Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nålbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus scissus
Nålbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nålbjörnbär är lågvuxet och risartat. Årsskotten har många små, gula taggar och påfallande små, 5–7-delade, även på ovansidan rikligt håriga blad. Foderbladen är gröna, kronbladen är små och vita samt ståndarna är kortare än stiftsamlingen.
Utbredning
Länsvis förekomst för nålbjörnbär Observationer i  Sverige för nålbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nålbjörnbär förekommer i Sverige i norra Skåne, östra Blekinge, södra Småland, Halland och södra Västergötland. Arten är även uppgiven från Bohuslän, samt inkommen med timmer i Småland (Oskarshamn) och Värmland. Utbredningen i övrigt omfattar sydöstra och sydvästra Norge, Danmark, Brittiska öarna, Frankrike, Benelux, Tyskland, Polen, Tjeckien och Vitryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ett relativt småvuxet äkta björbär som främst förekommer i Skåne och Halland, men även med enstaka lokaler i Blekinge, Småland och Västergötland. Arten har en hög andel (ca 50%) av sin population inom Sveriges gränser och betraktas därmed som en svensk ansvarsart. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-125). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v); D1).
Ekologi
Nålbjörnbär växer i betesmarker samt ofta i bryn och diken utmed skogsbilvägar och järnvägar. Arten förekommer huvudsakligen i inlandet och i regel på urlakade jordar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus scissus W. C. R. Watson - nålbjörnbär Synonymer Rubus ochracanthus H. E. Weber & Sennikov, Nåltaggiga skogsbjörnbär

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ett relativt småvuxet äkta björbär som främst förekommer i Skåne och Halland, men även med enstaka lokaler i Blekinge, Småland och Västergötland. Arten har en hög andel (ca 50%) av sin population inom Sveriges gränser och betraktas därmed som en svensk ansvarsart. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-125). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v); D1).
Nålbjörnbär är lågvuxet och risartat. Årsskotten har många små, gula taggar och påfallande små, 5–7-delade, även på ovansidan rikligt håriga blad. Foderbladen är gröna, kronbladen är små och vita samt ståndarna är kortare än stiftsamlingen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nålbjörnbär

Länsvis förekomst och status för nålbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nålbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nålbjörnbär förekommer i Sverige i norra Skåne, östra Blekinge, södra Småland, Halland och södra Västergötland. Arten är även uppgiven från Bohuslän, samt inkommen med timmer i Småland (Oskarshamn) och Värmland. Utbredningen i övrigt omfattar sydöstra och sydvästra Norge, Danmark, Brittiska öarna, Frankrike, Benelux, Tyskland, Polen, Tjeckien och Vitryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus scissusW. C. R. Watson - nålbjörnbär
    Synonymer
    Rubus ochracanthus H. E. Weber & Sennikov
    Nåltaggiga skogsbjörnbär

Nålbjörnbär växer i betesmarker samt ofta i bryn och diken utmed skogsbilvägar och järnvägar. Arten förekommer huvudsakligen i inlandet och i regel på urlakade jordar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Nålbjörnbär hotas av igenväxning och igenplantering på sina förekomster i naturbetesmarker. Arten förefaller dock ha relativt goda utsikter att överleva utmed skogsbilvägar.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Några rika förekomster av nålbjörnbär bör skyddas.
Utländska namn – NO: Rukkebjønnbær.

Ahlfvengren, F. E. 1924. Hallands Växter. Förteckning över fanerogamer och kärlkryptogamer. Helsingborg Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fries, H. 1971. Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar. 2 uppl. Uddevalla.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Holmgren, B. 1942. Blekinges Flora. Karlshamn Kraft, T. 1994. Nålbjörnbär Rubus scissus ny art för Västergötland. Calluna 11 (1): 8–9.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Lid, J. & Lid, D. T. 1994. Norsk flora. 6 uppl. Oslo.

Ljungstrand, E. 1995. Ingen rädder för björnbären ... Vrivrånge 4: 15–22.

Oredsson, A. 1965. Floran i Stoby socken. Bot. Not. 118: 361–372.

Oredsson, A. 1966. Floran i V. Torups och Finja socknar. Bot. Not. 119: 297–312.

Oredsson, A. 1969. Drawings of Scandinavian Plants 17–20. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Not. 122: 1–8.

Oredsson, A. 1973. Frequency Mapping of Blackberry Species (Rubus L. Subgen. Rubus) in Sweden. I. Method and Preliminary Results. Bot. Not. 126: 37–68.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske Brombær (Rubus sect. Rubus, sect. Corylifolii og sect. Caesii). AAU Reports 21.

Weber, H. E. 1972. Die Gattung Rubus L. (Rosaceae) im nordwestlichen Europa vom Nordwestdeutschen Tiefland bis Skandinavien mit besonderer Berücksichtigung Schleswig-Holsteins. Phanerogamarum Monographix Tomus VII. Weimarck, H. 1963. Skånes Flora. Malmö.

Weimarck, H. & Weimarck, G. 1985. Atlas över Skånes flora. Lund.

Widgren, Å. 2005. Häljarums naturreservat - ett grustag med rara växter. Svensk Bot. Tidskr. 99: 265–268.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus scissus, W. C. R. Watson - nålbjörnbär
    Synonymer
    Rubus ochracanthus H. E. Weber & Sennikov
    Nåltaggiga skogsbjörnbär
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2007.