Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ockragult nejlikfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Hadena irregularis
Ockragult nejlikfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ockragult nejlikfly påminner i vingteckningen om några mer allmänna och utbredda nejlikflyarter, men är omisskännlig genom de ljusgula framvingarna med en teckning i gyllengula till bruna nyanser som bäst kan liknas vid nyanserna hos bärnsten. Den påtagligt vackra nattflyarten vilar ibland under dagtid bland blommor, mot vilka den är bättre kamouflerad, och påminner härigenom i sitt beteende om ockragult ängsfly, Eremobia ochroleuca. Bakvingarna är mer enfärgat gråbruna med en svag tvärlinje och med vita fransar. Vingspann 28-36 mm. Larven är ljusbrun till brun och anspråkslöst tecknad.
Utbredning
Länsvis förekomst för ockragult nejlikfly Observationer i  Sverige för ockragult nejlikfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i Norden endast i Sverige och är sannolikt nyinvandrad från Lettland, Litauen eller Polen, där den i Litauen (1993) inte betraktas som sällsynt. Den påträffades första gången på Öland vid Vickleby 1947 och därefter återigen 1952-54. Under 1960-talet gjordes inga fynd men från 1973 har den påträffats årligen och i större antal. Den nuvarande utbredningen på södra Öland omfattar främst Stora alvaret där den vissa år lokalt kan påträffas i något större antal, senast 2003 vid Möckelmossen. I Södra Möckleby, Albrunna påträffades arten under en dryg månad 2008 med 20-talet individer. Detta område som är påverkat av kalk- och alunskifferbrytning befinner sig utanför de delar av Stora alvaret som omfattas av beteshävden inom ramen för Life-projektet. På Gotland påträffades arten 1999 i Sundre, Barshageudd, där den senare påträffats årligen. Expansionen fortsatte under 2002 då den påträffades med ett par individer på andra platser på Sudret samt en fjäril vid Herrvik, Sysne. Utöver dessa fynd i lämpliga livsmiljöer har endast ett enstaka, migrerande, exemplar påträffats i Småland, Kalmar 1949. I Norden i övrigt har arten endast påträffats i ett exemplar i Finland 1992 och ett exemplar i Danmark på Bornholm 2006. Spridningstendensen är således ganska svag och arten kanske inte ska betecknas som en typisk expansionsart. Artens sena etablering på Öland kan ha underlättats av att betesdriften på Stora alvaret vid denna tid gradvis avvecklades över stora arealer. På Gotland har fårbetet minskat och betydande arealer kusthed är i dagsläget blomrikare än förr. Trenden kan dock snabbt vändas genom EU:s jordbrukspolitik med återupptagen hävd på många områden som tidigare var olönsamma. Hela Stora alvaret omfattas idag av nätverket Natura 2000 och ett Life-fondprojekt styr beteshävden. Dock anser de lokala fjärilskännarna med lång erfarenhet av Stora alvarets fjärilar att denna art i mindre grad drabbats av en minskning som kan relateras till beteshävden. Världsutbredningen omfattar främst torrare stäppområden från södra Frankrike, södra England och genom Centraleuropa, Balkan, Sverige, Baltikum, Ryssland, Anatolien, Kaspiska havsområdet, och vidare österut genom Centralasien till Vladivostok i östligaste Sibirien, överallt med lokal förekomst och i allmänhet sparsam till sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii,v)c(iv); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Ockragult nejlikfly är endast känd från ett fåtal lokaler inom ett relativt begränsat område på mellersta och södra Öland samt på två små lokaler på Gotland. Fjärilen förekommer på begränsade delar av Stora alvaret med torra kalkgrusytor där såpört (Gypsophila fastigiata) växer. Vid Grönhögen, som hade den största kända lokalpopulationen, har huvuddelen av biotopen förstörts pga plantering och utläggning av gräsmattor. Antalet reproduktiva individer skattas till 1250 (1000-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4820-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2b(iii,v)c(iv); D1).
Ekologi
I Sverige förefaller arten vara helt knuten till förekomsten av såpört, Gypsophila fastigiata, på vilken larver påträffats vid ett flertal tillfällen. Från Litauen uppges även nejlikarter i släktet Silene och från Rumänien nejlikarter i släktet Dianthus och riddarsporre, Delphinium. Sannolikt är dock antalet övriga nejlikväxter som kan utgöra basen för fjärilspopulationernas överlevnad begränsad. Således uppges den i England endast från en enda nejlikväxt Silene otites som där har mycket begränsat utbredningsområde. Mats W. Pettersson som särskilt studerat fröpredationen av bl.a. nejlikflyarters larver på strandglim, Silene uniflora (syn. S. vulgaris ssp. maritima), på Stora alvaret påträffade aldrig detta nejlikfly men flera andra. Ockragult nejlikfly förekommer endast på torra, varma, öppna sand- eller grusytor i stäppliknande miljöer, i Sverige endast på öppen alvarhed på Öland och övre delen av kalkstensklapper på strandvallar på Gotland. En helt artificiell livsmiljö har kortvarigt funnits på en f.d. industrimark i Grönhögen på södra Öland. Marken var här täckt av krossad ytongsten vilket skapade goda förutsättningar för såpört och även gav en högre populationstäthet hos ockragult nejlikfly än på Stora alvaret. Larverna är hårdare parasiterade än flertalet vanligare nejlikflyn i Sverige, vilkas larver lever skyddat i större frökapslar. En av de parasitstekelarter som i Europa är känd för att angripa larven av ockragult nejlikfly är Ichneumon xanthorius. Larverna är också, till skillnad från sina mer skyddade släktingar, strikt nattaktiva, men äter likt dessa endast av fröämnena. Under dagtid gömmer de sig under värdväxten eller under lavar och stenflisor. Övervintringen sker i puppstadiet och puppan kan ligga över en sommar och kläckas först efter den andra övervintringen. Flygperioden infaller normalt från tredje veckan i juni till andra veckan i juli. Under nederbördsrika och svala somrar kan enstaka puppor kläckas under slutet av juli till början av augusti. Den nattaktiva fjärilen har främst påträffats vid blombesök på smällglim, Silene vulgaris, och andra mer senblommande nejlikväxter (speciellt på slåttrade vägkanter). Fjärilen vilar ofta helt öppet på blomskaft och blomkorgar. Den attraheras i betydligt lägre grad av UV-ljus än flertalet närbesläktade arter. Detta kan ha bidragit till att ockragult nejlikfly länge uppfattades som mycket sällsynt på Öland och inte påträffades under perioden 1960-1972.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· smällglim
· smällglim
· såpört
· såpört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Hadena, Art Hadena irregularis (Hufnagel, 1766) - ockragult nejlikfly Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii,v)c(iv); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Ockragult nejlikfly är endast känd från ett fåtal lokaler inom ett relativt begränsat område på mellersta och södra Öland samt på två små lokaler på Gotland. Fjärilen förekommer på begränsade delar av Stora alvaret med torra kalkgrusytor där såpört (Gypsophila fastigiata) växer. Vid Grönhögen, som hade den största kända lokalpopulationen, har huvuddelen av biotopen förstörts pga plantering och utläggning av gräsmattor. Antalet reproduktiva individer skattas till 1250 (1000-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4820-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2b(iii,v)c(iv); D1).
Ockragult nejlikfly påminner i vingteckningen om några mer allmänna och utbredda nejlikflyarter, men är omisskännlig genom de ljusgula framvingarna med en teckning i gyllengula till bruna nyanser som bäst kan liknas vid nyanserna hos bärnsten. Den påtagligt vackra nattflyarten vilar ibland under dagtid bland blommor, mot vilka den är bättre kamouflerad, och påminner härigenom i sitt beteende om ockragult ängsfly, Eremobia ochroleuca. Bakvingarna är mer enfärgat gråbruna med en svag tvärlinje och med vita fransar. Vingspann 28-36 mm. Larven är ljusbrun till brun och anspråkslöst tecknad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ockragult nejlikfly

Länsvis förekomst och status för ockragult nejlikfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ockragult nejlikfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i Norden endast i Sverige och är sannolikt nyinvandrad från Lettland, Litauen eller Polen, där den i Litauen (1993) inte betraktas som sällsynt. Den påträffades första gången på Öland vid Vickleby 1947 och därefter återigen 1952-54. Under 1960-talet gjordes inga fynd men från 1973 har den påträffats årligen och i större antal. Den nuvarande utbredningen på södra Öland omfattar främst Stora alvaret där den vissa år lokalt kan påträffas i något större antal, senast 2003 vid Möckelmossen. I Södra Möckleby, Albrunna påträffades arten under en dryg månad 2008 med 20-talet individer. Detta område som är påverkat av kalk- och alunskifferbrytning befinner sig utanför de delar av Stora alvaret som omfattas av beteshävden inom ramen för Life-projektet. På Gotland påträffades arten 1999 i Sundre, Barshageudd, där den senare påträffats årligen. Expansionen fortsatte under 2002 då den påträffades med ett par individer på andra platser på Sudret samt en fjäril vid Herrvik, Sysne. Utöver dessa fynd i lämpliga livsmiljöer har endast ett enstaka, migrerande, exemplar påträffats i Småland, Kalmar 1949. I Norden i övrigt har arten endast påträffats i ett exemplar i Finland 1992 och ett exemplar i Danmark på Bornholm 2006. Spridningstendensen är således ganska svag och arten kanske inte ska betecknas som en typisk expansionsart. Artens sena etablering på Öland kan ha underlättats av att betesdriften på Stora alvaret vid denna tid gradvis avvecklades över stora arealer. På Gotland har fårbetet minskat och betydande arealer kusthed är i dagsläget blomrikare än förr. Trenden kan dock snabbt vändas genom EU:s jordbrukspolitik med återupptagen hävd på många områden som tidigare var olönsamma. Hela Stora alvaret omfattas idag av nätverket Natura 2000 och ett Life-fondprojekt styr beteshävden. Dock anser de lokala fjärilskännarna med lång erfarenhet av Stora alvarets fjärilar att denna art i mindre grad drabbats av en minskning som kan relateras till beteshävden. Världsutbredningen omfattar främst torrare stäppområden från södra Frankrike, södra England och genom Centraleuropa, Balkan, Sverige, Baltikum, Ryssland, Anatolien, Kaspiska havsområdet, och vidare österut genom Centralasien till Vladivostok i östligaste Sibirien, överallt med lokal förekomst och i allmänhet sparsam till sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena irregularis(Hufnagel, 1766) - ockragult nejlikfly

I Sverige förefaller arten vara helt knuten till förekomsten av såpört, Gypsophila fastigiata, på vilken larver påträffats vid ett flertal tillfällen. Från Litauen uppges även nejlikarter i släktet Silene och från Rumänien nejlikarter i släktet Dianthus och riddarsporre, Delphinium. Sannolikt är dock antalet övriga nejlikväxter som kan utgöra basen för fjärilspopulationernas överlevnad begränsad. Således uppges den i England endast från en enda nejlikväxt Silene otites som där har mycket begränsat utbredningsområde. Mats W. Pettersson som särskilt studerat fröpredationen av bl.a. nejlikflyarters larver på strandglim, Silene uniflora (syn. S. vulgaris ssp. maritima), på Stora alvaret påträffade aldrig detta nejlikfly men flera andra. Ockragult nejlikfly förekommer endast på torra, varma, öppna sand- eller grusytor i stäppliknande miljöer, i Sverige endast på öppen alvarhed på Öland och övre delen av kalkstensklapper på strandvallar på Gotland. En helt artificiell livsmiljö har kortvarigt funnits på en f.d. industrimark i Grönhögen på södra Öland. Marken var här täckt av krossad ytongsten vilket skapade goda förutsättningar för såpört och även gav en högre populationstäthet hos ockragult nejlikfly än på Stora alvaret. Larverna är hårdare parasiterade än flertalet vanligare nejlikflyn i Sverige, vilkas larver lever skyddat i större frökapslar. En av de parasitstekelarter som i Europa är känd för att angripa larven av ockragult nejlikfly är Ichneumon xanthorius. Larverna är också, till skillnad från sina mer skyddade släktingar, strikt nattaktiva, men äter likt dessa endast av fröämnena. Under dagtid gömmer de sig under värdväxten eller under lavar och stenflisor. Övervintringen sker i puppstadiet och puppan kan ligga över en sommar och kläckas först efter den andra övervintringen. Flygperioden infaller normalt från tredje veckan i juni till andra veckan i juli. Under nederbördsrika och svala somrar kan enstaka puppor kläckas under slutet av juli till början av augusti. Den nattaktiva fjärilen har främst påträffats vid blombesök på smällglim, Silene vulgaris, och andra mer senblommande nejlikväxter (speciellt på slåttrade vägkanter). Fjärilen vilar ofta helt öppet på blomskaft och blomkorgar. Den attraheras i betydligt lägre grad av UV-ljus än flertalet närbesläktade arter. Detta kan ha bidragit till att ockragult nejlikfly länge uppfattades som mycket sällsynt på Öland och inte påträffades under perioden 1960-1972.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· smällglim - Silene vulgaris (Har betydelse)
· såpört - Gypsophila fastigiata (Viktig)
Arten hotas på Stora alvaret främst av alltför intensivt fårbete, då fåren inte lämnar blommor och frökapslar orörda. Detta gäller i hög grad även de blommande nejlikväxter som utgör de fullbildade fjärilarnas nektarresurser. På längre sikt vore igenväxning ett hot, vilket dock inte är aktuellt idag. Hela Stora alvaret (26054 ha) ingår idag i ett Natura-2000-område som omfattats av en skötselplan med beteshävd och buskröjning för att återskapa ett mer öppet landskap. Så vitt känt följer all skötsel regelverket för generell miljöersättning. Den övervägande arealen betas av nötboskap som inte betar lika marknära som får. Såpört är så lågväxt att den i mindre grad påverkas negativt av nötbetet, medan backglim som är värdväxt för andra rödlistade nejlikflyn påverkas mer negativt. Ingen hotbild är ännu aktuell mot artens habitat på Gotland, men detta kan ändras snabbt vid en förändring mot intensivt fårbete.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
På artens främsta förekomstytor på Stora alvaret är det betydelsefullt att betestrycket är lägre, helst endast av nötdjur, så att blomsterrikedomen kan bevaras. En mängd nattflyarter konkurrerar här om nektarresurserna och det är viktigt att ockragult nejlikfly kan klara att återuppbygga populationen efter dåliga reproduktionsår. En undersökning av olika betesdjurs och djurtäthetens inverkan på beståndstätheten och frösättningen hos såpört vore värdefull. Det borde inom ramen för ett så omfattande Life-projekt som det på Stora alvaret finnas ekonomiskt utrymme för ett övervakningsprojekt som kan besvara hur betet inverkar på fjärilsfaunans rödlistade arter.
Mats Lindeborg har bidragit med väsentlig information vid tredje revisionen av faktabladet.

Bech, K., Szyska, P., Madsen, A., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K., & Möller, H.E. 2007. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2006. Tillägg till Lepidoptera.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Ivinskis, P. 1993. Check-list of Lithuanian Lepidoptera. Ekologijos Institutas, Vilnius.

Lindeborg, M. 1997. Fjärilsfynden i sydost 1996. Lucanus 2(1): 15-30.

Lindeborg, M. 2004. Fjärilsfynden i Sydost 2003. Lucanus 9: 1-14.

Lindeborg, M. 2009. Fjärilsfynden i Sydost 2008. Lucanus 14: 1-9.

Meyrick, E. 1895. British Lepidoptera. MacMillan and co., London.

Nordström, F. 1947. För svenska faunan nya fjärilar jämte några andra. Opusc. ent. 12: 159-172.

Nordström, F. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae; additamenta ad partes I-X. Opusc. ent. 18: 75-87.

Nyholm, T. 1953. Notiser; referat av sammanträden i Entomologiska föreningen. Ent. Tidskr. 74: 169.

Palmqvist, G. 1977. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1976. Ent. Tidskr. 98: 31-33.

Palmqvist, G. 1978. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1977. Ent. Tidskr. 99: 65-67.

Palmqvist, G. 1984. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1983. Ent. Tidskr. 105: 81-88.

Palmqvist, G. 2000. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1999. Ent. Tidskr. 121: 31-45.

Palmqvist, G. 2003. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2002. Ent. Tidskr. 124: 47-58.

Pettersson, M.W. 1992. Pollination, oviposition and seed predation by flower visiting insects in bladder campions (Silene vulgaris s. L., Caryophyllaceae). Ph. D. -thesis, Dept of Zoology. Academitryck, Uppsala.

Rákosy, L. 1997. Die Noctuiden Rumäniens. Land Oberösterreich, O. Ö. Landesmuseum. Linz.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Sulcs, I., 1991. Latvian perhosfaunan viimeaikaisista muutoksista. Baptria 16(3): 63-68.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2002. Rev. Claes U. Eliasson 2005, 2007 & 2012. ©ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena irregularis, (Hufnagel, 1766) - ockragult nejlikfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2002. Rev. Claes U. Eliasson 2005, 2007 & 2012. ©ArtDatabanken, SLU 2008.