Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  motfläckspalpmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Syncopacma sangiella
Motfläckspalpmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Medelstor mörk stävmal där framvingarna är glänsande svarta med ett lätt purpurskimmer. Två vita motstående fläckar finns 4/5 ut på vingen, vidare finns några spridda vita fjäll vid diskpunkterna mitt på vingen. Bakvingarna är brungrå. På nykläckta individ är antennerna tydligt cilierade, på slitna djur blir antennerna mera jämnt grå. Störst förväxlingsrisk finns med getväpplingpalpmal Aproaerema anthyllidella som bland annat lever på käringtand och förekommer på liknande lokaler. Den arten har dock ett vingspann på endast 10-12 mm och verkar i hela sin uppenbarelse som ett mycket mindre och nättare djur. Den har även en framträdande liten vit punkt 2/5 in i den centrala delen av framvingen. Antennerna är till skillnad från motfläckpalpmalen enfärgat mörka. Beläggexemplar bör dock insamlas på nya lokaler för att försäkra sig om rätt identifiering, i synnerhet på slitna djur och individ som tangerar de båda arternas gemensamma storleksspann. I vissa tveksamma fall bör genitalierna studeras. Arten finns avbildad i Emmet (2002) och Elsner et al. (1999). Vingspann 11-15 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för motfläckspalpmal Observationer i  Sverige för motfläckspalpmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En föga känd och sällan sedd art som rapporterats från några spridda platser i mellansverige. Som ny för Sverige anmäldes arten från Älvkarleby i Uppland 1948. Leg. W.Brandt. Därefter påträffades arten i Uppland (Lidingö, Käppala 1949, leg. S. Faugert). Södermanland (Vendelsö 1966, 1968 samt 1971, leg. E. Johnsson). Fynd finns därefter uppgivna från Öland, Gotland, Uppland och Dalarna. Fynden från en övergiven grustäkt i Vika söder om Falun härrör sig från 1981 och 1985, arten har inte eftersökts på lokalen sedan dess. På Öland påträffades en individ av arten 1992. Senaste fyndet i landet är ett exemplar som insamlades vid Närs hamn på Gotland 2007. Under de senaste decennierna är det dock endast vid Marma skjutfält i norra Uppland som man med säkerhet kan påvisa att arten har haft en stadigvarande population. I de nordiska grannländerna är arten funnen lokalt i Norge och Finland samt är i övrigt spridd genom Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Motfläckpalpmalen har totalt hittats i fem län, men nyare fynd föreligger endast från Uppsala och Kopparbergs län. På Dala-lokalen sågs arten senast 1985 och nuvarande status är osäker, det gamla sandtaget i den norra delen är helt igenväxt. Arten lever på en typ av torra, rika blomsterängar med kärringtand (Lotus corniculatus). Möjligen kan arten vara förbisedd pga sitt fördolda levnadssätt, men antalet tillgängliga biotoper minskar hela tiden. Igenplantering av sandtag är också till skada för denna kategori av torrmarksarter. På Marma skjutfält, där vi i dag har den enda säkra förekomsten av arten, beräknades den öppna ljung- och sandmarken 1951 till hela 157 ha. Vid fältkontroller 2001 kvarstod endast 2 ha som helt öppen hed. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-7). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24500 (1344-37200) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-28) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Larven lever i juni monofagt i små bladnystan av käringtand Lotus corniculatus på platser med varmt lokalklimat, såsom nerlagda grustag och militära skjutfält. Fjärilen flyger i juli och fångas mestadels enstaka genom skraphåvning av vegetationen på kvällen och kommer även fram till UV-ljus. Man bör se upp med larver i bladnystan på käringtand, då flera arter har samma levnadssätt. Kläckningar krävs därför för att försäkra sig om rätt artbestämning.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· käringtand
· käringtand
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Syncopacma, Art Syncopacma sangiella (Stainton, 1863) - motfläckspalpmal Synonymer motfläckpalpmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Motfläckpalpmalen har totalt hittats i fem län, men nyare fynd föreligger endast från Uppsala och Kopparbergs län. På Dala-lokalen sågs arten senast 1985 och nuvarande status är osäker, det gamla sandtaget i den norra delen är helt igenväxt. Arten lever på en typ av torra, rika blomsterängar med kärringtand (Lotus corniculatus). Möjligen kan arten vara förbisedd pga sitt fördolda levnadssätt, men antalet tillgängliga biotoper minskar hela tiden. Igenplantering av sandtag är också till skada för denna kategori av torrmarksarter. På Marma skjutfält, där vi i dag har den enda säkra förekomsten av arten, beräknades den öppna ljung- och sandmarken 1951 till hela 157 ha. Vid fältkontroller 2001 kvarstod endast 2 ha som helt öppen hed. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-7). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24500 (1344-37200) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-28) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Medelstor mörk stävmal där framvingarna är glänsande svarta med ett lätt purpurskimmer. Två vita motstående fläckar finns 4/5 ut på vingen, vidare finns några spridda vita fjäll vid diskpunkterna mitt på vingen. Bakvingarna är brungrå. På nykläckta individ är antennerna tydligt cilierade, på slitna djur blir antennerna mera jämnt grå. Störst förväxlingsrisk finns med getväpplingpalpmal Aproaerema anthyllidella som bland annat lever på käringtand och förekommer på liknande lokaler. Den arten har dock ett vingspann på endast 10-12 mm och verkar i hela sin uppenbarelse som ett mycket mindre och nättare djur. Den har även en framträdande liten vit punkt 2/5 in i den centrala delen av framvingen. Antennerna är till skillnad från motfläckpalpmalen enfärgat mörka. Beläggexemplar bör dock insamlas på nya lokaler för att försäkra sig om rätt identifiering, i synnerhet på slitna djur och individ som tangerar de båda arternas gemensamma storleksspann. I vissa tveksamma fall bör genitalierna studeras. Arten finns avbildad i Emmet (2002) och Elsner et al. (1999). Vingspann 11-15 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för motfläckspalpmal

Länsvis förekomst och status för motfläckspalpmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för motfläckspalpmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En föga känd och sällan sedd art som rapporterats från några spridda platser i mellansverige. Som ny för Sverige anmäldes arten från Älvkarleby i Uppland 1948. Leg. W.Brandt. Därefter påträffades arten i Uppland (Lidingö, Käppala 1949, leg. S. Faugert). Södermanland (Vendelsö 1966, 1968 samt 1971, leg. E. Johnsson). Fynd finns därefter uppgivna från Öland, Gotland, Uppland och Dalarna. Fynden från en övergiven grustäkt i Vika söder om Falun härrör sig från 1981 och 1985, arten har inte eftersökts på lokalen sedan dess. På Öland påträffades en individ av arten 1992. Senaste fyndet i landet är ett exemplar som insamlades vid Närs hamn på Gotland 2007. Under de senaste decennierna är det dock endast vid Marma skjutfält i norra Uppland som man med säkerhet kan påvisa att arten har haft en stadigvarande population. I de nordiska grannländerna är arten funnen lokalt i Norge och Finland samt är i övrigt spridd genom Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Syncopacma  
  • Art
    Syncopacma sangiella(Stainton, 1863) - motfläckspalpmal
    Synonymer
    motfläckpalpmal

Larven lever i juni monofagt i små bladnystan av käringtand Lotus corniculatus på platser med varmt lokalklimat, såsom nerlagda grustag och militära skjutfält. Fjärilen flyger i juli och fångas mestadels enstaka genom skraphåvning av vegetationen på kvällen och kommer även fram till UV-ljus. Man bör se upp med larver i bladnystan på käringtand, då flera arter har samma levnadssätt. Kläckningar krävs därför för att försäkra sig om rätt artbestämning.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· käringtand - Lotus corniculatus (Viktig)
Skogsplantering och annan restaurering av nedlagda grustag, samt nedläggning av militär verksamhet på skjutfält kan snabbt utplåna lokala populationer. Likaså utgör intensiv uppstädning av ruderatmarker, hårdgörning av grusiga ytor samt jordpåfyllning och grässådd i grusiga vägmiljöer en drastisk minskning av lämpliga livsmiljöer för denna kategori av torrmarkslevande insekter som motfläckpalpmal tillhör.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Avstå från konventionella restaureringsåtgärder i nedlagda grustag. Eventuellt kan utglesning av träd och buskar behövas efter hand för att undvika igenväxning. En återkommande markstörning är viktig då grusiga och sandiga marker snabbt kan försämras genom igenväxning och känsliga örter snabbt konkureras ut av högväxt vegetation eller mossor. Extensiva naturvårdsbränningar kan användas för att skapa nya successionsfaser och skapa varma öppna markblottor, vilket bl.a. gynnar ärtväxter och värmekrävande insekter. Lokalen vid Marma skjutfält är upptagen som ett Natura-2000 område och en skötselplan har nu framarbetats för att bl.a. gynna sandmarkslevande arter.

Anonym, 1953. Föreningsmeddelanden. Ent. Tidskr. 74: 164-168.

Elsner, G., Huemer, P. & Tokar, Z. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechidae) Mitteleuropas. Bratislava, Slovakien.

Heckford, R.J. 2002. In Emmet, A.M. & Langmaid, J.R. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Vol. 4 (Part 2). Colchester, England.

Svensson, I. 1985. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984. Ent. Tidskr. 106: 71-82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Olov Björklund 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Syncopacma  
  • Art
    Syncopacma sangiella, (Stainton, 1863) - motfläckspalpmal
    Synonymer
    motfläckpalpmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Olov Björklund 2011. © ArtDatabanken