Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större pärondvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Stigmella pyri
Större pärondvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudet är rostorange och kragen grå eller brunsvart. Antennerna är kortare än halva framvingen. Framvingen är mycket mörkt brun, gyllenbrunt glänsande i mitten. Hanen har korta, svarta doftfjäll längs bakkanten på bakvingen. Pärondvärgmal kan förväxlas med några andra mörkbruna, glänsande dvärgmalar och det säkraste sättet att konstatera arten är att kläcka den. Vingspann 4-5,5 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för större pärondvärgmal Observationer i  Sverige för större pärondvärgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Första gången pärondvärgmal upptäcktes i Sverige var 1964, då Ingvar Svensson fann minor av arten som mina i päronblad i en trädgård i Hjärseke, Vinslöv i Skåne. Den hittades på samma plats året därpå, men sedan den försvann därifrån. Fjärilen hittades sedan som mina på en helt nya lokal vid Österskog i Glömminge socken på Öland 1986. Där har den hållit sig kvar trots en del röjningar på platsen, där det tidigare funnits ett torp. På Öland har minor, som förmodats tillhöra pärondvärgmal, hittats på andra platser, men inga djur har kläckts för att bevisa vilken art som egentligen hade gjort minorna. Sannolikt finns pärondvärgmal på ytterligare platser i Sverige, men ännu har detta inte fastställts trots riktade eftersök. I Danmark upptäcktes arten så sent som 1998 på Lolland men har inte rödlisteklassats där ännu. Den saknas i övriga Norden men har noterats i Lithauen. Den finns i de flesta länder i Mellaneuropa, från Storbritannien till Ukraina och söderut till Italien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Tidigare känd från två äldre trädgårdar en i Skåne och en på Öland, men nu försvunnen i Skåne. Trots riktade sök efter arten i Mittlandsskogen på Öland har inga nya populationer påträffats. Den enda kända förekomsten vid en vildvuxen ödegård på Öland sågades ner ca 2012. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (0-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (0-19000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (0-40) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
I Sverige förekommer pärondvärgmal i trädgårdar och vid ödetorp med päronträd. Den numera enda kända lokalen består av friväxande snår av slån, balsampoppel och vildpäron. Fjärilen flyger i både juni och augusti, men den andra generationen är förmodligen individfattigare. Larven lever inuti blad av vildpäron Pyrus pyraster och tycks i Sverige vara nogräknad med typ av päron den väljer. Vad som passar för fjärilen är inte helt klarlagt, men kanske behöver den blad som inte belyses alltför intensivt av solen då de flesta minor man hittar finns i skuggiga partier av päronsnåren. Minan är kort med en distinkt exkrementlinje i mitten av gångminan.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· päron
· päron
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Stigmella, Art Stigmella pyri (Glitz, 1865) - större pärondvärgmal Synonymer Nepticula pyri Glitz, 1865, pärondvärgmal

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Tidigare känd från två äldre trädgårdar en i Skåne och en på Öland, men nu försvunnen i Skåne. Trots riktade sök efter arten i Mittlandsskogen på Öland har inga nya populationer påträffats. Den enda kända förekomsten vid en vildvuxen ödegård på Öland sågades ner ca 2012. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (0-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (0-19000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (0-40) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Huvudet är rostorange och kragen grå eller brunsvart. Antennerna är kortare än halva framvingen. Framvingen är mycket mörkt brun, gyllenbrunt glänsande i mitten. Hanen har korta, svarta doftfjäll längs bakkanten på bakvingen. Pärondvärgmal kan förväxlas med några andra mörkbruna, glänsande dvärgmalar och det säkraste sättet att konstatera arten är att kläcka den. Vingspann 4-5,5 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större pärondvärgmal

Länsvis förekomst och status för större pärondvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större pärondvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Första gången pärondvärgmal upptäcktes i Sverige var 1964, då Ingvar Svensson fann minor av arten som mina i päronblad i en trädgård i Hjärseke, Vinslöv i Skåne. Den hittades på samma plats året därpå, men sedan den försvann därifrån. Fjärilen hittades sedan som mina på en helt nya lokal vid Österskog i Glömminge socken på Öland 1986. Där har den hållit sig kvar trots en del röjningar på platsen, där det tidigare funnits ett torp. På Öland har minor, som förmodats tillhöra pärondvärgmal, hittats på andra platser, men inga djur har kläckts för att bevisa vilken art som egentligen hade gjort minorna. Sannolikt finns pärondvärgmal på ytterligare platser i Sverige, men ännu har detta inte fastställts trots riktade eftersök. I Danmark upptäcktes arten så sent som 1998 på Lolland men har inte rödlisteklassats där ännu. Den saknas i övriga Norden men har noterats i Lithauen. Den finns i de flesta länder i Mellaneuropa, från Storbritannien till Ukraina och söderut till Italien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Stigmella  
  • Art
    Stigmella pyri(Glitz, 1865) - större pärondvärgmal
    Synonymer
    Nepticula pyri Glitz, 1865
    pärondvärgmal

I Sverige förekommer pärondvärgmal i trädgårdar och vid ödetorp med päronträd. Den numera enda kända lokalen består av friväxande snår av slån, balsampoppel och vildpäron. Fjärilen flyger i både juni och augusti, men den andra generationen är förmodligen individfattigare. Larven lever inuti blad av vildpäron Pyrus pyraster och tycks i Sverige vara nogräknad med typ av päron den väljer. Vad som passar för fjärilen är inte helt klarlagt, men kanske behöver den blad som inte belyses alltför intensivt av solen då de flesta minor man hittar finns i skuggiga partier av päronsnåren. Minan är kort med en distinkt exkrementlinje i mitten av gångminan.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· päron - Pyrus communis (Viktig)
Den enda kända lokalen i Sverige för pärondvärgmal är i riskzonen att röjas, då den ligger precis intill en åker där man vanligen odlar vallväxter. Om markägaren väljer att inrätta en lagringsplats för rullbalar eller andra objekt på just den platsen där fjärilen finns, är den svenska förekomsten av dvärgmalen borta.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Den kända förekomstlokalen bör på något sätt skyddas genom ett frivilligt avtal med markägaren, vilket inte borde vara så problematiskt då det bara rör sig om ca 100 m2 och marken inte har något större värde. Länsstyrelsen bör informeras om förekomsten och ta de kontakter som är nödvändiga för att rädda kvar arten. Om andra fynd görs bör man agera på samma sätt och underrätta markägaren för att föreslå en viss skötsel av lokalen. Exempelvis måste besprutning undvikas.

Bengtsson, B. Å. 2008. Stigmella pyri, pärondvärgmal s. 191. - I: Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Käkfjärilar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fauna Europaea (mars 2012). [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

Lastuvka, A. & Lastuvka, Z. 1997. Nepticulidae Mitteleuropas (Lepdioptera). Ein illustriertes Begleiter. Konvoj. Brno. 229 s.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1988. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Stigmella  
  • Art
    Stigmella pyri, (Glitz, 1865) - större pärondvärgmal
    Synonymer
    Nepticula pyri Glitz, 1865
    pärondvärgmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1988. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.