Elatine orthosperma
Nordslamkrypa
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Elatinaceae (slamkrypeväxter), Släkte Elatine (slamkrypor), Art Elatine orthosperma Düben - nordslamkrypa Synonymer Elatine hydropiper var. orthosperma (Düben) Hartm.
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Sårbar (VU)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Nordslamkrypan förekommer sällsynt i Halland och Bohuslän. Samt från Värmland och Uppland till Norrbotten och Lule lappmark. Nordslamkrypa växer på långgrunda finsedimentstränder vid större sjöar, vattendrag och avsnörda havsvikar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 350 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Länsvis förekomst och status för nordslamkrypa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Nordslamkrypan förekommer i Halland, Värmland, Närke och från Dalarna och Uppland till Norrbotten och Lule lappmark. Arten har gått starkt tillbaka särskilt i Mellansverige och är utgången från Bohuslän, Västergötland, Södermanland och Västmanland. Rikast förekommer den i övre Norrland t ex i Norrbottens kustland där den lokalt kan vara vanlig.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningMalpighiales - malpigiaordningen
-
FamiljElatinaceae - slamkrypeväxter
-
SläkteElatine - slamkrypor
-
ArtElatine orthospermaDüben - nordslamkrypaSynonymerElatine hydropiper var. orthosperma (Düben) Hartm.
Nordslamkrypan växer på långgrunda finsedimentstränder vid större sjöar och vattendrag. Arten kräver blottad mineraljord för att trivas och påträffas oftast på lerjord överdragen med ett slamskikt. Arten föredrar något finkornigare substrat än korsslamkrypa och tretalig slamkrypa men ofta förekommer den tillsammans med någon eller båda arterna. Den ingår, tillsammans med andra småvuxna vattenväxter som sylört, ävjepilört, nålsäv och strandranunkel, i den sk ävjebroddsvegetationen. Nordslamkrypan och dess växtsamhälle förekommer naturligt vid sjöar och vattendrag (kring Bottenviken även avsnörda havsvikar) med mycket stor årsamplitud och regelbundet sommarlågvatten eller flodområden utsatta för erosion eller stark pålagring av finsediment. Den är mindre salttolerant än korsslamkrypan. På många lokaler, som efter reglering fått utjämnad vattenregim, klarar sig arten inte utan hårt bete och kreaturstramp.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Våtmark
Landskapstyper där arten kan förekomma: Brackvatten, Havsstrand, Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Hav, Vattendrag, Sjöar, Havsstrand, Sötvattensstrand
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
- Vattenreglering (Stor negativ effekt)
- Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.
Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.
Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.
Fægri, K. & Danielsen, A. 1996. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. III. The southeastern element. Bergen.
Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.
Stridh, B. 1990. Slamkrypor, VÄX 8(3): 23–26.
Uotila, P. 1974. Elatine hydropiper L. aggr. in northern Europe. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 50: 113–123.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningMalpighiales - malpigiaordningen
-
FamiljElatinaceae - slamkrypeväxter
-
SläkteElatine - slamkrypor
-
ArtElatine orthosperma, Düben - nordslamkrypaSynonymerElatine hydropiper var. orthosperma (Düben) Hartm.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.