Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ockragult gulvingsfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Cirrhia gilvago
Ockragult gulvingsfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor nattflyart som har en ganska variabel utbredning av teckningen och med en grundfärg från ljust ockragul till brunaktigt orange. Den något diffusa teckningen är brun eller gradvis mer svartbrun då grundfärgen är mörkare. Arten saknar de violetta nyanserna i teckningen som finns hos flertalet vanligare arter av gulvingflyn och har aldrig dessa arters äggula grundfärg. Förväxlingsrisken är störst med ljusribbat gulvingfly Xanthia ocellaris, men denna har spetsigare framvinge och vanligen en vit prick i njurfläckens underkant. Vingspann 34-38 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för ockragult gulvingsfly Observationer i  Sverige för ockragult gulvingsfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ockragult gulvingfly har under de senaste 30 åren minskat starkt i hela Mellaneuropa, men i Norden är den en relativt sen kolonisatör som sannolikt nådde sin största utbredning först under 1960-70-talen. Under slutet av 1800-talet var den i Norden bara känd genom ett fåtal fynd i Skåne och i Norge i Oslo (Christiania). Ännu 1943 var den i Sverige bara påträffad i Skåne, Blekinge, Södermanland och Uppland och betraktades som mycket sällsynt. De nordligare fynden från Stockholmstrakten kan vara passiv spridning med importerade parkträd. Tio år senare hade arten från Skåne expanderat norrut till Bohuslän, Östergötland, Gotland och övriga landskap där emellan. Från 1970-talet är nordgränsen Uppland, Västmanland och Närke. Därefter är enda utökningen södra Värmland (2004). Förekomsterna är knutna till näringsrikare slättbygder, närheten av de större sjöarna och i kustnära områden. De senaste årens rapporter visar att arten sannolikt finns kvar inom hela sitt svenska utbredningsområde, men åsikten är idag att den minskat i de södra landskapen där den tidigare var mer utbredd och lokalt talrikare. I Norge förekommer arten främst i Osloområdet, men är också funnen längs Sörlandskusten i Telemark och Vest-Agder. I Finland påträffades arten först 1980 vid sydkusten. I Danmark är arten utbredd över hela landet, men med starkare populationer i östra Jylland och på öarna i söder. Ett år med särskilt stark populationstillväxt var 1969 då den också påträffades i norra Jylland och på Läsö. I Storbritannien sträcker sig utbredningen upp i Skottland, men arten är mer utbredd söderut. Världsutbredningen sträcker sig från norra Spanien, Storbritannien och Norden österut genom hela Europa till västra Sibirien, Turkmenistan och Irak. Den saknas i södra Grekland och stora delar av Turkiet. Österut genom Asien är gränsen för utbredningen oklar på grund av sammanblandning med närbesläktade arter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,iv,v)c(iv); C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Ockragult gulvingefly är utbredd i Götaland och sydöstra Svealand. Den påträffas i skog, kantzoner och i trädgårdar. Värdväxt alm (Ulmus glabra), möjligen kan arten även utnyttja poppel. Arten har förmodligen minskat starkt pga almsjukan. Larven lever av blommor och frön av alm för att avsluta larvtiden på örter på marken. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-17500). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-2800) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)c(iv); C1).
Ekologi
Ockragult gulvingfly är knuten till blommande almträd Ulmus spp. I Sverige förekommer den främst i miljöer med skogsalm Ulmus glabra och förutom i spontana eller subspontana bestånd också gärna där alm finns planterad i parker och alléer. På Öland och Gotland är det sannolikt att den även utnyttjar lundalm U. minor, men detta är ännu inte med säkerhet konstaterat. Den tidiga larvutvecklingen sker på almens fröämnen. Senare är den mindre krävande i valet av värdväxter och har påträffats på många olika lövträd och örter, men lever då den befinner sig i senare utvecklingsstadier främst i fältskiktet eller på lägre buskar och träd. Förpuppningen sker under sommaren i markskiktet och fjärilarna kläcker under hösten. Flygperioden sträcker sig från första dagarna i september till mitten av oktober, men flest är på vingarna under mitten av september. Livsmiljön är varma lokaler med alm, främst i glesare skogsbestånd, sydvända bryn och parklandskap. Den har en förkärlek för näringsrika miljöer på lerjordar med hög örtvegetation, norrut ofta längs vattendrag och sjöstränder där fjärilarna under natten särskilt ofta kan påträffas i blommande bladvass. De lockas också till jäst fruktsaft och under varma kvällar kan de uppträda talrikt vid UV-ljuskällor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· almar
· almar
· ekar
· ekar
· lindar
· lindar
· lundalm
· lundalm
· lönnar
· lönnar
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Cirrhia, Art Cirrhia gilvago (Denis & Schiffermüller, 1775) - ockragult gulvingsfly Synonymer Xanthia gilvago (Denis & Schiffermüller, 1775), ockragult gulvingfly

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)c(iv); C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ockragult gulvingefly är utbredd i Götaland och sydöstra Svealand. Den påträffas i skog, kantzoner och i trädgårdar. Värdväxt alm (Ulmus glabra), möjligen kan arten även utnyttja poppel. Arten har förmodligen minskat starkt pga almsjukan. Larven lever av blommor och frön av alm för att avsluta larvtiden på örter på marken. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-17500). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-2800) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)c(iv); C1).
En medelstor nattflyart som har en ganska variabel utbredning av teckningen och med en grundfärg från ljust ockragul till brunaktigt orange. Den något diffusa teckningen är brun eller gradvis mer svartbrun då grundfärgen är mörkare. Arten saknar de violetta nyanserna i teckningen som finns hos flertalet vanligare arter av gulvingflyn och har aldrig dessa arters äggula grundfärg. Förväxlingsrisken är störst med ljusribbat gulvingfly Xanthia ocellaris, men denna har spetsigare framvinge och vanligen en vit prick i njurfläckens underkant. Vingspann 34-38 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ockragult gulvingsfly

Länsvis förekomst och status för ockragult gulvingsfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ockragult gulvingsfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ockragult gulvingfly har under de senaste 30 åren minskat starkt i hela Mellaneuropa, men i Norden är den en relativt sen kolonisatör som sannolikt nådde sin största utbredning först under 1960-70-talen. Under slutet av 1800-talet var den i Norden bara känd genom ett fåtal fynd i Skåne och i Norge i Oslo (Christiania). Ännu 1943 var den i Sverige bara påträffad i Skåne, Blekinge, Södermanland och Uppland och betraktades som mycket sällsynt. De nordligare fynden från Stockholmstrakten kan vara passiv spridning med importerade parkträd. Tio år senare hade arten från Skåne expanderat norrut till Bohuslän, Östergötland, Gotland och övriga landskap där emellan. Från 1970-talet är nordgränsen Uppland, Västmanland och Närke. Därefter är enda utökningen södra Värmland (2004). Förekomsterna är knutna till näringsrikare slättbygder, närheten av de större sjöarna och i kustnära områden. De senaste årens rapporter visar att arten sannolikt finns kvar inom hela sitt svenska utbredningsområde, men åsikten är idag att den minskat i de södra landskapen där den tidigare var mer utbredd och lokalt talrikare. I Norge förekommer arten främst i Osloområdet, men är också funnen längs Sörlandskusten i Telemark och Vest-Agder. I Finland påträffades arten först 1980 vid sydkusten. I Danmark är arten utbredd över hela landet, men med starkare populationer i östra Jylland och på öarna i söder. Ett år med särskilt stark populationstillväxt var 1969 då den också påträffades i norra Jylland och på Läsö. I Storbritannien sträcker sig utbredningen upp i Skottland, men arten är mer utbredd söderut. Världsutbredningen sträcker sig från norra Spanien, Storbritannien och Norden österut genom hela Europa till västra Sibirien, Turkmenistan och Irak. Den saknas i södra Grekland och stora delar av Turkiet. Österut genom Asien är gränsen för utbredningen oklar på grund av sammanblandning med närbesläktade arter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Xylenini  
  • Undertribus
    Xylenina  
  • Släkte
    Cirrhia  
  • Art
    Cirrhia gilvago(Denis & Schiffermüller, 1775) - ockragult gulvingsfly
    Synonymer
    Xanthia gilvago (Denis & Schiffermüller, 1775)
    ockragult gulvingfly

Ockragult gulvingfly är knuten till blommande almträd Ulmus spp. I Sverige förekommer den främst i miljöer med skogsalm Ulmus glabra och förutom i spontana eller subspontana bestånd också gärna där alm finns planterad i parker och alléer. På Öland och Gotland är det sannolikt att den även utnyttjar lundalm U. minor, men detta är ännu inte med säkerhet konstaterat. Den tidiga larvutvecklingen sker på almens fröämnen. Senare är den mindre krävande i valet av värdväxter och har påträffats på många olika lövträd och örter, men lever då den befinner sig i senare utvecklingsstadier främst i fältskiktet eller på lägre buskar och träd. Förpuppningen sker under sommaren i markskiktet och fjärilarna kläcker under hösten. Flygperioden sträcker sig från första dagarna i september till mitten av oktober, men flest är på vingarna under mitten av september. Livsmiljön är varma lokaler med alm, främst i glesare skogsbestånd, sydvända bryn och parklandskap. Den har en förkärlek för näringsrika miljöer på lerjordar med hög örtvegetation, norrut ofta längs vattendrag och sjöstränder där fjärilarna under natten särskilt ofta kan påträffas i blommande bladvass. De lockas också till jäst fruktsaft och under varma kvällar kan de uppträda talrikt vid UV-ljuskällor.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö, Våtmark, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· lönnar - Acer (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Arten hotas framförallt av almsjukans snabba spridning som under de senaste 30 åren minskat bestånden av fullt utvecklade och friska skogsalmar med nära 90 % i södra halvan av Sverige. Det innebär att blommande träd blivit allt ovanligare söder om nordgränsen för mer sammanhängande utbredning av skogsalm. Almsjukan är en svamp Ceratocystis ulmi och de almsplintborrar som utnyttjar de nyligen döda eller försvagade träden anses även bidra till spridningen av svampens sporer. I Sverige handlar det möjligen endast om arten större almsplintborre Scolytus triarmatus som är knuten till skogsalm. Dess nordgräns i Mälardalen överensstämmer väl med den för almsjukan. Först under de sista åren har almsjukan även börjat bli ett problem för lundalm. Det kan möjligen bero på en ökning av den sydliga och mer sällsynta arten tandad almsplintborre S. multistriatus som är känd för att vara en allvarlig spridare av almsjukan i andra delar av världen, bl.a. i USA. Ett hot som följer med almsjukan är att almträd nu i allt mindre grad planteras i parker och alléer, eller som vårdträd på gårdar. På sikt kommer skogsalm sannolikt att minska starkt också i skogsområden då merparten av dess nuvarande förekomster i hög grad måste klassificeras som subspontana genom fröspridning från planterade träd.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Den nuvarande utbredningen och status för ockragult gulvingfly i relation till almsjukans effekter bör undersökas närmare. Möjligen är det så att fjärilen finner refugier i utkanten av almsjukans spridningsområde. Exempelvis förefaller sjukdomens spridning ha avstannat ett stycke upp i Västmanland och detta verkar ha gynnat vissa arter knutna till skogsalm, bl.a. almsnabbvinge Satyrium w-album. Denna art är dock kanske inte lika beroende av att almarna blommar och dess larver kan nog också utvecklas på lägre träd och buskar.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. Universitetsforlaget, Århus.

Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. III teil; Eulenfalter. Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Mikkola, K. 1997. Population trends of Finnish Lepidoptera 1961-1996. Entomol. Fennica 8: 121-143.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Nordström, F. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae; additamenta ad partes I-X. Opusc. ent. 18: 75-87.

Norgaard, I. & Nielsen, P. S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Norgaard, I. 1998. Fund af storsommerfugle i Danmark 1987-1996. Lepidopterologisk forening.

Rákosy, L. 1997. Die Noctuiden Rumäniens. Land Oberösterreich, O. Ö. Landesmuseum. Linz.

Ronkay, L., Yela, J. L & Hreblay, M (V). 2001. Noctuidae Europaeae, vol. 5, Hadeninae II. Entomological press, Sorø.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Xylenini  
  • Undertribus
    Xylenina  
  • Släkte
    Cirrhia  
  • Art
    Cirrhia gilvago, (Denis & Schiffermüller, 1775) - ockragult gulvingsfly
    Synonymer
    Xanthia gilvago (Denis & Schiffermüller, 1775)
    ockragult gulvingfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.