Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  naggbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus lamprocaulos
Naggbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Naggbjörnbär har mycket fint naggade bladkanter, vilket tillsammans med de rikligt glandelhåriga skotten gör arten relativt lätt igenkännlig. Krypbjörnbär (sect. Corylifolii) skiljer sig från äkta björnbär (sect. Rubus) bland annat genom kortare skaft på småbladen, de nedre 0–2 mm mot 2–6 mm, de övre sidobladen 3–10 mm (mot 12–25 mm); småbladen överlappar oftast (mot sällan överlappande); frukt matt (mot frukt blank); stipler lansettlika (mot stipler lineära).
Utbredning
Länsvis förekomst för naggbjörnbär Observationer i  Sverige för naggbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förkommer i Sverige nästan blott i trakten av Kungälv i södra Bohuslän, men ett fåtal äldre förekomster i norra Halland och Göteborgstrakten är också kända. I nutiden är den anträffad på ett 50-tal lokaler på Hisingen och väster om Kungälv. Artens övriga utbredning omfattar stora delar av Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Ett krypbjörnbär som endast förekommer i Bohuslän i Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (440-600) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (152-250) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Naggbjörnbär växer ofta utmed vägkanter och i andra bryn och förefaller tåla åtminstone halvskugga, men på mörkare lokaler förmår arten ofta inte blomma.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus lamprocaulos G. Braun - naggbjörnbär Synonymer Rubus serrulatus Lindeb., Rubus aequiserrulatus H. E. Weber

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Ett krypbjörnbär som endast förekommer i Bohuslän i Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (440-600) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (152-250) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Naggbjörnbär har mycket fint naggade bladkanter, vilket tillsammans med de rikligt glandelhåriga skotten gör arten relativt lätt igenkännlig. Krypbjörnbär (sect. Corylifolii) skiljer sig från äkta björnbär (sect. Rubus) bland annat genom kortare skaft på småbladen, de nedre 0–2 mm mot 2–6 mm, de övre sidobladen 3–10 mm (mot 12–25 mm); småbladen överlappar oftast (mot sällan överlappande); frukt matt (mot frukt blank); stipler lansettlika (mot stipler lineära).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för naggbjörnbär

Länsvis förekomst och status för naggbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för naggbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förkommer i Sverige nästan blott i trakten av Kungälv i södra Bohuslän, men ett fåtal äldre förekomster i norra Halland och Göteborgstrakten är också kända. I nutiden är den anträffad på ett 50-tal lokaler på Hisingen och väster om Kungälv. Artens övriga utbredning omfattar stora delar av Mellaneuropa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus lamprocaulosG. Braun - naggbjörnbär
    Synonymer
    Rubus serrulatus Lindeb.
    Rubus aequiserrulatus H. E. Weber

Naggbjörnbär växer ofta utmed vägkanter och i andra bryn och förefaller tåla åtminstone halvskugga, men på mörkare lokaler förmår arten ofta inte blomma.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Igenväxning av tidigare öppna marker hotar artens förekomster, liksom dikesrensning.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att hävden bibehålls på de hävdade lokalerna med naggbjörnbär. Arten bör övervakas av floraväktare och hotbilden bör klarläggas.
Arten kallas även för kungälvsbjörnbär på svenska.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). - The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske Brombær (Rubus sect. Rubus, sect. Corylifolii og sect. Caesii). AAU Reports 21.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus lamprocaulos, G. Braun - naggbjörnbär
    Synonymer
    Rubus serrulatus Lindeb.
    Rubus aequiserrulatus H. E. Weber
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.