Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tajgabrokvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Phiaris heinrichana
Tajgabrokvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Basfältet och mittfältet på framvingen är svargråbruna liksom vingspetsen. Yttre och inre mellanfälten är vitaktiga med fläckar av gråbruna fjäll i det yttre mellanfältet. Bakvingen är grå. Arten är lätt att förväxla med den allmänt förekommande blåbärsbrokvecklaren Phiaris bipunctana men denna är mindre (vingspann på 14-17 mm) och har vingfransar omväxlande vita och svartgrå i utkanten på framvingen. Hos den nordliga barrskogsbrokvecklaren är framvingens vingfransar gråa och mot bakkanten gråvita. Fjärilarna är avbildade i Razowski (2003) och Svensson (2006). Vingspann: 17-20 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för tajgabrokvecklare Observationer i  Sverige för tajgabrokvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det första svenska exemplaret av arten insamlades på Vällistafjällets sluttning i Jämtland 1944. Där har arten inte återfunnits sedan dess, även om den sannolikt finns kvar. Det dröjde ända till 1976 innan nästa fynd gjordes, denna gång i landets nordligaste del, vid Viikusjärvi och senare också på flera lokaler i Torne lappmark. Därefter har den hittats lokalt i fjällnära barrskog även i Lule- och Pite lappmarker och kan där uppträda i stort antal. Arten förekommer även i Finland, Norge och norra Ryssland samt i Kanada och i USA, Alaska, med en cirkumpolär utbredning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nordlig barrskogsbrokvecklare förekommer relativt sällsynt i nordlig kontinuitetsgranskog, fjällnära skog och på subalpin och lågalpin bärrismark. Den är känd från Jämtland och Torne lappmark men har stora utbredningsluckor däremellan. Förekomstlokalen i Jukkasjärvi är avverkad. Arten kan sannolikt vara förbisedd. Larven anses leva av blåbär. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (10-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 27000 (10000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 1000 (40-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Främst beroende på avverkning av stora arealer naturgranskogar i fjällnära läge. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Nordlig barrskogsbrokvecklares utvecklingsstadier är inte kända. Fjärilen flyger i juli i gammal fjällnära grandominerad barrskog med fältskikt av blåbärsris Vaccinium myrtillus, som antas vara näringsväxten. Den är aktiv särskilt i gryningen då hanarna flyger omkring på jakt efter honor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Phiaris, Art Phiaris heinrichana (McDunnough, 1927) - tajgabrokvecklare Synonymer Olethreutes hyperboreana (Karvonen, 1932), nordlig barrskogsbrokvecklare

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nordlig barrskogsbrokvecklare förekommer relativt sällsynt i nordlig kontinuitetsgranskog, fjällnära skog och på subalpin och lågalpin bärrismark. Den är känd från Jämtland och Torne lappmark men har stora utbredningsluckor däremellan. Förekomstlokalen i Jukkasjärvi är avverkad. Arten kan sannolikt vara förbisedd. Larven anses leva av blåbär. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (10-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 27000 (10000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 1000 (40-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Främst beroende på avverkning av stora arealer naturgranskogar i fjällnära läge. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Basfältet och mittfältet på framvingen är svargråbruna liksom vingspetsen. Yttre och inre mellanfälten är vitaktiga med fläckar av gråbruna fjäll i det yttre mellanfältet. Bakvingen är grå. Arten är lätt att förväxla med den allmänt förekommande blåbärsbrokvecklaren Phiaris bipunctana men denna är mindre (vingspann på 14-17 mm) och har vingfransar omväxlande vita och svartgrå i utkanten på framvingen. Hos den nordliga barrskogsbrokvecklaren är framvingens vingfransar gråa och mot bakkanten gråvita. Fjärilarna är avbildade i Razowski (2003) och Svensson (2006). Vingspann: 17-20 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tajgabrokvecklare

Länsvis förekomst och status för tajgabrokvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tajgabrokvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det första svenska exemplaret av arten insamlades på Vällistafjällets sluttning i Jämtland 1944. Där har arten inte återfunnits sedan dess, även om den sannolikt finns kvar. Det dröjde ända till 1976 innan nästa fynd gjordes, denna gång i landets nordligaste del, vid Viikusjärvi och senare också på flera lokaler i Torne lappmark. Därefter har den hittats lokalt i fjällnära barrskog även i Lule- och Pite lappmarker och kan där uppträda i stort antal. Arten förekommer även i Finland, Norge och norra Ryssland samt i Kanada och i USA, Alaska, med en cirkumpolär utbredning.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Phiaris  
  • Art
    Phiaris heinrichana(McDunnough, 1927) - tajgabrokvecklare
    Synonymer
    Olethreutes hyperboreana (Karvonen, 1932)
    nordlig barrskogsbrokvecklare

Nordlig barrskogsbrokvecklares utvecklingsstadier är inte kända. Fjärilen flyger i juli i gammal fjällnära grandominerad barrskog med fältskikt av blåbärsris Vaccinium myrtillus, som antas vara näringsväxten. Den är aktiv särskilt i gryningen då hanarna flyger omkring på jakt efter honor.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Slutavverkning av fjällnära barrskog. Koncentrationer av renar med ett alltför intensivt bete och nedtrampning, är negativt för arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Fjällnära barrskogsområden bör i möjligaste mån undantas från ytterligare avverkningar. Frågan hur renbetet påverkar insekter behöver studeras mer.

Benander, P. 1950. Vecklarfjärilar, Tortricinae. Svensk Insektfauna, rekv. nr. 39.

Razowski, J. 2003. Tortricidae of Europe. Volume 2. Olethreutinae. Frantisek Slamka

Svensson, I. 1952. Microlepidoptera ur coll. Erik Norstrand. Opusc. ent. 17: 45-47.

Svensson, I. 1977. Anmärkningsvärda fynd av Micolepidoptera i Sverige 1976. Ent. Tidskr. 98: 37-43.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. The Nordic Tortricidae. Entomologiska Sällskapet i Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU 2000.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Phiaris  
  • Art
    Phiaris heinrichana, (McDunnough, 1927) - tajgabrokvecklare
    Synonymer
    Olethreutes hyperboreana (Karvonen, 1932)
    nordlig barrskogsbrokvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU 2000.