Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  olivbrun kremla

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Russula olivobrunnea
Olivbrun kremla Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hatten varierar i färgerna brunt, rödbrunt och violett, den är mörkare mot mitten, glänsande och har strimmig kant som ibland är vågig. Hatten är 5–11 cm bred, först konvex, senare något välvd med nedtryckt mitt. Hatthuden är avdragbar till ca 50 %. De krämvita skivorna gulnar med tiden och får ofta bruna fläckar. Foten är vit, den kan med åldern få en brun anstrykning vid basen, den är 5–12 cm hög och 1–2,5 cm tjock. Svampköttet är vitt och förändrar inte färg då man skär i det. Med FeSO4 färgas köttet gradvis rödbrunt. Lukten är svag och smaken är mild. Sporpulvret är gult, 9,5–11,5 x 8–9,5 µm. Basidierna 4-sporiga.
Utbredning
Länsvis förekomst för olivbrun kremla Observationer i  Sverige för olivbrun kremla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten verkar vara bunden till den norra boreala zonen och är där sällsynt. Den är endast känd från 20 lokaler i landet belägna i Jämtlands och Västernorrlands län. Det verkliga antalet lokaler bedöms inte överstiga 1000. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat. I Norge är ett fynd rapporterat, i Finland, där arten först beskrevs, är de flesta fynden från norra delen av landet, men några få fynd finns från sydvästra delen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza med gran i ängsgranskog på kalkrik mark. Arten är knuten till exklusiva örtrika granskogar. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av rikare örtgranskog i Norrland. Arten är en del av ett marksvampsamhälle i en granskogstyp på rik mark som sällan skyddas och/eller undantas vid produktionsskogsbruk. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (400-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (20-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (52-2000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Arten bildar mykorrhiza med gran, Picea abies i kalkrika ängsgranskogar och gräsmarker. Svampen är knuten till de verkligt exklusiva, örtrika granskogarna i landet. Svampen förekommer gärna i områden där t. ex. Norna, Calypso bulbosa, och Guckusko, Cypripedium calceolus, förekommer. Fruktkropparna kommer vanligen från slutet av juli, med ett maximum i augusti, till september eller ibland in i oktober.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Russulaceae (kremlor och riskor), Släkte Russula (kremlor), Art Russula olivobrunnea Ruots. & Vauras - olivbrun kremla Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran i ängsgranskog på kalkrik mark. Arten är knuten till exklusiva örtrika granskogar. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av rikare örtgranskog i Norrland. Arten är en del av ett marksvampsamhälle i en granskogstyp på rik mark som sällan skyddas och/eller undantas vid produktionsskogsbruk. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (400-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (20-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (52-2000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Hatten varierar i färgerna brunt, rödbrunt och violett, den är mörkare mot mitten, glänsande och har strimmig kant som ibland är vågig. Hatten är 5–11 cm bred, först konvex, senare något välvd med nedtryckt mitt. Hatthuden är avdragbar till ca 50 %. De krämvita skivorna gulnar med tiden och får ofta bruna fläckar. Foten är vit, den kan med åldern få en brun anstrykning vid basen, den är 5–12 cm hög och 1–2,5 cm tjock. Svampköttet är vitt och förändrar inte färg då man skär i det. Med FeSO4 färgas köttet gradvis rödbrunt. Lukten är svag och smaken är mild. Sporpulvret är gult, 9,5–11,5 x 8–9,5 µm. Basidierna 4-sporiga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för olivbrun kremla

Länsvis förekomst och status för olivbrun kremla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för olivbrun kremla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten verkar vara bunden till den norra boreala zonen och är där sällsynt. Den är endast känd från 20 lokaler i landet belägna i Jämtlands och Västernorrlands län. Det verkliga antalet lokaler bedöms inte överstiga 1000. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat. I Norge är ett fynd rapporterat, i Finland, där arten först beskrevs, är de flesta fynden från norra delen av landet, men några få fynd finns från sydvästra delen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula olivobrunneaRuots. & Vauras - olivbrun kremla

Arten bildar mykorrhiza med gran, Picea abies i kalkrika ängsgranskogar och gräsmarker. Svampen är knuten till de verkligt exklusiva, örtrika granskogarna i landet. Svampen förekommer gärna i områden där t. ex. Norna, Calypso bulbosa, och Guckusko, Cypripedium calceolus, förekommer. Fruktkropparna kommer vanligen från slutet av juli, med ett maximum i augusti, till september eller ibland in i oktober.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Arten hotas främst av avverkning och andra skogsbruksåtgärder eller annan form av exploatering. Den tål inte en slutavverkning eller hård gallring. Även skogsgödsling kan utgöra ett hot. Alla ingrepp som förändrar hydrologin kan ha negativ inverkan.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Loklaler där arten finns bör skyddas och undantas från rationellt skogsbruk. Marken på växtplatserna får inte utsättas för kraftiga störningar av typen dikning eller körning med tunga maskiner. Följearterna norna och guckusko är bägge listade i EUs Habitatdirektiv vars lokaler bevaras i högre utsträckning än lokaler där de saknas.
Svampen blev rapporterad första gången från Finland 1986 och blev då nybeskriven. Även i Sverige och Norge blev svampen funnen samma år. Från Österrike finns ett fynd från 1978, i sur barrskog.

Marstad P. 2004. Kremlor i Norden. Per Marstad, eget förlag Tønsberg.

Ruotsalainen, J. & Vauras, J. 1994. Novelties in Russula. Karstenia 34: 21–34.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula olivobrunnea, Ruots. & Vauras - olivbrun kremla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2005.