Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordlig rovfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Choerades lapponicus
Nordlig rovfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nordlig rovfluga är en medelstor 10–12 mm lång rovfluga med jämnbred plattad bakkropp. Mustaschen är övervägande vit med inslag av svarta hår. Mellankroppen är svart med vitskimrande fläckar på kroppssidorna. Bakkroppen är brunsvart med kort gul behåring. De främre benparen är svarta medan bakbenen är röda, vilket är ett bra fältkännetecken på arten eftersom det är den enda rovflugan i Nordeuropa med denna färgkombination. Arten är nordligt boreal och saknas i de flesta bestämningsverk för nordeuropeiska rovflugor. Däremot finns den med i Wahlgren (1907).
Utbredning
Länsvis förekomst för nordlig rovfluga Observationer i  Sverige för nordlig rovfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art påträffades första gången under en expedition i Lycksele lappmark 1832 och insamlades då på tre lokaler i Stensele och Lycksele av J.W. Zetterstedt och G. Dahlbom. Arten kunde därefter åter påträffas i Stensele 1856. Dessutom finns museiexemplar från mitten av 1800-talet från södra Lappland utan preciserad lokal. Sammanlagt finns 11 exemplar av arten bevarade i museisamlingarna i Stockholm och Lund från denna tid, insamlade av fem olika entomologer. Att de mycket tillfälliga inventerings-insatserna som gjordes i ett närmast väglöst inre Norrland kunde påvisade arten på flera ställen, antyder att den måste ha varit tämligen vanlig på den tiden. Fyndrapporter av arten saknas sedan helt från 1900-talet, trots det numer väl utbyggda skogsbilvägsnätet och inventeringsinsatser i Sorseletrakten av Gaunitz i början av 1930-talet och på brandfält under senare tid. Därför har den bedömts vara utdöd i landet. Inte förrän sommaren 2005 kunde den överraskande påträffas i Ångermanland, Nordmaling, Votmyrbäcken på ett brandfält tre år efter brand. Ytterligare fynd från Umeåtrakten även 2011. I övriga Norden är arten bara känd från mellersta Finland, ett exemplar från Rovaniemi-trakten, Pisavaara 1950. Det finns dessutom ett fynd från Kuusamo, Paanajärvi i Karelen. Utbredningen sträcker sig sedan österut genom norra europeiska Ryssland, Sibirien och Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Känd i flera belägg som 1800-talsfynd från Lycksele lpm (bl.a. Stensele och Lycksele före 1856), men inget från 1900-talet. En av dessa äldre lokaler beskrivs som gammal grov tallskog i sydsluttning mot älven. Arten återfanns 2005 i Nordmaling (Ån) på ett några år gammalt brandfält, senare även vid Umeå (Vb) 2011. Larven utvecklas sannolikt i stammar och stubbar, antagligen i gammal brandpräglad tallurskog, den kanske också kan förekomma i sydbranter i Norrlands inland. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Arten påträffades under första halvan av 1800-talet bl.a. i grovstammig tallskog. Det norrländska skogslandskapet var då starkt påverkat naturliga störningsregimer. Bestånden var ofta luckiga och stora mängder död ved i form av torr-rakor och liggande trädstammar. I stort sett alla tallbestånd var starkt brandpåverkade, vilket innebar att skogen var gles med flerskiktat krontak med flera riktigt gamla stora träd. Det faktum att Nordmalingsexemplaret påträffades på ett relativt färskt brandfält visar också på en preferens hos arten som stämmer överens med de äldre observationerna även om fynd på brandfält inte särskilt nämns. Flugan påträffades solande på barkfallna högstubbar och stammar av tall. Detta beteende stämmer väl överens med de övriga arterna inom släktet. Larven lever troligen som rovdjur i döda eller brandskadade tallstammar eller kanske i marken nära tall-lågor. Flygperioden sträcker sig från midsommar till början av augusti (de svenska fynden har gjorts 27/6–2/8, de finska/karelska 24/6–9/7).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Levande djur
Levande djur
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Asilidae (rovflugor), Släkte Choerades, Art Choerades lapponicus (Zetterstedt, 1842) - nordlig rovfluga Synonymer Choerades lapponica (Zetterstedt, 1842)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Känd i flera belägg som 1800-talsfynd från Lycksele lpm (bl.a. Stensele och Lycksele före 1856), men inget från 1900-talet. En av dessa äldre lokaler beskrivs som gammal grov tallskog i sydsluttning mot älven. Arten återfanns 2005 i Nordmaling (Ån) på ett några år gammalt brandfält, senare även vid Umeå (Vb) 2011. Larven utvecklas sannolikt i stammar och stubbar, antagligen i gammal brandpräglad tallurskog, den kanske också kan förekomma i sydbranter i Norrlands inland. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Nordlig rovfluga är en medelstor 10–12 mm lång rovfluga med jämnbred plattad bakkropp. Mustaschen är övervägande vit med inslag av svarta hår. Mellankroppen är svart med vitskimrande fläckar på kroppssidorna. Bakkroppen är brunsvart med kort gul behåring. De främre benparen är svarta medan bakbenen är röda, vilket är ett bra fältkännetecken på arten eftersom det är den enda rovflugan i Nordeuropa med denna färgkombination. Arten är nordligt boreal och saknas i de flesta bestämningsverk för nordeuropeiska rovflugor. Däremot finns den med i Wahlgren (1907).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordlig rovfluga

Länsvis förekomst och status för nordlig rovfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordlig rovfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art påträffades första gången under en expedition i Lycksele lappmark 1832 och insamlades då på tre lokaler i Stensele och Lycksele av J.W. Zetterstedt och G. Dahlbom. Arten kunde därefter åter påträffas i Stensele 1856. Dessutom finns museiexemplar från mitten av 1800-talet från södra Lappland utan preciserad lokal. Sammanlagt finns 11 exemplar av arten bevarade i museisamlingarna i Stockholm och Lund från denna tid, insamlade av fem olika entomologer. Att de mycket tillfälliga inventerings-insatserna som gjordes i ett närmast väglöst inre Norrland kunde påvisade arten på flera ställen, antyder att den måste ha varit tämligen vanlig på den tiden. Fyndrapporter av arten saknas sedan helt från 1900-talet, trots det numer väl utbyggda skogsbilvägsnätet och inventeringsinsatser i Sorseletrakten av Gaunitz i början av 1930-talet och på brandfält under senare tid. Därför har den bedömts vara utdöd i landet. Inte förrän sommaren 2005 kunde den överraskande påträffas i Ångermanland, Nordmaling, Votmyrbäcken på ett brandfält tre år efter brand. Ytterligare fynd från Umeåtrakten även 2011. I övriga Norden är arten bara känd från mellersta Finland, ett exemplar från Rovaniemi-trakten, Pisavaara 1950. Det finns dessutom ett fynd från Kuusamo, Paanajärvi i Karelen. Utbredningen sträcker sig sedan österut genom norra europeiska Ryssland, Sibirien och Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Laphriinae  
  • Släkte
    Choerades  
  • Art
    Choerades lapponicus(Zetterstedt, 1842) - nordlig rovfluga
    Synonymer
    Choerades lapponica (Zetterstedt, 1842)

Arten påträffades under första halvan av 1800-talet bl.a. i grovstammig tallskog. Det norrländska skogslandskapet var då starkt påverkat naturliga störningsregimer. Bestånden var ofta luckiga och stora mängder död ved i form av torr-rakor och liggande trädstammar. I stort sett alla tallbestånd var starkt brandpåverkade, vilket innebar att skogen var gles med flerskiktat krontak med flera riktigt gamla stora träd. Det faktum att Nordmalingsexemplaret påträffades på ett relativt färskt brandfält visar också på en preferens hos arten som stämmer överens med de äldre observationerna även om fynd på brandfält inte särskilt nämns. Flugan påträffades solande på barkfallna högstubbar och stammar av tall. Detta beteende stämmer väl överens med de övriga arterna inom släktet. Larven lever troligen som rovdjur i döda eller brandskadade tallstammar eller kanske i marken nära tall-lågor. Flygperioden sträcker sig från midsommar till början av augusti (de svenska fynden har gjorts 27/6–2/8, de finska/karelska 24/6–9/7).

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Brist på lämpligt utvecklingssubstrat och brandpåverkade tallskogsbestånd skog är det största hotet för arten. Slutavverkning av gammal tallnaturskog har inneburit att arealen lämpligt habitat successivt har minskat under hela 1900-talet. Upparbetning och utrensning av vindfällen och högstubbar medför substratbrist i alla brukade skogsbestånd. Idag lämnas även ytterst lite äldre eller döda träd vid slutavverkning och på brandfält. Sönderkörning av multnande stockar och stubbar i samband med slutavverkning, markberedning och ev. mekaniserad återplantering innebär ytterligare substratminskning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
En viktig naturvårdsåtgärd är att bevara brandskadad skog intakt samt förbättra skötseln av kvarvarande tallnaturskog så att branden som ekologisk störningsfaktor återfår sin roll som beståndsdanare och substratskapare. Mängden död ved måste tillåtas öka i produktionsskogen till att även omfatta produktion av jätteträd, torr-rakor och högstubbar. Naturvårdsbränning som skötselmetod i naturreservat med tallskog och som ett sätt att öka naturvärden i trivial produktionsskog bör ytterligare uppmärksammas och utnyttjas. Åtgärdsprogram för brandinsekter och naturvårdsverkets nyligen tagna skogsbrandstrategi ger gott hopp för att nya habitat ska kunna återskapas, vilket också kan gynna denna art.

Bergsten, J., Nilsson, A. & Hellqvist, S. 2004. Insekter från ett brandfält vid Votmyrbäcken, Nordmaling. Natur i Norr 23: 1–15.

Frey, R. 1911. Zur Kenntnis der Dipterenfauna Finnlands. Acta Societas pro Fauna et Flora Fennica 34: 1–59.

Hellqvist, S. 2007. Nordlig rovfluga, Chaerades lapponicus finns ännu i Sverige! Natur i Norr 26(1): 9–15.

Nilsson, M. 2005. Naturvårdsbränning. Vägledning för brand och bränning i skyddad skog. Rapport 5438. Naturvårdsverket.

Wikars, L.-O. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av brandinsekter i boreal skog. Rapport 5610. Naturvårdsverket.

Wahlgren, E. 1907. Svensk insektsfauna: XI Diptera, 1. Orthorapha, 2. Flugor Brachycera. Fam. 14-23. Ent. Tidskr. 28: 129–191.

Zetterstedt, J.W. 1842. Diptera Scandinaviae. I: 164.

Zetterstedt, J.W. 1849. Diptera Scandinaviae. VIII: 2968.

Zetterstedt, J.W. 1855. Diptera Scandinaviae. XII: 4559.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg & Roger Engelmark 2006. Rev. Björn Cederberg 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Laphriinae  
  • Släkte
    Choerades  
  • Art
    Choerades lapponicus, (Zetterstedt, 1842) - nordlig rovfluga
    Synonymer
    Choerades lapponica (Zetterstedt, 1842)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg & Roger Engelmark 2006. Rev. Björn Cederberg 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.