Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus septentrionalis
Nordbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nordbjörnbär bildar kraftiga, ofta höga snår. Årsskotten är håriga med många kraftiga taggar och stora 5-delade blad, som är gröna på båda sidorna. Foderbladen är grågröna, kronbladen är vita och frukterna sitter i en tät, druvklaseliknande ställning och är vattniga.
Utbredning
Länsvis förekomst för nordbjörnbär Observationer i  Sverige för nordbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nordbjörnbär förekommer i Sverige inom ett begränsat område på ömse sidor om Åbyfjorden i Bohuslän inom Bro, Tossene, Askum och Smögens socknar. Arten är tillfälligt funnen i Värmland (Karlstad hamn). För övrigt förekommer den i norra Jylland, sydligaste Norge samt i Skottland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Ett äkta björnbär som finns på ganska många lokaler inom ett begränsat område i mellersta Bohuslän. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (700-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 148 (128-160) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (60-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Nordbjörnbär uppträder huvudsakligen i mer eller mindre igenväxta betesmarker, även utmed vägkanter samt sällsynt i skog. Arten är bunden till områden med torrare klimat och mindre urlakad mark.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus septentrionalis W. C. R. Watson - nordbjörnbär Synonymer Rubus confinis Lindeb., Rubus insularis var. confinis (Lindeb.) Gust., Rubus broensis W. C. R. Watson, Rubus umbraticus Lindeb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Ett äkta björnbär som finns på ganska många lokaler inom ett begränsat område i mellersta Bohuslän. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (700-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 148 (128-160) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (60-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Nordbjörnbär bildar kraftiga, ofta höga snår. Årsskotten är håriga med många kraftiga taggar och stora 5-delade blad, som är gröna på båda sidorna. Foderbladen är grågröna, kronbladen är vita och frukterna sitter i en tät, druvklaseliknande ställning och är vattniga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordbjörnbär

Länsvis förekomst och status för nordbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nordbjörnbär förekommer i Sverige inom ett begränsat område på ömse sidor om Åbyfjorden i Bohuslän inom Bro, Tossene, Askum och Smögens socknar. Arten är tillfälligt funnen i Värmland (Karlstad hamn). För övrigt förekommer den i norra Jylland, sydligaste Norge samt i Skottland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus septentrionalisW. C. R. Watson - nordbjörnbär
    Synonymer
    Rubus confinis Lindeb.
    Rubus insularis var. confinis (Lindeb.) Gust.
    Rubus broensis W. C. R. Watson
    Rubus umbraticus Lindeb.

Nordbjörnbär uppträder huvudsakligen i mer eller mindre igenväxta betesmarker, även utmed vägkanter samt sällsynt i skog. Arten är bunden till områden med torrare klimat och mindre urlakad mark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Nordbjörnbär hotas av igenväxning av betesmarker och skogsplantering på tidigare öppna marker.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Några rika förekomster av nordbjörnbär bör skyddas. Arten bör övervakas av foraväktare.
Utländska namn – NO: Lodnebjønnbær.

Ahlfvengren, F. E. 1924. Hallands Växter. Förteckning över fanerogamer och kärlkryptogamer. Helsingborg Bergqvist, S. & Blomgren, E. 1994. Sotenäsets flora. Lund.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Fries, H. 1971. Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar. 2 uppl. Uddevalla.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Lid, J. & Lid, D. T. 1994. Norsk flora. 6 uppl. Oslo.

Ljungstrand, E. 1995. Ingen rädder för björnbären ... Vrivrånge 4: 15–22.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske Brombær (Rubus sect. Rubus, sect. Corylifolii og sect. Caesii). AAU Reports 21.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus septentrionalis, W. C. R. Watson - nordbjörnbär
    Synonymer
    Rubus confinis Lindeb.
    Rubus insularis var. confinis (Lindeb.) Gust.
    Rubus broensis W. C. R. Watson
    Rubus umbraticus Lindeb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2007.