Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  pluggtrattskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Clitocybe alexandri
Pluggtrattskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En stor och kraftig trattskivling med köttig, något välvd eller högst lätt nedtryckt hatt med i början inrullad kant. Hatten är ljust gråbrun, ibland med koncentriska mörka droppfläckar och blir med tiden tilltryckt småfjällig. Lamellerna är kort nedlöpande, täta och ljust smutsbruna. Foten är mer eller mindre klubbformad med tjock, vit mycelfilt mot basen. Lukten är något sötaktig.
Utbredning
Länsvis förekomst för pluggtrattskivling Observationer i  Sverige för pluggtrattskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Pluggtrattskivling är sällsynt, men funnen i hela Sverige från Skåne till Norrbotten. Den är vanligast där det finns barrskog på kalkrik mark, t.ex. på Gotland, Kinnekulle i Västergötland, i Mälarlandskapen samt i Siljanstrakten i Dalarna. 100 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär 2 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. slutavverkning av äldre ängsgranskog. Minskningen bedöms komma att fortsätta.Den är sällsynt också i de övriga nordiska länderna, tycks vara spridd över hela Europa och förekommer även i Nordamerika. Den är rödlistad i Norge och Danmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i förna under barrträd i gammal barrskog, helst ängsgranskog på kalkrik mark. Stor, kraftig och uppmärksammad svamp som uppenbart är mycket ovanlig. Förefaller inte uppträda i skogar uppkomna efter trakthygge. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. slutavverkning av äldre ängsgranskog på kalkrik mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (288-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Pluggtrattskivling är nedbrytare och växer i gammal barrskog, företrädesvis på kalkhaltig mark. Vanligen hittar man den i förnan under gran, mera sällan under tall. I mellersta och södra Europa förekommer den även i lövskog, särskilt i bok- eller ekskog. Det är möjligt att några av de sydsvenska fynden också kan vara gjorda i lövskog, men detta finns inte dokumenterat. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Clitocybe (trattskivlingar), Art Clitocybe alexandri (Gillet) Gillet - pluggtrattskivling Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i förna under barrträd i gammal barrskog, helst ängsgranskog på kalkrik mark. Stor, kraftig och uppmärksammad svamp som uppenbart är mycket ovanlig. Förefaller inte uppträda i skogar uppkomna efter trakthygge. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. slutavverkning av äldre ängsgranskog på kalkrik mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (288-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
En stor och kraftig trattskivling med köttig, något välvd eller högst lätt nedtryckt hatt med i början inrullad kant. Hatten är ljust gråbrun, ibland med koncentriska mörka droppfläckar och blir med tiden tilltryckt småfjällig. Lamellerna är kort nedlöpande, täta och ljust smutsbruna. Foten är mer eller mindre klubbformad med tjock, vit mycelfilt mot basen. Lukten är något sötaktig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för pluggtrattskivling

Länsvis förekomst och status för pluggtrattskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för pluggtrattskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Pluggtrattskivling är sällsynt, men funnen i hela Sverige från Skåne till Norrbotten. Den är vanligast där det finns barrskog på kalkrik mark, t.ex. på Gotland, Kinnekulle i Västergötland, i Mälarlandskapen samt i Siljanstrakten i Dalarna. 100 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär 2 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. slutavverkning av äldre ängsgranskog. Minskningen bedöms komma att fortsätta.Den är sällsynt också i de övriga nordiska länderna, tycks vara spridd över hela Europa och förekommer även i Nordamerika. Den är rödlistad i Norge och Danmark.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Clitocybe - trattskivlingar 
  • Art
    Clitocybe alexandri(Gillet) Gillet - pluggtrattskivling

Pluggtrattskivling är nedbrytare och växer i gammal barrskog, företrädesvis på kalkhaltig mark. Vanligen hittar man den i förnan under gran, mera sällan under tall. I mellersta och södra Europa förekommer den även i lövskog, särskilt i bok- eller ekskog. Det är möjligt att några av de sydsvenska fynden också kan vara gjorda i lövskog, men detta finns inte dokumenterat. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Skogsbruk, särskilt slutavverkning, inverkar negativt på arten. Den är troligen också känslig för gallring och för markberedning.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
På kända växtplatser bör skogsbruket modifieras så att uttag av träd sker genom plockhuggning eller blädning. Generellt är barrskog på kalkrik mark en ovanlig och synnerligen artrik biotop med många sällsynta och hotade svampar, t.ex. spindelskivlingar inom undersläktet Phlegmacium. På de lokaler där detta växtsamhälle är bäst utvecklat bör skogsbruket modifieras i ovan antydda riktning eller undvikas helt.
Utländska namn – NO: Pluggtraktsopp, DK: Bestøvlet tragthat, FI: Paksujalkamalikka.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Clitocybe - trattskivlingar 
  • Art
    Clitocybe alexandri, (Gillet) Gillet - pluggtrattskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.