Asperugo procumbens
Paddfot
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Boraginales (förgätmigejordningen), Familj Boraginaceae (strävbladiga), Släkte Asperugo (paddfötter), Art Asperugo procumbens L. - paddfot Synonymer Riva
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nära hotad (NT)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Nära hotad (NT)
Dokumentation Paddfot förekommer sällsynt spridd i hela landet, vanligast utmed kusterna och på Öland och Gotland. Växer i öppna ofta människoskapade miljöer såsom ruderat-, åkermark, vid ruiner, gårdar och fiskestugor men även på havsstränder. Arten kommer troligen fortsätta minska främst i gårdsmiljöer på grund av minskande djurhållning och ändrad gödselhantering. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (1000-3000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Länsvis förekomst och status för paddfot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Paddfot har tidigare förekommit i hela Sverige nedanför fjällkedjan men har minskat under de senaste årtiondena. Tillbakagången verkar ha varit ojämn och den har fortfarande rätt rikliga förekomster på Öland, Gotland och Bohuslän. Paddfoten finns kvar inom hela sitt gamla utbredningsområde, ända upp i nordöstra Lappland. I Danmark förekommer den främst på de östra öarna. I Norge finns den här och var över hela landet. I Finland är den sällsynt i norr och finns främst längs kusten. Den är ursprunglig i bergstrakterna i Östeuropa och Västasien och har spritts som ogräs till större delen av Europa, några områden i Nordafrika samt Nordamerika. I flera europeiska länder anses den vara hotad.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningBoraginales - förgätmigejordningen
-
FamiljBoraginaceae - strävbladiga
-
SläkteAsperugo - paddfötter
-
ArtAsperugo procumbensL. - paddfotSynonymerRiva
Paddfot växer i öppna, ofta människopåverkade miljöer, t ex på ruderat- och åkermark, vid ruiner, gårdar, fiskestugor och på annan gödslad mark intill bebyggelse där vegetationen inte är fullt sluten, men även i klippbranter, klipphyllor, grottor, på älvstränder och havsstränder. Längst i norr är den främst ogräs i potatisodlingar. Den föredrar näringsrik jord och är mycket känslig för torka på grund av sitt svaga rotsystem. Den växer ofta ensam, utan konkurrens från andra växter.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Havsstrand
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö
Substrat/Föda:Påverkan
- Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
- Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
- Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.
Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.
Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.
Rasmussen, S. M. 1965. Boraginaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 60: 261–315.
Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Lund.
Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.
Svensson, R. & Wigren, M. 1982. Några gårdsväxters tillbakagång belyst genom konkurrens- och gödslingsförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 51–65.
Svensson, R. & Wigren, M. 1987. Paddfotens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 321–331.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningBoraginales - förgätmigejordningen
-
FamiljBoraginaceae - strävbladiga
-
SläkteAsperugo - paddfötter
-
ArtAsperugo procumbens, L. - paddfotSynonymerRiva
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.