Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  paddfot

Organismgrupp Kärlväxter Asperugo procumbens
Paddfot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Paddfot är en ettårig, höstgroende ört. Den är vanligen nedliggande men kan klättra upp över andra växter genom att stjälken har talrika, små, bakåtriktade, haklika utskott. Bladen är några cm långa och lansettlika. I bladvecken utvecklas blommorna, som bara är ca 4–5 mm vida. Kronan är femtalig, mörkblå, i mitten rödlila, och har vit bikrona. Blomningen sker successivt efter hand som grenarna tillväxer, från mitten av maj till långt in på hösten när plantorna vissnar ner. Arten är självfertil och blommorna besöks inte av insekter. Efter blomningen växer fodret ut till ett centimeterstort padd- eller gåsfotsliknande skydd runt delfrukterna. Dessa faller till marken när de mognat. Spridning över längre sträckor kan ske genom att delar av plantan hakar fast i passerande djur. Delfrukterna kan överleva ca 3 år i jorden.
Utbredning
Länsvis förekomst för paddfot Observationer i  Sverige för paddfot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Paddfot har tidigare förekommit i hela Sverige nedanför fjällkedjan men har minskat under de senaste årtiondena. Tillbakagången verkar ha varit ojämn och den har fortfarande rätt rikliga förekomster på Öland, Gotland och Bohuslän. Paddfoten finns kvar inom hela sitt gamla utbredningsområde, ända upp i nordöstra Lappland. I Danmark förekommer den främst på de östra öarna. I Norge finns den här och var över hela landet. I Finland är den sällsynt i norr och finns främst längs kusten. Den är ursprunglig i bergstrakterna i Östeuropa och Västasien och har spritts som ogräs till större delen av Europa, några områden i Nordafrika samt Nordamerika. I flera europeiska länder anses den vara hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Paddfot förekommer sällsynt spridd i hela landet, vanligast utmed kusterna och på Öland och Gotland. Växer i öppna ofta människoskapade miljöer såsom ruderat-, åkermark, vid ruiner, gårdar och fiskestugor men även på havsstränder. Arten kommer troligen fortsätta minska främst i gårdsmiljöer på grund av minskande djurhållning och ändrad gödselhantering. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (1000-3000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Paddfot växer i öppna, ofta människopåverkade miljöer, t ex på ruderat- och åkermark, vid ruiner, gårdar, fiskestugor och på annan gödslad mark intill bebyggelse där vegetationen inte är fullt sluten, men även i klippbranter, klipphyllor, grottor, på älvstränder och havsstränder. Längst i norr är den främst ogräs i potatisodlingar. Den föredrar näringsrik jord och är mycket känslig för torka på grund av sitt svaga rotsystem. Den växer ofta ensam, utan konkurrens från andra växter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Boraginales (förgätmigejordningen), Familj Boraginaceae (strävbladiga), Släkte Asperugo (paddfötter), Art Asperugo procumbens L. - paddfot Synonymer Riva

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Paddfot förekommer sällsynt spridd i hela landet, vanligast utmed kusterna och på Öland och Gotland. Växer i öppna ofta människoskapade miljöer såsom ruderat-, åkermark, vid ruiner, gårdar och fiskestugor men även på havsstränder. Arten kommer troligen fortsätta minska främst i gårdsmiljöer på grund av minskande djurhållning och ändrad gödselhantering. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (1000-3000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Paddfot är en ettårig, höstgroende ört. Den är vanligen nedliggande men kan klättra upp över andra växter genom att stjälken har talrika, små, bakåtriktade, haklika utskott. Bladen är några cm långa och lansettlika. I bladvecken utvecklas blommorna, som bara är ca 4–5 mm vida. Kronan är femtalig, mörkblå, i mitten rödlila, och har vit bikrona. Blomningen sker successivt efter hand som grenarna tillväxer, från mitten av maj till långt in på hösten när plantorna vissnar ner. Arten är självfertil och blommorna besöks inte av insekter. Efter blomningen växer fodret ut till ett centimeterstort padd- eller gåsfotsliknande skydd runt delfrukterna. Dessa faller till marken när de mognat. Spridning över längre sträckor kan ske genom att delar av plantan hakar fast i passerande djur. Delfrukterna kan överleva ca 3 år i jorden.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för paddfot

Länsvis förekomst och status för paddfot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för paddfot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Paddfot har tidigare förekommit i hela Sverige nedanför fjällkedjan men har minskat under de senaste årtiondena. Tillbakagången verkar ha varit ojämn och den har fortfarande rätt rikliga förekomster på Öland, Gotland och Bohuslän. Paddfoten finns kvar inom hela sitt gamla utbredningsområde, ända upp i nordöstra Lappland. I Danmark förekommer den främst på de östra öarna. I Norge finns den här och var över hela landet. I Finland är den sällsynt i norr och finns främst längs kusten. Den är ursprunglig i bergstrakterna i Östeuropa och Västasien och har spritts som ogräs till större delen av Europa, några områden i Nordafrika samt Nordamerika. I flera europeiska länder anses den vara hotad.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Asperugo - paddfötter 
  • Art
    Asperugo procumbensL. - paddfot
    Synonymer
    Riva

Paddfot växer i öppna, ofta människopåverkade miljöer, t ex på ruderat- och åkermark, vid ruiner, gårdar, fiskestugor och på annan gödslad mark intill bebyggelse där vegetationen inte är fullt sluten, men även i klippbranter, klipphyllor, grottor, på älvstränder och havsstränder. Längst i norr är den främst ogräs i potatisodlingar. Den föredrar näringsrik jord och är mycket känslig för torka på grund av sitt svaga rotsystem. Den växer ofta ensam, utan konkurrens från andra växter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Den viktigaste anledningen till att paddfoten minskat är att de gårdsmiljöer där den växer förändras på grund av ändrad djurhållning och gödselhantering och genom ökade krav på en uppstädad miljö. Arten kommer troligen att fortsätta minska som gårdsväxt, men förhoppningsvis kan den fortleva vid t ex fiskelägen och på stränder. Ogräsrensning i planteringar och rabatter är också ett hot.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Paddfotens groddplantor kan endast utvecklas i helt konkurrensfri miljö. De lokaler där paddfot förekommer bör därför inte få växa igen med konkurrenskraftiga arter som nässlor och kvickrot.
Utländska namn – NO: Gåsefot, DK: River, FI: Terhi, GB: Madwort.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Rasmussen, S. M. 1965. Boraginaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 60: 261–315.

Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.

Svensson, R. & Wigren, M. 1982. Några gårdsväxters tillbakagång belyst genom konkurrens- och gödslingsförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 51–65.

Svensson, R. & Wigren, M. 1987. Paddfotens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 321–331.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Asperugo - paddfötter 
  • Art
    Asperugo procumbens, L. - paddfot
    Synonymer
    Riva
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.