Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  normansnarv

Organismgrupp Kärlväxter Sagina × normaniana
Normansnarv Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Normansarv är en flerårig, ljusgrön, krypande ört med små (5 mm) vita blommor som växer i mattor. Den liknar både krypnarv och stennarv, ur vilka den uppkommit. Från krypnarven skiljer den sig främst på att blommorna oftast är 5-taliga och har kronblad, krypnarven är normalt 4-talig och saknar oftast kronblad. Från stennarven skiljer den sig på antalet ståndare som är 5 (10 hos stennarv) och en mindre kapsel mindre än 3,5 mm jämfört med 3,8–4,6 hos stennarven. Normansarvens kapsel saknar dessutom ofta utvecklade frön (Vid odling producerar ofta rikligt med grobara frön).
Utbredning
Länsvis förekomst för normansnarv Observationer i  Sverige för normansnarv
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Normansarv förekommer sällsynt efter fjällkedjan från Härjedalen till Torne lappmark, samt från västra Ångermanland (Tåsjö). I övriga Norden är den spridd i större delen av Norge samt sällsynt i norra Finland och norra Island. Utanför Norden är normansarven känd från Skottland, Österrike och nordvästra Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Arten förekommer sällsynt efter fjällkedjan från Härjedalen till Torne lappmark. Den är dåligt känd och lite eftersökt. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1000-100000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iv,v)).
Ekologi
Normansarven förkommer oftast tillsammans med en eller båda föräldrarartena. Den är främst känd från människoanknutna miljöer som stigar, dikeskanter, slåtter- och betesmarker, vägkanter mm. Den förekommer även i mer naturliga miljöer som fuktiga skogar och glesa videsnår. Den föredrar något fuktiga, ofta störda miljöer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Buskmark
Buskmark
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Caryophyllaceae (nejlikväxter), Släkte Sagina (smalnarvar), Art Sagina × normaniana Lagerh. - normansnarv Synonymer Sagina scotica (Druce) Druce, Sagina × media, Sagina procumbens × saginoides, Sagina procumbens x saginoides, Sagina x media, Sagina x normaniana Lagerh.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten förekommer sällsynt efter fjällkedjan från Härjedalen till Torne lappmark. Den är dåligt känd och lite eftersökt. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1000-100000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iv,v)).
Normansarv är en flerårig, ljusgrön, krypande ört med små (5 mm) vita blommor som växer i mattor. Den liknar både krypnarv och stennarv, ur vilka den uppkommit. Från krypnarven skiljer den sig främst på att blommorna oftast är 5-taliga och har kronblad, krypnarven är normalt 4-talig och saknar oftast kronblad. Från stennarven skiljer den sig på antalet ståndare som är 5 (10 hos stennarv) och en mindre kapsel mindre än 3,5 mm jämfört med 3,8–4,6 hos stennarven. Normansarvens kapsel saknar dessutom ofta utvecklade frön (Vid odling producerar ofta rikligt med grobara frön).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för normansnarv

Länsvis förekomst och status för normansnarv baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för normansnarv

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Normansarv förekommer sällsynt efter fjällkedjan från Härjedalen till Torne lappmark, samt från västra Ångermanland (Tåsjö). I övriga Norden är den spridd i större delen av Norge samt sällsynt i norra Finland och norra Island. Utanför Norden är normansarven känd från Skottland, Österrike och nordvästra Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Sagina - smalnarvar 
  • Art
    Sagina × normanianaLagerh. - normansnarv
    Synonymer
    Sagina scotica (Druce) Druce
    Sagina × media
    Sagina procumbens × saginoides
    Sagina procumbens x saginoides
    Sagina x media
    Sagina x normaniana Lagerh.

Normansarven förkommer oftast tillsammans med en eller båda föräldrarartena. Den är främst känd från människoanknutna miljöer som stigar, dikeskanter, slåtter- och betesmarker, vägkanter mm. Den förekommer även i mer naturliga miljöer som fuktiga skogar och glesa videsnår. Den föredrar något fuktiga, ofta störda miljöer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Normansarven är sällsynt med få kända lokaler. Det är troligt att det finns ett visst mörkertal, men eftersom den ofta förekommer människopräglade miljöer så är antalet lämpliga lokaler litet och har minskat kraftigt de senaste decennierna. Även de ”naturliga” miljöerna har förändrats under andra halvan av 1900-talet och skogarna och videmarkerna har blivit tätare pga av upphört skogsbete mm. Troligen är flera av de populationer som finns idag tynande rester som snart är utgångna. Största hotet mot normansarven är dock att vi vet för lite om det aktuella läget och eventuella hotbilder.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Det är stort behov av att få fram kunskap om normansarvensarvens förekomst och aktuella status samt eventuella hotbilder. Äldre förekomster bör återbesökas och den bör eftersökas på lämpliga lokaler inom utbredningsområdet.
Utländska namn – DK: Normans-Firling, FI: rönsyhaarikko, NO: Normanssmåarve

Danielsson, B. 1994. Härjedalens kärlväxtflora. Lund.

Jonsell, B. (ed.) 2001. Flora Nordica 2. Stockholm.

Lid, J. & Lid, D. 2005. Norsk Flora 7:e upplagan red. R. Elven. Oslo.

Nannfeldt, J.A. 1939. Några nya iaktagelser över Sagina saginoides (L.) D.T. and S. scotica Druce. Bot. Not. 1939: 711–717.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Sagina - smalnarvar 
  • Art
    Sagina × normaniana, Lagerh. - normansnarv
    Synonymer
    Sagina scotica (Druce) Druce
    Sagina × media
    Sagina procumbens × saginoides
    Sagina procumbens x saginoides
    Sagina x media
    Sagina x normaniana Lagerh.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.