Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ostkustfibbla

Organismgrupp Kärlväxter Hieracium rufescens
Ostkustfibbla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En art som liksom övriga arter i H. norvegicum agg. till sitt växtsätt är snarlik arter inom sektionen styvfibblor H. sect. Tridentata, även om rent gula märken är ovanliga bland styvfibblorna och ostkustfibbla dessutom har en grövre stjälk och större holkar än de flesta styvfibblor. Från övriga arter i H. norvegicum agg. skiljer ostkustfibbla ut sig genom de mycket breda och brett rundtrubbiga holkfjällen med relativt rikligt stjärnhårsludd, de relativt välutvecklade spetstofsarna och den jämna fördelningen mellan glandler och ljusspetsade hår på holkarna. Dessutom har ostkustfibbla tätare och längre behåring på stjälk och blad än övriga arter i denna artgrupp.

Stjälk och bladskaft tämligen grova, vid basen oftast mörkvioletta med måttligt tät 2,5–4 mm lång behåring. Stjälk vid mitten oftast utan borst- och stjärnhår. Blad blågröna, ovan kala och endast glest kanthåriga. Bladskiva smalt elliptisk till omvänt lansettlik med killik bas och medeldjup och oftast oregelbunden triangulär till såglik tandning. Ibland har bladet någon på skaftet nedstigande bladtand. Egentlig bladrosett saknas eller är tidigt vissnande. Stjälkblad 7–15, på undersidan mer eller mindre tätt stjärnhåriga. Korgställning måttligt sammansatt med raka grenar och kort till medellångt akladium. Holkskaft utan eller med enstaka hår och/eller glandler. Holkfjäll 9–11 mm, mycket breda, oftast brett rundtrubbiga, de yttre löst anlagda. Holkglandler ganska tätt till tätt sittande, korta, oftast svarta. Holkhår tätt sittande, medellånga, ungefär från mitten ljusspetsade. Holkstjärnludd åtminstone på holkens nedre halva tämligen rikligt spritt. Spetstofs i regel tydlig. Märke rent gult. Kronbräm kalt.

Cytogenetiska data saknas för denna art.

Närmaste föväxlingsarter är arter inom sektionen styvfibblor, H. sect. Tridentata samt västkustfibbla H. norvegicum. Från västkustfibbla skiljer sig ostkustfibbla genom dels rikligare stjärnhåriga holkar med tydliga spetstofsar, dels kortare hårbeklädnad med fler och mer framträdande glandler.

Både ostkustfibbla och västkustfibbla är relativt variabla och gränsen dem emellan är inte alltid helt tydlig, varför ytterligare studier är påkallade för att bättre kunna utreda taxonomin och släktskapsförhållandena i denna artgrupp.
Utbredning
Länsvis förekomst för ostkustfibbla Observationer i  Sverige för ostkustfibbla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ostkustfibbla är vitt spridd i Götalands och Svealands kustområden, men troligtvis är den inte särskilt vanlig någonstans. Dock är den sannolikt förbisedd till följd av sin likhet med styvfibblor. Ostkustfibbla är även känd från sydvästra Finland. Se även bild med separat karta över validerade fynd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Känd från spridda lokaler från Blekinge till Uppland. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 39 (1-59). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 156 (4-236) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Ostkustfibbla växer på gråstensklippor och hällmarker.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Hieracium (hökfibblor), Art Hieracium rufescens (Fr.) Dahlst. - ostkustfibbla Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Dokumentation Känd från spridda lokaler från Blekinge till Uppland. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 39 (1-59). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 156 (4-236) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
En art som liksom övriga arter i H. norvegicum agg. till sitt växtsätt är snarlik arter inom sektionen styvfibblor H. sect. Tridentata, även om rent gula märken är ovanliga bland styvfibblorna och ostkustfibbla dessutom har en grövre stjälk och större holkar än de flesta styvfibblor. Från övriga arter i H. norvegicum agg. skiljer ostkustfibbla ut sig genom de mycket breda och brett rundtrubbiga holkfjällen med relativt rikligt stjärnhårsludd, de relativt välutvecklade spetstofsarna och den jämna fördelningen mellan glandler och ljusspetsade hår på holkarna. Dessutom har ostkustfibbla tätare och längre behåring på stjälk och blad än övriga arter i denna artgrupp.

Stjälk och bladskaft tämligen grova, vid basen oftast mörkvioletta med måttligt tät 2,5–4 mm lång behåring. Stjälk vid mitten oftast utan borst- och stjärnhår. Blad blågröna, ovan kala och endast glest kanthåriga. Bladskiva smalt elliptisk till omvänt lansettlik med killik bas och medeldjup och oftast oregelbunden triangulär till såglik tandning. Ibland har bladet någon på skaftet nedstigande bladtand. Egentlig bladrosett saknas eller är tidigt vissnande. Stjälkblad 7–15, på undersidan mer eller mindre tätt stjärnhåriga. Korgställning måttligt sammansatt med raka grenar och kort till medellångt akladium. Holkskaft utan eller med enstaka hår och/eller glandler. Holkfjäll 9–11 mm, mycket breda, oftast brett rundtrubbiga, de yttre löst anlagda. Holkglandler ganska tätt till tätt sittande, korta, oftast svarta. Holkhår tätt sittande, medellånga, ungefär från mitten ljusspetsade. Holkstjärnludd åtminstone på holkens nedre halva tämligen rikligt spritt. Spetstofs i regel tydlig. Märke rent gult. Kronbräm kalt.

Cytogenetiska data saknas för denna art.

Närmaste föväxlingsarter är arter inom sektionen styvfibblor, H. sect. Tridentata samt västkustfibbla H. norvegicum. Från västkustfibbla skiljer sig ostkustfibbla genom dels rikligare stjärnhåriga holkar med tydliga spetstofsar, dels kortare hårbeklädnad med fler och mer framträdande glandler.

Både ostkustfibbla och västkustfibbla är relativt variabla och gränsen dem emellan är inte alltid helt tydlig, varför ytterligare studier är påkallade för att bättre kunna utreda taxonomin och släktskapsförhållandena i denna artgrupp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ostkustfibbla

Länsvis förekomst och status för ostkustfibbla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ostkustfibbla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ostkustfibbla är vitt spridd i Götalands och Svealands kustområden, men troligtvis är den inte särskilt vanlig någonstans. Dock är den sannolikt förbisedd till följd av sin likhet med styvfibblor. Ostkustfibbla är även känd från sydvästra Finland. Se även bild med separat karta över validerade fynd.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Hieracium - hökfibblor 
  • Sektion
    Hieracium sect. Oreadea - klippfibblor 
  • Aggregat
    Hieracium norvegicum agg.  
  • Art
    Hieracium rufescens(Fr.) Dahlst. - ostkustfibbla

Ostkustfibbla växer på gråstensklippor och hällmarker.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Namngivning: Hieracium rufescens (Fr.) Dahlst.; Dahlstedt, H. Herbarium Hieraciorum Scandinaviae X: 77 (1896). Originalbeskrivning: H. saxifragum ssp. rufescens Fr; Fries, E., Nova Acta Regiae Societatis Scientiarium Upsaliensis 13-14: 101 (1848).

Inklusive: H. norvegicum ssp. rufescens var. subrufescens f. basiphyllum Dahlst. (1894a p. 214).

Typmaterial: ”Holmiae, Djurgården. Leg. T.M. Fries et C. Nyman” (Fries Herb. Norm. XIII: 24) i LD (lektotyp, Tyler 2011). – H. norvegicum f. basiphyllum: ”31. Omberg: ”Hjässan” 13/7 1881” i S (lektotyp, Tyler 2011).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Tyler 2019.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Hieracium - hökfibblor 
  • Sektion
    Hieracium sect. Oreadea - klippfibblor 
  • Aggregat
    Hieracium norvegicum agg.  
  • Art
    Hieracium rufescens, (Fr.) Dahlst. - ostkustfibbla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Tyler 2019.