Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordlig jordmossa

Organismgrupp Mossor Dicranella riparia
Nordlig jordmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nordlig jordmossa är en liten, samkönad art som bildar upp till 2 cm höga, upprätta, gröna skott. Ofta växer många skott tätt tillsammans. Honbladen har en tydligt stjälkomfattande bas, medan övriga blad är smalt syllika och ej stjälkomfattande. Nerven är smal men tydlig. Bladspetsen är syllik, vass och kraftigt tandad. Bladcellerna är i övre delen av bladet kort rektangulära eller kvadratiska. Kapseln är svagt böjd och asymmetrisk, och den har en tydlig struma. Kapselskaftet är rött. Groddkorn är inte kända.
Arten känns lättast igen på de svagt böjda kapslarna med en tydlig struma. Den kan förväxlas med myrsmaragdmossa D. cerviculata som har blad med bredare, kraftigare nerv och mer långsmala celler.
Utbredning
Länsvis förekomst för nordlig jordmossa Observationer i  Sverige för nordlig jordmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mycket sällsynt; den är funnen på endast ett femtontal lokaler i världen, varav drygt hälften finns i de svenska och norska fjällen. Den är även rapporterad från Ryssland och Grönland.
Nordlig jordmossa har i Sverige hittats i både Lule och Torne lappmarker. Första gången arten hittades i Sverige var 1902 vid Rapaälven i Sarek i Lule lappmark. Under 1980-talet hittades den på en ny lokal och 1993 på ytterligare en i Sareks nationalpark. Arten kan vara förbisedd p.g.a. dels dess ringa storlek, dels dess specifika miljökrav i fjällen. Trots det är det anmärkningsvärt att den inte hittats på fler platser i världen. I Norge är nordlig jordmossa rödlistad och den finns med på den europeiska rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
En mycket sällsynt fjällart som växer på svämsand från glaciärer. Även om ett högt mörkertal inkluderas är det relativt få lokaler som kan komma ifråga. Minskar antalet glaciärer så kommer förmodligen även arten att minska. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-12000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (4-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Nordlig jordmossa växer på fuktig svämsand vid vattendrag i exponerade lägen i fjällen. Den är konkurrenssvag och troligen beroende av översvämning och överlagring av sand. Den växer tillsammans med andra konkurrenssvaga arter som fjälltrådmossa Cephalozia bicuspidata subsp. ambigua, trådrostmossa Marsupella boeckii, spärrknölmossa Oncophorus wahlenbergii, nordlig skapania Scapania hyperborea och lappskapania S. obcordata.
På en av de nya lokalerna i Sarek växte nordlig jordmossa i svämsand i en liten sandurbildning. Miljön var mycket artrik. Sammanlagt hittades 10 arter inom en yta av bara 1 cm2. Troligen bidrar den ständiga nytillförseln av sediment till att inte någon av arterna får någon möjlighet att konkurrera ut de andra. Förutom ovanstående följearter växte också här spärrknölmossa Oncophorus wahlenbergii och hedbjörnmossa Polytrichum hyperboreum.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Dicranaceae, Släkte Dicranella (jordmossor), Art Dicranella riparia (Lindb. ex H.Lindb.) Mårtensson & Nyholm - nordlig jordmossa Synonymer Dicranella riparia (H. Lindb.) Mårt. & Nyh., Oncophorus riparius H.Lindb., Kiaeria riparia (H.Lindb.) M.F.V.Corley, Kiaeria starkei var. riparia (H.Lindb.) I.Hagen

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation En mycket sällsynt fjällart som växer på svämsand från glaciärer. Även om ett högt mörkertal inkluderas är det relativt få lokaler som kan komma ifråga. Minskar antalet glaciärer så kommer förmodligen även arten att minska. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-12000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (4-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Nordlig jordmossa är en liten, samkönad art som bildar upp till 2 cm höga, upprätta, gröna skott. Ofta växer många skott tätt tillsammans. Honbladen har en tydligt stjälkomfattande bas, medan övriga blad är smalt syllika och ej stjälkomfattande. Nerven är smal men tydlig. Bladspetsen är syllik, vass och kraftigt tandad. Bladcellerna är i övre delen av bladet kort rektangulära eller kvadratiska. Kapseln är svagt böjd och asymmetrisk, och den har en tydlig struma. Kapselskaftet är rött. Groddkorn är inte kända.
Arten känns lättast igen på de svagt böjda kapslarna med en tydlig struma. Den kan förväxlas med myrsmaragdmossa D. cerviculata som har blad med bredare, kraftigare nerv och mer långsmala celler.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordlig jordmossa

Länsvis förekomst och status för nordlig jordmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordlig jordmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mycket sällsynt; den är funnen på endast ett femtontal lokaler i världen, varav drygt hälften finns i de svenska och norska fjällen. Den är även rapporterad från Ryssland och Grönland.
Nordlig jordmossa har i Sverige hittats i både Lule och Torne lappmarker. Första gången arten hittades i Sverige var 1902 vid Rapaälven i Sarek i Lule lappmark. Under 1980-talet hittades den på en ny lokal och 1993 på ytterligare en i Sareks nationalpark. Arten kan vara förbisedd p.g.a. dels dess ringa storlek, dels dess specifika miljökrav i fjällen. Trots det är det anmärkningsvärt att den inte hittats på fler platser i världen. I Norge är nordlig jordmossa rödlistad och den finns med på den europeiska rödlistan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Dicranaceae  
  • Släkte
    Dicranella - jordmossor 
  • Art
    Dicranella riparia(Lindb. ex H.Lindb.) Mårtensson & Nyholm - nordlig jordmossa
    Synonymer
    Dicranella riparia (H. Lindb.) Mårt. & Nyh.
    Oncophorus riparius H.Lindb.
    Kiaeria riparia (H.Lindb.) M.F.V.Corley
    Kiaeria starkei var. riparia (H.Lindb.) I.Hagen

Nordlig jordmossa växer på fuktig svämsand vid vattendrag i exponerade lägen i fjällen. Den är konkurrenssvag och troligen beroende av översvämning och överlagring av sand. Den växer tillsammans med andra konkurrenssvaga arter som fjälltrådmossa Cephalozia bicuspidata subsp. ambigua, trådrostmossa Marsupella boeckii, spärrknölmossa Oncophorus wahlenbergii, nordlig skapania Scapania hyperborea och lappskapania S. obcordata.
På en av de nya lokalerna i Sarek växte nordlig jordmossa i svämsand i en liten sandurbildning. Miljön var mycket artrik. Sammanlagt hittades 10 arter inom en yta av bara 1 cm2. Troligen bidrar den ständiga nytillförseln av sediment till att inte någon av arterna får någon möjlighet att konkurrera ut de andra. Förutom ovanstående följearter växte också här spärrknölmossa Oncophorus wahlenbergii och hedbjörnmossa Polytrichum hyperboreum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Vattendrag, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Då arten förekommer på mycket få lokaler utgör slumpfaktorer i sig ett hot. Dessutom kan exploatering vara ett potentiellt hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Nordlig jordmossa bör eftersökas dels på de gamla lokalerna i Abiskotrakten, och dels på andra för arten tänkbara växtplatser.
Utländska namn - NO: Bregrøftemose.

Etymologi: riparius (lat.) = strand-, som växer på stränder; ripa (lat.) = strand; suffixet -arius (lat.).
Uttal: [Dikranélla ripária]

KEY FACTS Shoots erect, up to 2 cm high, green, growing in patches rather than forming well-defined tufts. Apex very slender, sharp-pointed, and strongly dentate. Perichaetial leaves with distinctly sheathing leaf bases. Monoicous. Capsule slightly curved, asymmetrical, distinctly strumose. Seta red. Gemmae unknown. - Found in the Scandes growing on moist running sand by streams in exposed situations. A weak competitor, and hence probably dependent on flooding and superposition of new sand.

Arnell, H. W. & Jensen, C. 1910. Die Moose des Sarekgebietes. Naturwissenschaftlige Untersuchungen des Sarekgebirges in Swedisch-Lappland. Bd. III. Stockholm.

Crundwell, A. & Nyholm, E. 1968. New records of Scandinavian bryophytes. Svensk Bot. Tidskr. 62: 497-500.

Frisvoll, A. A. & Blom, H. 1993. Trua moser i Norge med Svalbard; raud liste. NINA Utredning 42: 1-55.

Lindberg, H. 1900. Trenne för den finska floran nya arter (pp. 28-29); latinsk diagnos i ‘Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen’, p. 200. Medd. Soc. Fauna et Flora Fenn. XXIV. Helsingfors.

Molenaar, J. G. DE 1974. Dicranella riparia New to Greenland. The Bryologist 77: 236-238.

Mårtensson, O. 1956. Bryophytes of the Torneträsk Area, Northern Swedish Lappland. II Musci. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden 14.

Mårtensson, O. & Tufvesson-Nyholm, E. 1954. Bryologiska notiser, III. Dicranella riparia (H. Lindb.) Mårt. et Nyh. n. comb. Bot. Not. 107: 183-185.

Nyholm, E. 1987. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 1. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Weibull, H. 2006. Dicranella riparia nordlig jordmossa s. 330-331. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 1997. Rev. Henrik Weibull 2006. Uppdaterad 2010, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Dicranaceae  
  • Släkte
    Dicranella - jordmossor 
  • Art
    Dicranella riparia, (Lindb. ex H.Lindb.) Mårtensson & Nyholm - nordlig jordmossa
    Synonymer
    Dicranella riparia (H. Lindb.) Mårt. & Nyh.
    Oncophorus riparius H.Lindb.
    Kiaeria riparia (H.Lindb.) M.F.V.Corley
    Kiaeria starkei var. riparia (H.Lindb.) I.Hagen
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 1997. Rev. Henrik Weibull 2006. Uppdaterad 2010, 2016.