Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  plattsäv

Organismgrupp Kärlväxter Blysmus compressus
Plattsäv Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Plattsäv är ett oftast 10-20 cm högt halvgräs med 10-15 småax som sitter i två rader och bildar ett tydligt, plattat 2-5 cm långt, toppställt ax. Axfjällen är ca 3 mm långa, spetsiga och rödbruna. Nöten är glänsande brun och omkring 2 mm lång, med 3-6 kalkborst som är flera gånger längre än nöten. Bladen är 2-4 mm breda och sträva av små uppåtriktade tänder (framför allt mot spetsen). Plattsäv liknar sin nära släkting rödsäv B. rufus som dock bara har 3-7 småax och 5 mm långa, trubbiga, svartbruna axfjäll. Rödsävens nöt är omkring 3 mm lång och har få eller inga kalkborst. Bladen är 1-2 mm breda och släta.
Utbredning
Länsvis förekomst för plattsäv Observationer i  Sverige för plattsäv
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Plattsäv förekommer i södra Sverige norrut till Gästrikland och Dalarna. Den är vanligast på kustnära lokaler men har även åtskilliga växtplatser i inlandet, framför allt i norra Götaland. Plattsäv har troligen inte gått speciellt mycket tillbaka på Öland och Gotland, men på fastlandet minskar den kraftigt i många landskap. I exempelvis Skåne och Uppland har minst hälften av dess lokaler försvunnit under det senaste halvseklet. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 20 % på 30 år och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. Även om plattsäv är tämligen sällsynt och på tillbakagång i Danmark är den fortfarande inte rödlistad, medan den i Norge är mycket sällsynt och klassad som akut hotad. I Finland finns arten bara på Åland. I Europa har plattsäv en sammanhängande utbredning över en stor del av de centrala delarna av kontinenten, från de Brittiska öarna i väster till Ryssland i öster. Mot söder når arten de södra delarna av Frankrike och norra Italien och Grekland. Plattsäv växer även i spridda områden i centrala Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Förekommer i södra delarna av landet upp till Dalarna och Gästrikland samt på Öland och Gotland. Växer på öppen, fuktig, helst kalkhaltig mark främst i strandängar, rikkärr och fuktängar. Ändrade brukningsmetoder och ohävd missgynnar arten. Störst minskning verkar plattsäv haft/ha på fastlandet, i vissa landskap upp mot 60%. Öland och Gotland mera osäkert om den minskat. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (15-30) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Plattsäv växer på kalkrik, fuktig mark, framförallt i betade rikkärr, kalkfuktängar och på strandängar. Växtplatserna hittar man främst i välhävdade naturbetesmarker med låg vegetation. Ibland kan man även finna den utmed markvägar, i vägrenar samt i fd sandtag och stenbrott. Även naturliga stränder som används som badplatser är miljöer där arten ibland påträffas. Då plattsäv växer på hävdade marker är den en bra indikatorart på lång hävdkontinuitet.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Blysmus (plattsävssläktet), Art Blysmus compressus (L.) Panz. ex Link - plattsäv Synonymer Scirpus compressus (L.) Pers., Scirpus caricis Retz., Scirpus distichus Peterm., Scirpus planifolius Grimm, Starrag

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i södra delarna av landet upp till Dalarna och Gästrikland samt på Öland och Gotland. Växer på öppen, fuktig, helst kalkhaltig mark främst i strandängar, rikkärr och fuktängar. Ändrade brukningsmetoder och ohävd missgynnar arten. Störst minskning verkar plattsäv haft/ha på fastlandet, i vissa landskap upp mot 60%. Öland och Gotland mera osäkert om den minskat. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (15-30) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Konventioner Typisk art i 1630 Strandängar vid Östersjön (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 1330 Salta strandängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Plattsäv är ett oftast 10-20 cm högt halvgräs med 10-15 småax som sitter i två rader och bildar ett tydligt, plattat 2-5 cm långt, toppställt ax. Axfjällen är ca 3 mm långa, spetsiga och rödbruna. Nöten är glänsande brun och omkring 2 mm lång, med 3-6 kalkborst som är flera gånger längre än nöten. Bladen är 2-4 mm breda och sträva av små uppåtriktade tänder (framför allt mot spetsen). Plattsäv liknar sin nära släkting rödsäv B. rufus som dock bara har 3-7 småax och 5 mm långa, trubbiga, svartbruna axfjäll. Rödsävens nöt är omkring 3 mm lång och har få eller inga kalkborst. Bladen är 1-2 mm breda och släta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för plattsäv

Länsvis förekomst och status för plattsäv baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för plattsäv

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Plattsäv förekommer i södra Sverige norrut till Gästrikland och Dalarna. Den är vanligast på kustnära lokaler men har även åtskilliga växtplatser i inlandet, framför allt i norra Götaland. Plattsäv har troligen inte gått speciellt mycket tillbaka på Öland och Gotland, men på fastlandet minskar den kraftigt i många landskap. I exempelvis Skåne och Uppland har minst hälften av dess lokaler försvunnit under det senaste halvseklet. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 20 % på 30 år och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. Även om plattsäv är tämligen sällsynt och på tillbakagång i Danmark är den fortfarande inte rödlistad, medan den i Norge är mycket sällsynt och klassad som akut hotad. I Finland finns arten bara på Åland. I Europa har plattsäv en sammanhängande utbredning över en stor del av de centrala delarna av kontinenten, från de Brittiska öarna i väster till Ryssland i öster. Mot söder når arten de södra delarna av Frankrike och norra Italien och Grekland. Plattsäv växer även i spridda områden i centrala Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Blysmus - plattsävssläktet 
  • Art
    Blysmus compressus(L.) Panz. ex Link - plattsäv
    Synonymer
    Scirpus compressus (L.) Pers.
    Scirpus caricis Retz.
    Scirpus distichus Peterm.
    Scirpus planifolius Grimm
    Starrag

Plattsäv växer på kalkrik, fuktig mark, framförallt i betade rikkärr, kalkfuktängar och på strandängar. Växtplatserna hittar man främst i välhävdade naturbetesmarker med låg vegetation. Ibland kan man även finna den utmed markvägar, i vägrenar samt i fd sandtag och stenbrott. Även naturliga stränder som används som badplatser är miljöer där arten ibland påträffas. Då plattsäv växer på hävdade marker är den en bra indikatorart på lång hävdkontinuitet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Sötvattensstrand, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Plattsäv är en konkurrenssvag, hävdgynnad art som minskar och slutligen försvinner om bete upphör och växtplatserna växer igen. Dikning, liksom andra åtgärder som kan påverka hydrologin i de kärr och fuktängar där plattsäven växer, är uppenbara hot mot arten. Många lokaler har spolierats sedan mitten av 1900-talet som en följd av att naturbetesmarker planterats och omvandlats till kulturskogar. På de platser där plattsäv växer i vägrenar är tidig vägkantsslåtter ett uppenbart hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Plattsävens växtplatser måste hävdas genom bete (eller slåtter). Markägare bör informeras om artens förekomst och behov av skötsel. Där den växer inom reservat eller områden som omfattas av biotopskydd och skötselavtal, bör åtgärder som gynnar plattsäv tas upp i de föreskrifter och avtal som upprättas. Sådana åtgärder bör även skrivas in i de åtagandeplaner som upprättas för marker med högre miljöersättningar. På växtplatser som håller på att växa igen kan röjning vara en lämplig åtgärd. Ett sent betespåsläpp gynnar troligen plattsäv liksom många andra kärr- och fuktängsarter. Vägkantsförekomster bör slås sent på växtsäsongen.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L., 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Jonsell, L. (red.). 2010. Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Wiinstedt, K. 1943 Cyperaceernes udbredelse i Danmark. I. Scirpoideae. Bot. Tidsskr. 47: 35.

Tyler, T. m.f. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Blysmus - plattsävssläktet 
  • Art
    Blysmus compressus, (L.) Panz. ex Link - plattsäv
    Synonymer
    Scirpus compressus (L.) Pers.
    Scirpus caricis Retz.
    Scirpus distichus Peterm.
    Scirpus planifolius Grimm
    Starrag
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25