Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mullvadssyrsa

Organismgrupp Hopprätvingar Gryllotalpa gryllotalpa
Mullvadssyrsa Hopprätvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En brun, mycket stor (35–50 mm) och omisskännlig insekt. Frambenen är stora och tillplattade. De används som grävredskap, medan de övriga benen är påfallande korta. Halsskölden är stor och ger insekten ett kräftlikt utseende (den kallas ibland ”jordkräfta”). Den har långa vingar och kan flyga.
Utbredning
Länsvis förekomst för mullvadssyrsa Observationer i  Sverige för mullvadssyrsa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har mullvadssyrsan har rapporterats från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Västergötland och Öland. Flera fynd är gjorda i området kring Kristinstad och österut mot Sölvesborg fram till och med slutet på 60-talet. Även om artens nuvarande utbredning är dåligt känd är det uppenbart att den inte finns kvar på särskilt många platser i landet. Den har på senare tid rapporterats från Stensjö by i Oskarshamnstrakten i Småland (1977, Mats Rydgård, opubl.), Ivö i Skåne, Tromtöhalvön i Blekinge och mittlandsskogen på Öland. Den förekommer även på flera platser på de danska öarna men saknas i Finland och Norge. I övrigt är mullvadsyrsan över stora delar av Europa, Nordafrika och Asien. På flera platser har arten betraktats som skadedjur i växthus och drivbänkar. I Storbritanien var den vanligt förekommande fram till 1700-talet, då man vidtog omfattande dräneringar av våtmarker som förstörde livsbetingelserna för arten. Under 1900-talet har mullvadssyrsans utbredningsområde minskat ytterliggare i Storbritanien till följd av bebyggelse och förändringar i jordbruket. I dag betraktas arten som akut hotat i England och utdöd på Irland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever i anslutning till våtmarker där den gräver gångar i marken. Den förekommer numera enbart i landets sydöstra del. På kontinenten är arten vanlig och välspridd. Arten har tidigare minskat i Sverige men minskningen har under den senaste tioårsperioden planat ut. Antalet lokalområden i landet skattas till 16 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17000 (15000-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 70 (60-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Mullvadssyrsan lever på fuktiga platser med lättare jordar, såsom strandängar vid sjöar, dammar, åar och kärr. Arten har ofta påträffats i klart människopåverkade miljöer, t. ex. grustag, trädgårdar och parker med intensiv bevattning eller i växthus och drivbänkar. Den lever framförallt på insektslarver och mask som den finner nere i marken. Större delen av tiden tillbringas i egenhändigt grävda gångsystem i marken. Nattetid kan djuren komma upp till markytan och båda könen har flygförmåga. Honan vårdar sina ägg i speciella kamrar nere i marken. Parning och äggläggning sker framför allt under andra hälften av maj. Äggen kläcks efter 2–4 veckor. Arten har upp till 10 nymfstadier och det tar två år innan djuren blir vuxna. Nymferna måste följdaktligen övervintra två gånger.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Orthoptera (hopprätvingar), Familj Gryllotalpidae (mullvadssyrsor), Släkte Gryllotalpa, Art Gryllotalpa gryllotalpa (Linnaeus, 1758) - mullvadssyrsa Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever i anslutning till våtmarker där den gräver gångar i marken. Den förekommer numera enbart i landets sydöstra del. På kontinenten är arten vanlig och välspridd. Arten har tidigare minskat i Sverige men minskningen har under den senaste tioårsperioden planat ut. Antalet lokalområden i landet skattas till 16 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17000 (15000-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 70 (60-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
En brun, mycket stor (35–50 mm) och omisskännlig insekt. Frambenen är stora och tillplattade. De används som grävredskap, medan de övriga benen är påfallande korta. Halsskölden är stor och ger insekten ett kräftlikt utseende (den kallas ibland ”jordkräfta”). Den har långa vingar och kan flyga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mullvadssyrsa

Länsvis förekomst och status för mullvadssyrsa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mullvadssyrsa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har mullvadssyrsan har rapporterats från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Västergötland och Öland. Flera fynd är gjorda i området kring Kristinstad och österut mot Sölvesborg fram till och med slutet på 60-talet. Även om artens nuvarande utbredning är dåligt känd är det uppenbart att den inte finns kvar på särskilt många platser i landet. Den har på senare tid rapporterats från Stensjö by i Oskarshamnstrakten i Småland (1977, Mats Rydgård, opubl.), Ivö i Skåne, Tromtöhalvön i Blekinge och mittlandsskogen på Öland. Den förekommer även på flera platser på de danska öarna men saknas i Finland och Norge. I övrigt är mullvadsyrsan över stora delar av Europa, Nordafrika och Asien. På flera platser har arten betraktats som skadedjur i växthus och drivbänkar. I Storbritanien var den vanligt förekommande fram till 1700-talet, då man vidtog omfattande dräneringar av våtmarker som förstörde livsbetingelserna för arten. Under 1900-talet har mullvadssyrsans utbredningsområde minskat ytterliggare i Storbritanien till följd av bebyggelse och förändringar i jordbruket. I dag betraktas arten som akut hotat i England och utdöd på Irland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Orthoptera - hopprätvingar 
  • Underordning
    Ensifera - långhornsrätvingar 
  • Familj
    Gryllotalpidae - mullvadssyrsor 
  • Släkte
    Gryllotalpa  
  • Art
    Gryllotalpa gryllotalpa(Linnaeus, 1758) - mullvadssyrsa

Mullvadssyrsan lever på fuktiga platser med lättare jordar, såsom strandängar vid sjöar, dammar, åar och kärr. Arten har ofta påträffats i klart människopåverkade miljöer, t. ex. grustag, trädgårdar och parker med intensiv bevattning eller i växthus och drivbänkar. Den lever framförallt på insektslarver och mask som den finner nere i marken. Större delen av tiden tillbringas i egenhändigt grävda gångsystem i marken. Nattetid kan djuren komma upp till markytan och båda könen har flygförmåga. Honan vårdar sina ägg i speciella kamrar nere i marken. Parning och äggläggning sker framför allt under andra hälften av maj. Äggen kläcks efter 2–4 veckor. Arten har upp till 10 nymfstadier och det tar två år innan djuren blir vuxna. Nymferna måste följdaktligen övervintra två gånger.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Sötvattensstrand, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Har betydelse)
Det svenska klimatet med långa och relativt stränga vintrar är troligen mycket ogynnsamt för arten. Utdikning och beskogning av fuktängar samt bebyggelse är andra hotorsaker.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss positiv effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Kunskaperna om dagens utbredning och status bör förbättras. Vidare bör hotbilden för de kvarvarande populationerna klarläggas i detalj.

Berglund, B. 1995. Sällsynta hopprätvingar i Blekinge. Blekinges Natur: 91–109.

Holst, K. 1970. Kakerlakker, Grœshopper, Ørentviste. Danmarks fauna 79: 183–184.

Holst, K. 1986. The Saltatoria (Bush-crickets, crickets and grasshoppers) of Northern Europe. Fauna Ent. Scand. 16: 108–110.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Oskar Kindvall 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Orthoptera - hopprätvingar 
  • Underordning
    Ensifera - långhornsrätvingar 
  • Familj
    Gryllotalpidae - mullvadssyrsor 
  • Släkte
    Gryllotalpa  
  • Art
    Gryllotalpa gryllotalpa, (Linnaeus, 1758) - mullvadssyrsa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Oskar Kindvall 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.