Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  olivinkremla

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Russula olivina
Olivinkremla Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Olivinkremlans hatt är 2–9 cm bred, först konvex, senare nedtryckt i mitten, ofta uppsprickande, olivgrön, gulgrön eller brunaktigt grön, fårad i kanten. Lamellerna är först gräddfärgade, men blir snart mättat gula av sporerna. Foten är vit, 3–9 x 1–2 cm, jämntjock, ganska mjuk och bräcklig. Smaken är mild. Basidierna är 2-sporiga, med stora och isolerat vårtiga sporer. Arten liknar mycket grön äggkremla (Russula postiana), som kan växa i samma miljö. Äggkremlan skiljs lättast på att den har mörkare gult sporpulver, och i mikroskop kan man se att den har 4-sporiga basidier, något som nästan alla kremlor har.
Utbredning
Länsvis förekomst för olivinkremla Observationer i  Sverige för olivinkremla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Detta är en nyligen beskriven art, med förekomst i boreala granskogar. Hittills är den funnen på flera olika ställen i Jämtland samt med enstaka fynd i Ångermanland och Lule lappmark. Troligen är den vitt spridd i Norrland och den kan möjligen förekomma även längre söderut. I Finland är arten funnen på minst 20 lokaler spridda över hela landet. Dessutom är den hittad en gång i Estland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med gran i örtrik granskog, särskilt på fuktig och gärna något kalkhaltig mark. Arten är knuten till exklusiva örtrika granskogar. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgånede att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av rikare örtgranskog i Norrland. Arten är en del av ett marksvampsamhälle i en granskogstyp på rik mark som sällan skyddas och/eller undantas vid produktionsskogsbruk. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (400-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (20-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (60-2000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Svampen bildar mykorrhiza i granskog på näringsrik och vanligen ganska fuktig mark. Fynden har gjorts i gammal, avverkningsmogen granskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Russulaceae (kremlor och riskor), Släkte Russula (kremlor), Art Russula olivina Ruots. & Vauras - olivinkremla Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran i örtrik granskog, särskilt på fuktig och gärna något kalkhaltig mark. Arten är knuten till exklusiva örtrika granskogar. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgånede att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av rikare örtgranskog i Norrland. Arten är en del av ett marksvampsamhälle i en granskogstyp på rik mark som sällan skyddas och/eller undantas vid produktionsskogsbruk. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (400-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (20-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (60-2000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Olivinkremlans hatt är 2–9 cm bred, först konvex, senare nedtryckt i mitten, ofta uppsprickande, olivgrön, gulgrön eller brunaktigt grön, fårad i kanten. Lamellerna är först gräddfärgade, men blir snart mättat gula av sporerna. Foten är vit, 3–9 x 1–2 cm, jämntjock, ganska mjuk och bräcklig. Smaken är mild. Basidierna är 2-sporiga, med stora och isolerat vårtiga sporer. Arten liknar mycket grön äggkremla (Russula postiana), som kan växa i samma miljö. Äggkremlan skiljs lättast på att den har mörkare gult sporpulver, och i mikroskop kan man se att den har 4-sporiga basidier, något som nästan alla kremlor har.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för olivinkremla

Länsvis förekomst och status för olivinkremla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för olivinkremla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Detta är en nyligen beskriven art, med förekomst i boreala granskogar. Hittills är den funnen på flera olika ställen i Jämtland samt med enstaka fynd i Ångermanland och Lule lappmark. Troligen är den vitt spridd i Norrland och den kan möjligen förekomma även längre söderut. I Finland är arten funnen på minst 20 lokaler spridda över hela landet. Dessutom är den hittad en gång i Estland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula olivinaRuots. & Vauras - olivinkremla

Svampen bildar mykorrhiza i granskog på näringsrik och vanligen ganska fuktig mark. Fynden har gjorts i gammal, avverkningsmogen granskog.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Det främsta hotet mot arten är avverkning av de granskogar där den lever. Som regel är svampindividers markmycel långlivade, flera decennier och mer, varför ett avbrott i tillgången till värdträd kan leda till utdöende på platsen. Även körskador och skogliga åtgärder som skyddsdikning och markberedning kan vara ödesdigert för artens markmycel.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
En långsiktig tillgång till värdträd säkras genom att växtplatserna undantas från avverkning. Marken på växtplatsen utsätts inte för kraftiga störningar av typen dikning, markberedning eller körning med skogsfordon.

Ruotsalainen, J. & Vauras, J. 1990.Finnish records of the genus Russula. The new species R. olivina and R. taigarum. Karstenia 30(1): 15–26.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula olivina, Ruots. & Vauras - olivinkremla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.