Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nabbmaskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum prionum
Nabbmaskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nabbmaskros hör möjligen till gruppen ängsmaskrosor, Taraxacum sect. Hamata, men har också likheter med representanter ur gruppen kärrmaskrosor, sect. Celtica. Sektionstillhörigheten får idag betraktas som oklar. Växten blir cirka 25-35 cm hög. Bladen är till formen lansettlika, fasta, dystert mörkgröna, rätt håriga, med purpurfärgad nerv och något vingade, röda skaft. Nerven är som oss övriga ängsmaskrosor strimmig i rött och grönt. Sidoloberna är tättsittande, korta, triangulära eller oftare kloböjda med rak eller konvex underkant, ändloben liten och ofta försedd med en utdragen nabb- eller tappliknande spets. Tänder finns ofta på både ovan- och underkanten på sidoflikarna. De yttre holkfjällen är rakt utstående, ovan vitdaggiga, 11-13 x 4-5 mm, tydligt hinnkantade och undertill mörkt grågröna. Förökningen sker med frön bildade på vegetativt sätt, s.k. apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetiskt lika.
Utbredning
Länsvis förekomst för nabbmaskros Observationer i  Sverige för nabbmaskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nabbmaskrosen upptäcktes i Sverige först 2005, då den påträffades på två närbelägna lokaler i Lammhult norr om Växjö i Småland. Några år senare samlades den i Rottne stationsområde bara någon mil sydost om Lammhult. Att de tre lokalerna ligger så nära kan knappast bero på att den eftersökts just där, utan snarare att det kan ha skett en intern spridning från en ursprungslokal. Om de båda järnvägslokalerna är sekundära eller ej är okänt. I vilket fall som helst har arten ett typiskt utseende och har aldrig samlats utanför detta område, vilket visar att den är mycket sällsynt. Man kan dock inte utesluta att arten har ett mörkertal, varför det är omöjligt att avgöra dess exakta status.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Nabbmaskros, i sektionen kärrmaskrosor, är under 2000-talet funnen på tre lokaler i Sverige, samtliga i Småland. Lokalerna ligger ganska nära varandra och arten växer här i gräsmattor. Arten kan mycket väl finnas i naturliga gräsmarker i trakten - något som inte har undersökts. Mörkertalet är svårt att bedöma. Arten har ett mycket speciellt utseende och kan knappast ha förbisetts på grund av detta. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (5-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (40-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Växer i torr gräsmark och i gräsmattor och tycks inte i Småland vara beroende av naturliga gräsmarker. I Storbritannien anges arten var möjligen införd. I Nordtyskland uppges arten växa på såväl ängar som kulturmark. Artens förekomst i torra gräsmattor i urban miljö skulle kunna tyda på att den i Småland uppträder som gräsfröinkomling, men arten kan också vara spridd till gräsmattor från mer naturliga ståndorter. Växten är känslig för igenväxning och kvävegödsling. En viss störning, t.ex. genom tramp, är gynnsam för etablering av nya individer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum prionum Hagend., Soest & Zevenb. - nabbmaskros Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Nabbmaskros, i sektionen kärrmaskrosor, är under 2000-talet funnen på tre lokaler i Sverige, samtliga i Småland. Lokalerna ligger ganska nära varandra och arten växer här i gräsmattor. Arten kan mycket väl finnas i naturliga gräsmarker i trakten - något som inte har undersökts. Mörkertalet är svårt att bedöma. Arten har ett mycket speciellt utseende och kan knappast ha förbisetts på grund av detta. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (5-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (40-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Nabbmaskros hör möjligen till gruppen ängsmaskrosor, Taraxacum sect. Hamata, men har också likheter med representanter ur gruppen kärrmaskrosor, sect. Celtica. Sektionstillhörigheten får idag betraktas som oklar. Växten blir cirka 25-35 cm hög. Bladen är till formen lansettlika, fasta, dystert mörkgröna, rätt håriga, med purpurfärgad nerv och något vingade, röda skaft. Nerven är som oss övriga ängsmaskrosor strimmig i rött och grönt. Sidoloberna är tättsittande, korta, triangulära eller oftare kloböjda med rak eller konvex underkant, ändloben liten och ofta försedd med en utdragen nabb- eller tappliknande spets. Tänder finns ofta på både ovan- och underkanten på sidoflikarna. De yttre holkfjällen är rakt utstående, ovan vitdaggiga, 11-13 x 4-5 mm, tydligt hinnkantade och undertill mörkt grågröna. Förökningen sker med frön bildade på vegetativt sätt, s.k. apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetiskt lika.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nabbmaskros

Länsvis förekomst och status för nabbmaskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nabbmaskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nabbmaskrosen upptäcktes i Sverige först 2005, då den påträffades på två närbelägna lokaler i Lammhult norr om Växjö i Småland. Några år senare samlades den i Rottne stationsområde bara någon mil sydost om Lammhult. Att de tre lokalerna ligger så nära kan knappast bero på att den eftersökts just där, utan snarare att det kan ha skett en intern spridning från en ursprungslokal. Om de båda järnvägslokalerna är sekundära eller ej är okänt. I vilket fall som helst har arten ett typiskt utseende och har aldrig samlats utanför detta område, vilket visar att den är mycket sällsynt. Man kan dock inte utesluta att arten har ett mörkertal, varför det är omöjligt att avgöra dess exakta status.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Celtica - kärrmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum prionumHagend., Soest & Zevenb. - nabbmaskros

Växer i torr gräsmark och i gräsmattor och tycks inte i Småland vara beroende av naturliga gräsmarker. I Storbritannien anges arten var möjligen införd. I Nordtyskland uppges arten växa på såväl ängar som kulturmark. Artens förekomst i torra gräsmattor i urban miljö skulle kunna tyda på att den i Småland uppträder som gräsfröinkomling, men arten kan också vara spridd till gräsmattor från mer naturliga ståndorter. Växten är känslig för igenväxning och kvävegödsling. En viss störning, t.ex. genom tramp, är gynnsam för etablering av nya individer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Växten är mycket sällsynt och de få lokaler som anträffats i landet finns i urbana miljöer, där den kan hotas av besprutning, uppgrävning eller omläggning av gräsmattor. Slumpfaktorer, t.ex. tillfälliga deponier av byggnadsmaterial eller jord, kan slå ut hela eller delar av populationen.
Dess lokaler bör identifieras och markägaren informeras för att ge förutsättningar för arten att leva vidare. Gräsmarkerna bör återinventeras för att fastställa aktuell status. Växtplatserna bör skötas med hänsyn till växtens ekologiska krav, t.ex. genom att förhindra igenväxning av buskar och gräs. Arten bör hållas under uppsikt och övervakas av Floraväktarna.

Dudman, A. A. & Richards, A. J. 1997: Dandelions of Great Britain and Ireland. BSBI

Handbook No 9. Botanical Society oft he British Isles. London.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007: Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Hagendijk, A., van Soest, J.L. & Zevenbergen, H. 1972: Neue Taraxacum-arten der

Niederlande. Acta Bot. Neerl. 21 (5): 491-511.

Kallen, H. W. & C., Sackwitz, P. & Øllgaard, H. 2003: Die Gattung Taraxacum Wiggers

Asteraceae) in Norddeutchland, 1 teil: Die Sektionen Naevosa, Celtica, Erythrosperma und

Obliqua. Botanischer Rundbrief für Mecklenburg-Vorpommern 37 (5-86).

ISSN 1432-5853.

Øllgaard, H.2009: [http://www.fugleognatur.dk/gallery.asp?mode=ShowLarge&ID=61103]

BILD

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-22

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Celtica - kärrmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum prionum, Hagend., Soest & Zevenb. - nabbmaskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-22