Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  naveljordstjärna

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Geastrum elegans
Naveljordstjärna Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Naveljordstjärna är en marklevande röksvamp. Den unga fruktkroppen är underjordisk, rundad till brett äggformad, och dess yta är täckt av vidhäftad sand och humus. Den mogna fruktkroppen är ovanjordisk och består av en stjärnlikt uppsprucken del med oftast 5–8 flikar (exoperidiet) och en klotrund till brett äggformad, oskaftad rökboll. Exoperidiet är ofta djupt skålformat och 1,5–3 cm brett. Dess flikar är ofta böjda in under fruktkroppen. Det köttiga skiktet på exoperidiets insida är först vitaktigt men blir sedan brunaktigt, med åldern avflagnande. Rökbollen är 5–10(–15) mm bred och har ett koniskt, veckat, tydligt till diffust avgränsat mynningsområde. Dess vägg är först täckt med ett tunt, beige till gråvitt mjöligt lager av hyfer och kristaller. Detta flagnar snart av och blottar en brungrå till gråbrun, slät yta. Arten är en sensommar- och höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för naveljordstjärna Observationer i  Sverige för naveljordstjärna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är naveljordstjärna sällsynt funnen från Skåne till södra Uppland. Arten är glest spridd på Öland och Gotland. Det finns 30 aktuella lokaler i landet (2005). Arten är knuten till ett exklusivt substrat och väl eftersökt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 60, vilket motsvarar ungefär 120 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 200 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 20 och 30 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning leder till lokalt utdöende. Den är sällsynt i Danmark, funnen två gånger i södra Norge och en gång i Finland (på Åland). I samtliga dessa länder är arten rödlistad. Den är känd från Estland (Ösel) och rapporterad från Litauen. Arten är funnen i flera europeiska länder, men den tycks överallt vara sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare på kalkrik sand i betad torräng, alvarmark och gles kalktallskog. Knuten till en exklusiv miljö och väl eftersökt. Total population är liten, bedöms ha minskat och fortgående minska , huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Exploateringar och utebliven hävd eller störning kan leda till lokalt utdöende. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (600-2400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-120). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (184-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Nedbrytare i torräng, betesmark på kalkhaltig sand eller kalksten och gles kalktallskog (främst fårbetad och gles tallskog på Gotland).Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Geastrales, Familj Geastraceae (jordstjärnor), Släkte Geastrum, Art Geastrum elegans Vittad. - naveljordstjärna Synonymer Geastrum badium Pers. ss Stanek, Geastrum umbilicatum Fr. ss. auct.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare på kalkrik sand i betad torräng, alvarmark och gles kalktallskog. Knuten till en exklusiv miljö och väl eftersökt. Total population är liten, bedöms ha minskat och fortgående minska , huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Exploateringar och utebliven hävd eller störning kan leda till lokalt utdöende. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (600-2400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-120). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (184-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Naveljordstjärna är en marklevande röksvamp. Den unga fruktkroppen är underjordisk, rundad till brett äggformad, och dess yta är täckt av vidhäftad sand och humus. Den mogna fruktkroppen är ovanjordisk och består av en stjärnlikt uppsprucken del med oftast 5–8 flikar (exoperidiet) och en klotrund till brett äggformad, oskaftad rökboll. Exoperidiet är ofta djupt skålformat och 1,5–3 cm brett. Dess flikar är ofta böjda in under fruktkroppen. Det köttiga skiktet på exoperidiets insida är först vitaktigt men blir sedan brunaktigt, med åldern avflagnande. Rökbollen är 5–10(–15) mm bred och har ett koniskt, veckat, tydligt till diffust avgränsat mynningsområde. Dess vägg är först täckt med ett tunt, beige till gråvitt mjöligt lager av hyfer och kristaller. Detta flagnar snart av och blottar en brungrå till gråbrun, slät yta. Arten är en sensommar- och höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för naveljordstjärna

Länsvis förekomst och status för naveljordstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för naveljordstjärna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är naveljordstjärna sällsynt funnen från Skåne till södra Uppland. Arten är glest spridd på Öland och Gotland. Det finns 30 aktuella lokaler i landet (2005). Arten är knuten till ett exklusivt substrat och väl eftersökt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 60, vilket motsvarar ungefär 120 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 200 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 20 och 30 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning leder till lokalt utdöende. Den är sällsynt i Danmark, funnen två gånger i södra Norge och en gång i Finland (på Åland). I samtliga dessa länder är arten rödlistad. Den är känd från Estland (Ösel) och rapporterad från Litauen. Arten är funnen i flera europeiska länder, men den tycks överallt vara sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum elegansVittad. - naveljordstjärna
    Synonymer
    Geastrum badium Pers. ss Stanek
    Geastrum umbilicatum Fr. ss. auct.

Nedbrytare i torräng, betesmark på kalkhaltig sand eller kalksten och gles kalktallskog (främst fårbetad och gles tallskog på Gotland).Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Naveljordstjärna hotas framför allt av upphörande bete med påföljande igenväxning. Den tål ej ett hög- eller tätvuxet fältskikt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Några lokaler på Gotland är skyddade. Det är här viktigt att behålla betet i lämplig omfattning. Fler lokaler måste skyddas, då arten är hårt trängd på grund av upphörande bete.
Utländska namn – NO: Navletordstjerne, DK: Navle-stjernebold, FI: Napamaatähti.

Dissing, H. & Lange, M. 1961. The genus Geastrum in Denmark. Bot. Tidsskr 57: 1–27.

Järva, L. 1973. Eesti maatähtedest. Species of genus Geastrum in Estonia. Floristilised Märkmed 1: 260–266.

Kristiansen, R. 1982. Geastrum umbilicatum Fr. vår sjeldneste jordstjerne? Agarica 5: 38–39.

Mazelaitis, J. 1982. Lietuvos TSR gasteromicetai. Vilnius.

Sunhede, S. 1974. Studies in Gasteromycetes. 2. Notes on the morphology and intraspecific variation in Geastrum umbilicatum Fr. Bot. Not. 127: 376–391.

Sunhede, S. 1990. Geastraceae (Basidiomycotina); morphology, ecology and systematics with special emphasis on the North Europaean species. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum elegans, Vittad. - naveljordstjärna
    Synonymer
    Geastrum badium Pers. ss Stanek
    Geastrum umbilicatum Fr. ss. auct.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.