Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  piggtistel

Organismgrupp Kärlväxter Carduus acanthoides
Piggtistel Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Piggtistel är en tvåårig, 50–200 cm hög, grenig, ljusgrön ört. De avlångt lansettlika bladen är djupt parflikiga, kala eller sparsamt krushåriga på undersidan. Stjälken är kraftigt vingad ända upp till korgarna. Både blad och stjälk har en mängd hårda, stickande tornar som åtminstone på stjälkens vingar ofta är mer än 5 mm långa. Korgarna sitter ensamma eller 3-4 tillsammans i stjälk och grenspetsar. Korgarna är relativt stora, ca 3 cm breda med spindelvävshåriga, stickande holkfjäll. Blommorna är ljust röda, sällan vita. Arten blommar i juli-september. Piggtistel sammanblandas då och då med krustistel C. crispus. Krustistel är emellertid mörkare grön, har mindre (ca 2 cm breda) korgar samt svagare och kortare tornar som på stjälkens vingar är högst 3 mm långa. Bladen är filthåriga på undersidan. Piggtistel hybridiserar både med krustistel och nicktistel C. nutans.
Utbredning
Länsvis förekomst för piggtistel Observationer i  Sverige för piggtistel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Piggtistel är ursprunglig i sydöstra Europa. I Sverige finns den idag som bofast i Skåne, Blekinge, på Öland och Gotland samt i Västergötland. Den har inga aktuella fynd från Bohuslän, Södermanland, Västmanland och Uppland. Flest lokaler har piggtistel i Skånes kalkområden (224 lokaler) och på Gotland. Även om den fortfarande finns på åtskilliga lokaler i dessa landskap, har den gått tillbaka under senare decennier. Arten har dessutom blivit funnen som tillfällig i flera landskap, även i den norra delen av landet. I Danmark finns piggtistel här och där, framför allt på Själland och Bornholm. Här uppges den ha varit betydligt vanligare på 1800-talet. I Norge och Finland är den endast känd som tillfällig på ruderatmark. Som ursprunglig eller naturaliserad finns piggtistel i sydöstra Europa från trakten av Kaspiska havet, i söder från Mindre Asien, Balkanhalvön och norra Italien till norra Tyskland och nordvästligast till Danmark och Sverige. I övriga delar av Europa uppträder den endast tillfälligt. Piggtistel är införd i Nord- och Sydamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Piggtistel är bofast på torr, kalkrik, oftast kraftigt kulturpåverkad mark som vägkanter, åkerkanter och kulturbetesmarker i Skåne, Blekinge, på Öland och Gotland samt i Västergötland. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (2500-12500). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-125). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Piggtistel är bofast på torr, kalkrik, oftast kraftigt kulturpåverkad mark som vägkanter, åkerkanter och kulturbetesmarker. Mera tillfälligt uppträder den kring gårdar och på avfallsplatser, ruderatmarker och kalkbrott. Ursprungligen har den troligen kommit in i landet med orent utsäde och vallfrö. Den äldsta noteringen från Sverige är från Landskrona 1751.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Carduus (piggtistlar), Art Carduus acanthoides L. - piggtistel Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Piggtistel är bofast på torr, kalkrik, oftast kraftigt kulturpåverkad mark som vägkanter, åkerkanter och kulturbetesmarker i Skåne, Blekinge, på Öland och Gotland samt i Västergötland. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (2500-12500). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-125). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Piggtistel är en tvåårig, 50–200 cm hög, grenig, ljusgrön ört. De avlångt lansettlika bladen är djupt parflikiga, kala eller sparsamt krushåriga på undersidan. Stjälken är kraftigt vingad ända upp till korgarna. Både blad och stjälk har en mängd hårda, stickande tornar som åtminstone på stjälkens vingar ofta är mer än 5 mm långa. Korgarna sitter ensamma eller 3-4 tillsammans i stjälk och grenspetsar. Korgarna är relativt stora, ca 3 cm breda med spindelvävshåriga, stickande holkfjäll. Blommorna är ljust röda, sällan vita. Arten blommar i juli-september. Piggtistel sammanblandas då och då med krustistel C. crispus. Krustistel är emellertid mörkare grön, har mindre (ca 2 cm breda) korgar samt svagare och kortare tornar som på stjälkens vingar är högst 3 mm långa. Bladen är filthåriga på undersidan. Piggtistel hybridiserar både med krustistel och nicktistel C. nutans.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för piggtistel

Länsvis förekomst och status för piggtistel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för piggtistel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Piggtistel är ursprunglig i sydöstra Europa. I Sverige finns den idag som bofast i Skåne, Blekinge, på Öland och Gotland samt i Västergötland. Den har inga aktuella fynd från Bohuslän, Södermanland, Västmanland och Uppland. Flest lokaler har piggtistel i Skånes kalkområden (224 lokaler) och på Gotland. Även om den fortfarande finns på åtskilliga lokaler i dessa landskap, har den gått tillbaka under senare decennier. Arten har dessutom blivit funnen som tillfällig i flera landskap, även i den norra delen av landet. I Danmark finns piggtistel här och där, framför allt på Själland och Bornholm. Här uppges den ha varit betydligt vanligare på 1800-talet. I Norge och Finland är den endast känd som tillfällig på ruderatmark. Som ursprunglig eller naturaliserad finns piggtistel i sydöstra Europa från trakten av Kaspiska havet, i söder från Mindre Asien, Balkanhalvön och norra Italien till norra Tyskland och nordvästligast till Danmark och Sverige. I övriga delar av Europa uppträder den endast tillfälligt. Piggtistel är införd i Nord- och Sydamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Carduus - piggtistlar 
  • Art
    Carduus acanthoidesL. - piggtistel

Piggtistel är bofast på torr, kalkrik, oftast kraftigt kulturpåverkad mark som vägkanter, åkerkanter och kulturbetesmarker. Mera tillfälligt uppträder den kring gårdar och på avfallsplatser, ruderatmarker och kalkbrott. Ursprungligen har den troligen kommit in i landet med orent utsäde och vallfrö. Den äldsta noteringen från Sverige är från Landskrona 1751.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Piggtistel är en ljus- och värmekrävande växt. All igenväxning är därför ett uppenbart hot mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokaler med piggtistel får inte växa igen. Fortsatt hävd av de lokaler som finns på betesmarker och en viss markstörning på vägkants- och ruderatlokaler är nödvändig. Slåtter av vägkantslokaler med piggtistel bör ske tidigt eller sent på säsongen. Vid behov kan röjning av buskar utgöra en lämplig vårdåtgärd. Där piggtistel växer i åkerrenar bör en kantzon undantas från ogräsbekämpning. Arten bör övervakas av floraväktarna.
Utländska namn - NO: Piggtistel, DK: Tornet Tidsel, FI: Piikkikarhiainen.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Olsson, K.-A. 2006. Nya hotade kärlväxter i Skåne. Bot. Not. 139 (3): 22–33.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark (ekskl. Hieracium og Taraxacum). Bot. Tidsskr. 57: 81–289.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Carduus - piggtistlar 
  • Art
    Carduus acanthoides, L. - piggtistel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2008.