Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordlig röllikaplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Depressaria silesiaca
Nordlig röllikaplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 13–17 mm. Framvingens grundfärg är gråröd eller rödbrun, mer eller mindre rikligt beströdd med vitaktiga fjäll, i synnerhet vid framkanten. Flera svarta, divergerande längsstreck kan oftast skönjas, de flesta i den inre halvan av vingen. I vingvecket finns ibland ett långsträckt, vitt streck. Bakvingarna är sidenglänsande grå med en brun ton. Arten kan förväxlas med några andra plattmalar men dess mindre storlek och framvingarnas rödaktigt grå grundfärg skiljer den från t.ex. ljusbröstad bockrotplattmal Depressaria pulcherrimella, ljusbröstad morotplattmal D. douglasella och allmän hundkexplattmal D. weirella. Arten är avbildad i Palm (1989).
Utbredning
Länsvis förekomst för nordlig röllikaplattmal Observationer i  Sverige för nordlig röllikaplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nordlig röllekplattmal är rapporterad från ett dussintal europeiska länder. Överallt är den sällsynt. I Norden har den hittills påträffats i fyra fylken i centrala Sydnorge och i Finland är den känd från de flesta distrikt upp till södra Österbotten. Den rapporterades från Sverige (Västerbotten) som Depressaria freyi och kläcktes senare också från larver funna i Bodentrakten (Norrbotten) av Roland Johansson. Den är också påträffad i Värmland (Boda och Ennarbolshammaren), Ångermanland (Ramsele) och Hälsingland. Den 8.VIII.1975 iakttogs den på ljus i Uppland, Björkvik på Ingarö av Hans Hellberg. Senare har den anträffats i Uppland ett flertal gånger som larv eller som imago av bl.a. Ingemar Fryklund, Clas Källander, Jan-Olov Björklund och Ingvar Svensson (Billudden 1992, Gamla Uppsala 1995, Kyrkkullen, Vaksala 1993, Länna Almunge 1995, Film 1995 och Marma skjutfält 2000). Med stor sannolikhet är arten utbredd över större delen av norra Svealand och östra Norrland, dock med stora luckor.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nordlig röllekplattmal har påträffats sporadiskt på skilda platser i mellersta och norra Sverige. Arten förekommer på rika solexponerade torrbackar med röllika (Achillea millefolium), möjligen lever arten även på renfana (Tanacetum vulgare). Troligen är arten förbisedd eftersom den är svår att finna både som larv och imago men säkert också genuint sällsynt. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Arten finns på soliga, extensivt betade områden, vägkanter, delvis igenvuxna grustag eller i annan öppen terräng där röllika Achillea millefolium växer. Ett gynnsamt mikroklimat är en viktig faktor för artens existens i Sverige. I Polen, Rumänien och i Alperna är den funnen på ängar i bergstrakter. Larven lever ifrån slutet av juni genom juli i bladrör av röllika och flyr snabbt sin boning om den blir störd. Den är ljust gulgrön med kontrasterande mörkt olivgröna längslinjer och brunt huvud. Den förpuppas i slutet av juli eller första halvan av augusti vid markytan och kläcks som fullbildad fjäril i augusti. Efter övervintring kan den påträffas på våren fram till maj.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gråbo
· gråbo
· röllika
· röllika
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Depressaria, Art Depressaria silesiaca Heinemann, 1870 - nordlig röllikaplattmal Synonymer nordlig röllekplattmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nordlig röllekplattmal har påträffats sporadiskt på skilda platser i mellersta och norra Sverige. Arten förekommer på rika solexponerade torrbackar med röllika (Achillea millefolium), möjligen lever arten även på renfana (Tanacetum vulgare). Troligen är arten förbisedd eftersom den är svår att finna både som larv och imago men säkert också genuint sällsynt. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Vingbredd 13–17 mm. Framvingens grundfärg är gråröd eller rödbrun, mer eller mindre rikligt beströdd med vitaktiga fjäll, i synnerhet vid framkanten. Flera svarta, divergerande längsstreck kan oftast skönjas, de flesta i den inre halvan av vingen. I vingvecket finns ibland ett långsträckt, vitt streck. Bakvingarna är sidenglänsande grå med en brun ton. Arten kan förväxlas med några andra plattmalar men dess mindre storlek och framvingarnas rödaktigt grå grundfärg skiljer den från t.ex. ljusbröstad bockrotplattmal Depressaria pulcherrimella, ljusbröstad morotplattmal D. douglasella och allmän hundkexplattmal D. weirella. Arten är avbildad i Palm (1989).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordlig röllikaplattmal

Länsvis förekomst och status för nordlig röllikaplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordlig röllikaplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nordlig röllekplattmal är rapporterad från ett dussintal europeiska länder. Överallt är den sällsynt. I Norden har den hittills påträffats i fyra fylken i centrala Sydnorge och i Finland är den känd från de flesta distrikt upp till södra Österbotten. Den rapporterades från Sverige (Västerbotten) som Depressaria freyi och kläcktes senare också från larver funna i Bodentrakten (Norrbotten) av Roland Johansson. Den är också påträffad i Värmland (Boda och Ennarbolshammaren), Ångermanland (Ramsele) och Hälsingland. Den 8.VIII.1975 iakttogs den på ljus i Uppland, Björkvik på Ingarö av Hans Hellberg. Senare har den anträffats i Uppland ett flertal gånger som larv eller som imago av bl.a. Ingemar Fryklund, Clas Källander, Jan-Olov Björklund och Ingvar Svensson (Billudden 1992, Gamla Uppsala 1995, Kyrkkullen, Vaksala 1993, Länna Almunge 1995, Film 1995 och Marma skjutfält 2000). Med stor sannolikhet är arten utbredd över större delen av norra Svealand och östra Norrland, dock med stora luckor.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria silesiacaHeinemann, 1870 - nordlig röllikaplattmal
    Synonymer
    nordlig röllekplattmal

Arten finns på soliga, extensivt betade områden, vägkanter, delvis igenvuxna grustag eller i annan öppen terräng där röllika Achillea millefolium växer. Ett gynnsamt mikroklimat är en viktig faktor för artens existens i Sverige. I Polen, Rumänien och i Alperna är den funnen på ängar i bergstrakter. Larven lever ifrån slutet av juni genom juli i bladrör av röllika och flyr snabbt sin boning om den blir störd. Den är ljust gulgrön med kontrasterande mörkt olivgröna längslinjer och brunt huvud. Den förpuppas i slutet av juli eller första halvan av augusti vid markytan och kläcks som fullbildad fjäril i augusti. Efter övervintring kan den påträffas på våren fram till maj.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gråbo - Artemisia vulgaris (Har betydelse)
· röllika - Achillea millefolium (Viktig)
Lokaler där nordlig röllekplattmal påträffas utgörs ofta av störda områden som nått ett visst successionsstadium. Sådana områden utsätts dock inte sällan för nya exploateringar av oönskat slag. Vidare kan upphört bete inverka menligt på lokala förekomster. Igenväxning av grustag förhindrar solinstrålning samt slår ut värdväxten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Inga speciella åtgärder är aktuella. Ett extensivt bete på vissa platser där arten påträffas, bör underlättas. Det är också viktigt att man sparar varma syd- och västvända skärningar på mineralrik mark och att man inte låter små grustag och örtrika vägskärningar växa igen.

Emmet, A.M, et al. 2002. Depressariidae In: The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 4 (Part 1). Colchester, England.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks dyreliv, Bind 4.

Svensson, I. 1976. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1975. Ent. Tidskr., 97: 124–134.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Frycklund & Bengt Å. Bengtsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria silesiaca, Heinemann, 1870 - nordlig röllikaplattmal
    Synonymer
    nordlig röllekplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Frycklund & Bengt Å. Bengtsson 2002.