Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  päronulota

Organismgrupp Mossor Ulota coarctata
Päronulota Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 2 cm höga, lösa tuvor. Bladen är smalt triangulära och nerven slutar nedanför bladspetsen. Bladbasen är ofta något rödgul. Bladen är svagt böjda till något skruvade i torka. Arten är samkönad. Kapseln breddar sig som torr och tömd snabbt nedanför den hopsnörda mynningen för att sedan gradvis smalna av mot skaftet, vilket ger en päronlik form. Kapseln har 8 korta fåror närmast mynningen. Peristomets yttre tandkrans består av 16 tänder som först sitter ihop två och två och sedan delas. Inre tandkrans saknas eller är mycket svagt utbildad. Mössan är starkt hårig.Den torra kapselns form och utseende med en hopsnörd mynning och korta fåror närmast mynningen är artens främsta kännemärke och skiljer den från alla övriga arter i släktet. Den vanligare arten krushättemossa Ulota crispa har dessutom starkt skruvade blad i torka.
Utbredning
Länsvis förekomst för päronulota Observationer i  Sverige för päronulota
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer framför allt i sydvästra Sverige. Enstaka lokaler är funna norrut till södra Jämtland i norr och västra Uppland i öster. I Danmark finns endast ett äldre fynd från en lokal på Själland. Størmer (1969) anger den från många lokaler i södra Norge i en zon några mil innanför kusten norrut till Nordland, men den tycks undvika själva kusten. Utbredningen i övrigt omfattar övriga Europa (ofta bergstrakter) och östra Nordamerika.
Den har i sydvästra Sverige försvunnit från många äldre lokaler (Hallingbäck 1991). Tillbakagången har skett, trots att lämpliga ståndorter fortfarande finns kvar. På senare år har dock nya fynd tillkommit både i Södermanland och Uppland (Tommy Pettersson, munt.). Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten växer på främst asp och sälg i hagmark och raviner i sydvästra Sverige men enstaka fynd är gjorda längre norrut. Samtliga förekomster är individfattiga. Under senare decennier har många epifyter återhämtat sig efter att svaveldepositionen har minskat. Detta har dock ännu inte kunnat beläggas för Ulota coarctata. Många hagmarker planteras idag igen med gran vilket leder till att arten minskar. Antalet reproduktiva individer skattas till 480 (50-2800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (28-1800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Päronulota växer framför allt på slät bark av lövträd där luftfuktigheten är hög. De trädslag den oftast är funnen på är asp, sälg och gråal. Raviner och andra fuktiga skogar med lövinslag är de vanligaste biotoperna. I områden med hög nederbörd och luftfuktighet växer arten även i skogsbryn och igenväxande öppna marker. På samma träd växer ofta även krushättemossa Ulota crispa, hjälmfrullania Frullania dilatata, vittandad ulota U. drummondii och slät hättemossa Orthotrichum striatum. Kapslarna mognar på hösten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Vattendrag
Vattendrag
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· aplar
· aplar
· asp
· asp
· ekar
· ekar
· gråal
· gråal
· hassel
· hassel
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Orthotrichales, Familj Orthotrichaceae, Släkte Ulota (ulotor), Art Ulota coarctata (P.Beauv.) Hammar - päronulota Synonymer Ulota ludwigii Brid.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten växer på främst asp och sälg i hagmark och raviner i sydvästra Sverige men enstaka fynd är gjorda längre norrut. Samtliga förekomster är individfattiga. Under senare decennier har många epifyter återhämtat sig efter att svaveldepositionen har minskat. Detta har dock ännu inte kunnat beläggas för Ulota coarctata. Många hagmarker planteras idag igen med gran vilket leder till att arten minskar. Antalet reproduktiva individer skattas till 480 (50-2800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (28-1800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar upp till 2 cm höga, lösa tuvor. Bladen är smalt triangulära och nerven slutar nedanför bladspetsen. Bladbasen är ofta något rödgul. Bladen är svagt böjda till något skruvade i torka. Arten är samkönad. Kapseln breddar sig som torr och tömd snabbt nedanför den hopsnörda mynningen för att sedan gradvis smalna av mot skaftet, vilket ger en päronlik form. Kapseln har 8 korta fåror närmast mynningen. Peristomets yttre tandkrans består av 16 tänder som först sitter ihop två och två och sedan delas. Inre tandkrans saknas eller är mycket svagt utbildad. Mössan är starkt hårig.Den torra kapselns form och utseende med en hopsnörd mynning och korta fåror närmast mynningen är artens främsta kännemärke och skiljer den från alla övriga arter i släktet. Den vanligare arten krushättemossa Ulota crispa har dessutom starkt skruvade blad i torka.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för päronulota

Länsvis förekomst och status för päronulota baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för päronulota

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer framför allt i sydvästra Sverige. Enstaka lokaler är funna norrut till södra Jämtland i norr och västra Uppland i öster. I Danmark finns endast ett äldre fynd från en lokal på Själland. Størmer (1969) anger den från många lokaler i södra Norge i en zon några mil innanför kusten norrut till Nordland, men den tycks undvika själva kusten. Utbredningen i övrigt omfattar övriga Europa (ofta bergstrakter) och östra Nordamerika.
Den har i sydvästra Sverige försvunnit från många äldre lokaler (Hallingbäck 1991). Tillbakagången har skett, trots att lämpliga ståndorter fortfarande finns kvar. På senare år har dock nya fynd tillkommit både i Södermanland och Uppland (Tommy Pettersson, munt.). Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Orthotrichales  
  • Familj
    Orthotrichaceae  
  • Släkte
    Ulota - ulotor 
  • Art
    Ulota coarctata(P.Beauv.) Hammar - päronulota
    Synonymer
    Ulota ludwigii Brid.

Päronulota växer framför allt på slät bark av lövträd där luftfuktigheten är hög. De trädslag den oftast är funnen på är asp, sälg och gråal. Raviner och andra fuktiga skogar med lövinslag är de vanligaste biotoperna. I områden med hög nederbörd och luftfuktighet växer arten även i skogsbryn och igenväxande öppna marker. På samma träd växer ofta även krushättemossa Ulota crispa, hjälmfrullania Frullania dilatata, vittandad ulota U. drummondii och slät hättemossa Orthotrichum striatum. Kapslarna mognar på hösten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Avverkning av lövskog samt luftföroreningar utgör de två störta hoten.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
På aktuella lokaler bör inga åtgärder som kan öka exponeringen förekomma. Asp och sälg bör lämnas kvar på lokalerna. Utsläppen av föroreningar till luft måste minska på sikt, i synnerhet försurande föroreningar.
Utländska namn - NO: Pløsegullhette, DK: Oppustet Låddenhætte, GB: Club Pincushion.

Etymologi: coarctatus (lat.) = sammanpressad, perfekt particip av coar[c]to, av prefixet con-; ar[c]to, snäva in, tränga ihop, etc. (med spetsen inböjd); suffixet -atus (lat.).
Uttal: [Ulóta koarktáta]

KEY FACTS Club Pincushion. Tufts up to 2 cm high. Leaves slightly curved or twisted when dry. Costa ending below apex. Leaf base typically with a reddish-yellow tinge. Autoicous. Dry, empty capsule furrowed only just below mouth (8 short bands of cells). Shape pyriform; abruptly constricted below mouth, gradually tapering towards seta. Calyptra covered in hairs. Exostome with 16 (initially paired) teeth, endostome lacking or rudimentary. - Grows on smooth bark of deciduous trees (usually Populus tremula, Salix caprea and Alnus incana) in places with humid air. Typical habitats include ravines and moist mixed deciduous forests, but in areas with sufficiently moist air and high annual precipitation also found at forest edges and in abandoned pastures.

Hallingbäck, T. 1991. Päronulota, Ulota coarctata, i Sverige. Myrinia 1: 11-19.

Hodgetts, N. G. (red.) 2015. Checklist and country status of European bryophytes - towards a new Red List for Europe. Irish Wildlife Manuals 84. National Parks and Wildlife Service, Department of Arts, Heritage and the Gaeltacht, Ireland.

Lönnell, N. 2008. Ulota coarctata päronulota s. 270-271. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Størmer, P. 1969. Mosses with a Western and Southern Distribution in Norway. Oslo, Bergen & Tromsö.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Niklas Lönnell 2008. Uppdaterat 2010, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Orthotrichales  
  • Familj
    Orthotrichaceae  
  • Släkte
    Ulota - ulotor 
  • Art
    Ulota coarctata, (P.Beauv.) Hammar - päronulota
    Synonymer
    Ulota ludwigii Brid.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Niklas Lönnell 2008. Uppdaterat 2010, 2016.