)molnfläckig spinnmalTinea irrorella Hübner, 1796
Molnspinnmal förekommer i hagmarker och andra halvöppna miljöer med benved, framför allt mindre träd. Fjärilen flyger från början av juli till slutet av augusti. Äggen läggs på kvistar av benved Euonymus europaeus. Till skillnad från benvedsspinnmal Y. cagnagellus läggs äggen vanligtvis i små grupper. Larverna spinner en mindre väv, och de kan enligt vissa litteraturuppgifter också finnas i väven hos larver av Y. cagnagellus (Hannemann 1977). I slutstadiet lever larverna antingen ensamma eller några få tillsammans. Puppan har en ljusgul bakkropp och är i övrigt svartbrun. Den ligger i en ganska glest spunnen kokong och är därför väl synlig. Kokongen är ofta placerad i väven, men den kan också finnas under ett benvedsblad eller på någon växt i närheten.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
- Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Etymologi: irrorellus = den lilla daggsbetänkta; irroro (lat.) = [dagg]bestänka; framvingen med sina svarta punkter ansågs av Hübner vara ”daggbestänkt”; diminutivsuffixet -ellus (lat.).
Uttal: [(H)yponomévta iroréllus]
Benander, P. 1960. Kullabergs småfjärilar. – Kullabergs Natur 3: 42.
Hannemann, H.J. 1977. Federmotten, Gespinstmotten, Echte Motten. – Die Tierwelt Deutschlands 63: 141.
Kuijten, P.J. & Herrebout, W.M. 1977. Nogmals Yponomeuta irrorellus. – Ent. Berichten 37: 70.
Svensson, I. 2010. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2009. – Ent. Tidskr. 131: 17–27.
Svensson, I. 2011. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2010. – Ent. Tidskr. 132: in press.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av:
Bengt Å. Bengtsson 2011.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljYponomeutoidea
-
FamiljYponomeutidae - spinnmalar
-
UnderfamiljYponomeutinae
-
SläkteYponomeuta
-
ArtYponomeuta irrorellus, (Hübner, 1796) - molnspinnmalSynonymerYponomeuta irrorella (Hübner, 1796)molnfläckig spinnmalTinea irrorella Hübner, 1796
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av:
Bengt Å. Bengtsson 2011.