Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordspindelskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Athelia subovata
Nordspindelskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svampen bildar tunna, sköra, membranlika fruktkroppar som sitter löst fästa mot underlaget. Hymenieytan är slät och ofta mer eller mindre porös. Hela svampen är vit. Hyferna är tunnväggiga och saknar söljor. Basidierna är klubblika och bildar fyra sterigmer. Sporerna är långsmala, aningen sigmoida och bredast vid apiculus, 6–7.5 × 2.5–3.2 µm. Nordspindelskinn är en typisk Athelia med sina klaseformiga knippen av basidier. Om man känner igen släktet är det lätt att identifiera arten eftersom inga andra Athelia-arter har liknande sporer. Samma typ av sporer finns dock hos Leptosporomyces septentrionalis (taigaslätskinn) och Serpulomyces borealis (fagergröppa), två arter som kan påträffas i samma miljö som nordspindelskinn. Båda dessa arter skiljer sig dock genom att ha hyfer med söljor och genom att sporerna är smalare, upp till 2 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för nordspindelskinn Observationer i  Sverige för nordspindelskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från Sverige är nordspindelskinn rapporterad sex gånger. Arten beskrevs 1973 på material samlat i Ångermanland. Senare är den samlad i Västmanland, Dalarna, Västerbotten och i Norrbotten. Två av de nordligaste fynden är aktuella. I Norge är nordspindelskinn samlad fyra gånger och från norra Finland föreligger ett flertal fynd. Svampen är också funnen i Ryssland och i Nederländerna men den senare uppgiften baseras sannolikt på en felbestämning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare på ved knuten till naturskogsartad barr- och blandskog. Nordlig utbredning och få fynd gjorda även i väl undersökta miljöer. Troligen mycket sällsynt och hotad av att gammelskogsmiljöer försvinner men otillräckligt med faktaunderlag för att avgöra kategoritillhörighet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Påträffas i barrskog, främst äldre granskog. De fåtaliga observationerna härrör från starkt murken ved av gran, asp eller björk. Fruktkroppar har också anträffats på döda tickor. Athelia-arter är sällan knutna till ett visst substrat och deras levnadssätt är dåligt känt. Vissa arter tycks parasitera på alger men om det också gäller nordspindelskinn är osäkert.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· gran
· gran
· granar
· granar
· gråal
· gråal
· hägg
· hägg
· klibbal
· klibbal
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Atheliales, Familj Atheliaceae, Släkte Athelia (spindelskinn), Art Athelia subovata Jülich & Hjortstam in Jülich - nordspindelskinn Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare på ved knuten till naturskogsartad barr- och blandskog. Nordlig utbredning och få fynd gjorda även i väl undersökta miljöer. Troligen mycket sällsynt och hotad av att gammelskogsmiljöer försvinner men otillräckligt med faktaunderlag för att avgöra kategoritillhörighet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Svampen bildar tunna, sköra, membranlika fruktkroppar som sitter löst fästa mot underlaget. Hymenieytan är slät och ofta mer eller mindre porös. Hela svampen är vit. Hyferna är tunnväggiga och saknar söljor. Basidierna är klubblika och bildar fyra sterigmer. Sporerna är långsmala, aningen sigmoida och bredast vid apiculus, 6–7.5 × 2.5–3.2 µm. Nordspindelskinn är en typisk Athelia med sina klaseformiga knippen av basidier. Om man känner igen släktet är det lätt att identifiera arten eftersom inga andra Athelia-arter har liknande sporer. Samma typ av sporer finns dock hos Leptosporomyces septentrionalis (taigaslätskinn) och Serpulomyces borealis (fagergröppa), två arter som kan påträffas i samma miljö som nordspindelskinn. Båda dessa arter skiljer sig dock genom att ha hyfer med söljor och genom att sporerna är smalare, upp till 2 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordspindelskinn

Länsvis förekomst och status för nordspindelskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordspindelskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från Sverige är nordspindelskinn rapporterad sex gånger. Arten beskrevs 1973 på material samlat i Ångermanland. Senare är den samlad i Västmanland, Dalarna, Västerbotten och i Norrbotten. Två av de nordligaste fynden är aktuella. I Norge är nordspindelskinn samlad fyra gånger och från norra Finland föreligger ett flertal fynd. Svampen är också funnen i Ryssland och i Nederländerna men den senare uppgiften baseras sannolikt på en felbestämning.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Athelia - spindelskinn 
  • Art
    Athelia subovataJülich & Hjortstam in Jülich - nordspindelskinn

Påträffas i barrskog, främst äldre granskog. De fåtaliga observationerna härrör från starkt murken ved av gran, asp eller björk. Fruktkroppar har också anträffats på döda tickor. Athelia-arter är sällan knutna till ett visst substrat och deras levnadssätt är dåligt känt. Vissa arter tycks parasitera på alger men om det också gäller nordspindelskinn är osäkert.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· granar - Picea (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· hägg - Prunus padus (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten tycks främst förekomma i äldre barrskog och kan då hotas av att tillgången på sådana miljöer minskar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas på några av sina tidigare växtplatser och på utvalda referensområden i norra Sverige.
Utländska namn. FI - pohjanhämäkkä.

Jülich, W. 1973. Studien an resupinaten Basidiomyceten - II. Persoonia 7: 381-388.

Kotiranta, H. & Saarenoksa, R. 2000. Corticioid fungi (Aphyllophorales, Basidiomycetes) in Finland. Acta Botanica Fennica 168: 1-55.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Athelia - spindelskinn 
  • Art
    Athelia subovata, Jülich & Hjortstam in Jülich - nordspindelskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012